Filosofiskt litet lexikon: g till i.

FILOSOFISKT LEXIKON, G - I.

av K.B. Genell

( En * anger att man kan slå på detta ord, internt.)

Gadamer, H.G. (1900-.....) ty.fil.; -Wahrheit und methode (1960), - där utvecklas M. Heideggers* hermeneutiska fenomenologi*. Ett förståelseprojekt där G. menar att att förstå vad ngn sagt 1.) alltid är att förstå det bättre än denne , 2.) alltid är att förstå det annorlunda.G. talar också om "tolkningshorisonter" och "horisontsammansmältningar", där ett av huvudproblemen är svårigheten att förstå samtiden o. dess texter. Påverkad av Heid./ Hegel*......;" Allt är beroende av horisont och historicitet.--------.jfr.K.O. Apel.

Galenskap. , se: vansinne.

Galénos, gr.läk.(d.ca.200 e.Kr); livläk. till Commodos*, - Kejsare i Rom. G. Författade mängder av skrifter, präglade av Aristotelisk syn, alla förlorade. Han s inflytande förblev inom medicin stort in på 1600-talet.jfr. Vesalius, Gladiatorn, humoralpatologi, Hippokrates, Harvey.

Galileo, G. (d.1642). It. astronom, matem.Upptäckte fallagen.------ "Il Saggiatore" 1623.1933 dömdes G. av pävens inkvistitionsdomstol till livstids fängelse. Ty G. anslöt sg till Copernii lära. Vid utgången från domstolen yttrande han de bevingade orden:"Eppur si muove." (Och ändå rör den sig. /Jorden.).-------Påven benådade efter att G. avsvurit sig Copernii lära.Prof. i Pisa o. Florida. jfr. S. Welin.

Gavel, grön./eng. gable./se: L.M. Montgomery.

Garaudy, R. (f.1913).fr. vänsterad. Marxist. förf. pol.Har bl.a. skrivit om Kafka .jfr. Aspelin Textens dimensioner, mm.

Gasquet, (.....),fr.förf. "Le Monde est un immense Narcisse en train de se penser." jfr. dröm.; re-flexion.

Gast, P. vän till Nietzsche.

Ghazzali, Al. (d.1111.);( ofta: Algazél ) ; Sufist mm.Abu Hamid Muhammad al-Ghazzali. Född i Tus, univ.stud. i Nisabur. Kom till Bagdad o. blev 1091 prof. vid Nizamía. Reste mycket,- till Mecka, Alexandria o Damaskus. Skrev mer än 69 verk.Bl.a. Tahafut-al-falasifa.( - Filosofernas självförstörelse): angriper här -effektivt - Avicenna*, som han anser reducerar Gud till ngt likgiltigt under påverkan av Arist.s* orsakslära*.I stället för nödvändigheten*, som ju betonas av Avicenna, hävdar G. alltid Guds fria vilja*, - att allt är beroende av Guds fria vilja.( icke av Guds "nödvändiga existens" o. natur.). ( Gud kan alltså välja, - vilket ju annars kan vara ett krux, om man betänker att Gud av rent log. skäl( difinitionsmässigt ) skulle tvingas ses såsom allvis, allvetande o. allgod , o därmed vara av nödvändighet* bunden till att utföra en serie handlingar präglade av dessa sina egna nödvändiga egenskaper- tvånget kommer ju givetvis då av att Gud skulle veta konsekvenserna av sina egna handlingar o. alltså vara helt bunden av kombinationen vetande om sakförhållanden + om godheten.Att Gud skulle kunna hamna i en en logiskt nödv. etisk konflikt* har aldrig försvävat Avicenna.....) .

Söker motbevisa 1. argument för världens eviga fortbestånd. 2. naturlagarnas* nödvändighet.3. möjligheten att veta vad man ska göra med sitt liv utan uppenbarelsens* hjälp.( Existensfilosofi.jfr. Kierkegaard.) Motsades av Averroes*- mer en anhängare av "den dubbla sanningen" -, som skrev en motskrift mot Al Ghazzali.G. framstår som mycket klar och häpnadsväckande modig.

se: naturlag, Avicenna, uppenbarelse.occasionalism.

Gauss, C.F.(1777-1855).; "Matematikenas konung".ty.astron. o mat. : Algebrans fundamentalsats. Normalfördelningen inom statistiken m m.

Geijer, E.G.: (17...-1847 ) skald, filosof, prof, historiker. Fosforist*. Värmlänning, Sångare. Kompositör. Höll en föreläsningsserie ex tempora ( ....se: Saml.verk. ) i Upsala om samtida filosofi, bl.a. om Hegels* fil. , som han ställde sig tveksam inför. G. verkar insatt i denna fil..Lärde känna E. Tegnér, om vlken han sade:"allt han sade lyste." ( Båda två syns ha varit depressiva naturer, om än på mycket olika vis.) jfr. Tonerna. G. var i sin ungdom konservativ men bytte åsikt och blev liberal, .... Ensam i bräcklig farkost.

Geist.: sv. Ande./ – se: Ande, Absoluta, det; jfr. Th. Adorno i Negative Dialektik, som påpekar att en absolut allomfattande Ande knappast kan vara Subjeket, och likställer Hegels Weltgeist med det dåvarande totalitära sovjetiska kommunistpartiet. (ND.,s,191.) M. Buber:"Geist ist Antwort dem Menschen an seinen Du. Geist ist Wort. Geist ist nicht im Ich, sondern zwischen Ich und Du."

Geisteswissenschaften. ty. humanvetenskaperna.

gen. se: genetik, DNA.Watson, Darwin , mm.

Genell, K. B. (1944-2... ) sv. fil. Helt utan allvarliga (!) akademiska meriter. Huvudverk: Ironi och existens (1983).( Splittringar, 1985.)

Citat ur I o E.:

"Om jag sitter och tittar på mitt tända stearinljus om kvällen, så kan jag rätt som det är se att det använder en del av sin styrka till något annat än att lysa upp mitt bord. Jag tänker att detta ljus, utan att egentligen förlora i ljusstyrka, använder hälften av sin kraft till att visa att det lyser. Jag funderar på att om det är så, så borde jag kanske bli arg på något sätt. Ett självupptaget ljus! Ljusets liv skall vara bara till att lysa! Men - när ljuset slocknar för gott, så blir jag kanske ledsen för att jag mekade det att visa att det lyste… "Vad fick det ut av livet?" Varför unnade jag det inte den lilla glädjen, den lilla själviskheten, den lilla möjligheten till kommunikation, som det kanske skulle inneburit för det, om det också fick visa att det lyste. ( Nå, det kanske visade i alla fall… ) Möjligen är det inte så med alla ljus, men jag tror det är så med många. Jag undrar om ett släckt ljus kan visa att det inte lyser. Sen går jag och lägger mig för natten."(s.41.)

Generell. = allmän.

Generositet. Vad livet handlar om kan neppe sägas, men att generositet är ngt mycket väsentligt , det råder föga tvivel om.Nu gäller det att inte blanda ihop generositeten med den förhatliga välgörenheten*, vilken bör utrotas.Distinktionen mellan dessa 2 får var och en göra sjelf.

genes.= ursprung.( se:ontogenes*, fylogenes*.)

genetisk.= ärftlig.

Geometri.( gr, jordmätning.), se: Euklides o. Einstein.( se:litt: A.Einstein, 1916, Relativitetsteorin..).se analyt. geom.

Geometria situs. = topologi.

geometrisk ort. Sammanfattn. av alla punkter som uppfyller samma villkor.

se:definition.

Gerland, J. (.......) sv. pojkboksförf.. Näverpasset.

Gestaltpsykologi. Perceptionspsykologi. Gestaltkvalitéer bevaras även om delarna delvis förändras. Ex. på. g. Koffka, Wertheimer.

Giacometti, (18..- 19..), it.konstn.Äldskade att måla långhalsad kvinna i brända färger.

Giàmi.(d.1492) arab-pers. skald. d.i Herat.

Gibbon, E.(d.1794.) eng. hist.pol. ; rund o närsynt.The rise and Fall of the Roman Empire. Ger kristendomen skulden för romarrikets fall.

se: orsak.

Gide, A. ;(18...); fransk förf., ateist. ////"Ytterligheterna beröra mig."satte sig upp mot allt hyckleri. Om icke vetekornet dör. Pastoralsymfonin. Har skrivit en fin bok om Fj. Dostojevskij.jfr. Sjestov.

jfr. Bendz.

Gilson, E. (-1978.). Kan. nythomist.

Giotto, (.......) it. mål.renäss. Känd för freskomål.

Glädjen är sin egen musik.

Glossematik. lingvist. riktn. i de Saussures* efterföljd (?) skapad av dansken Hjelmslev.

glossem. jfr. morfem.

Glucksmann, André. fr. fil. Kritiker av marxismen*, som ofta rättfärdigar inhumana metoder för ett osäkert lyckomål.

Glömska. (Amnesi). Förmågan att glömma är, enl. Nietzsche, en nöd-vändig förutsättning för lycka. ( Men inte tillräcklig.). jfr. löfte, skuld, omdöme.

Gnistan.Vänstertidskrift. jfr . Iskra. KFML.

Gnistor. Det gnistrar om somliga. Det är mystiskt.

Gnosticismen.(gr. gnosis ); i främre orienten och mellanöstern på 100-talet e. Kr. uppkomna strömningar som vilade på att genom uppenbarelser ( ofta i "mysterier") nå kunskap om Alltet. Gnosticismen indelas vannl. i 2: en med rötter i Iran som är dualistisk och en annan som är mer nyplatonsk.

Goethe, J, W. von, (1749-1832.) Skald, poet, jur.lic, mineralog, biolog, brevskrivare, konversatör m.m........G. inledde den tyska förromantiken med det lilla mästerverket Den unge Werthers lidanden.(1774)( Som åtföljdes av självmordvåg.). Skrev sedan dramatik , Faust, Götz von Berlichingen, Lotte in Weimar, poesi ( West-Östlicher Diwan ) och prosa, den viktiga Wilhelm Meisters Lehrjahre, en utvecklingsroman , lärorik än idag........Träffade alla Tysklands "betydande män", såsom G.W.F. Hegel, vilken han förehöll att "vara mer konkret".( Jfr.J. Eckermann, Samtal med G. (...) E. var ursprungl. målare.).Denne , H., tycktes inte ta illa vid sig .Dyrkad som en halvgud redan under sin livstid, fick han emotta brev från alla håll och kanter, manus och tonsättningar o.s.v. från alla, alltifrån Fr. Schiller till L. van Beethoven. G. var intresserad av allt (jfr. G.s Färglära! - enl. G. Brandes, Goethe, ett misslyckande.....) , och skrev också om allt. Möjligen saknar man digra verk i historia, filosofi och medicin. Annars finnes inget att anmärka. Från alla Europas hörn inflöt skrifter till Goethe i litteratur och filosofi och vetenskaper, men även partitur från tonsättarna, som från sina resp. hovanställningar ute i de tyska smårikena ville ha lite uppmärksamhet och ibland ekon. stöd. Beethoven sände en del partitur till G.. - De träffades även en gång i en slottsåark, då den halvdöve B. plötsligt halvskrek:" Livet är ett helvete!". "Javisst " svarade G. förbindligt, "men det får man inte säga ." G. var mer diplomat än desperat. Unge Schiller sände ett manus till G. med en lapp , där det stod att läsa att han "på sitt hjärtas knän" (!!!) bad Goethe läsa vertket. Mötte även Napoleon. Eller tvärtom. Goethe fann till sin häpnad att korsikanen var bildad och icke enbart klipsk och oförvägen........G. var ständigt förälskad.G. gillades av Kafka och Wittgenstein. ( W. fann likheter mellan G.s idéer i Methamorphosis of plants och sin egen språkfilosofi (2).Gisslades av....... Jane Austen.

Påtagligt problematiskt är hur Goethe ständigt omarbetade sina böcker och dramer, så att de ofta blev projekt som sträckte sig över flera årtionden. Man kan se honom som experimentator.

G. hade föga sinne för den franska revolution som ägde rum under hans livstid. Borgarsonen blev först entusiastisk när Napoleon framträdde. Ett engagement i sak klarade inte G. av, men fäste sig vid s.k. "stora personligheter".

Goggles. /gammaldags. uttr.= solglasögon/.

"Där tar ni fel min fru,

att det var av snobberi,

jag köpte dess goggles,

Nej, Kära lilla Ni!

Men nätterna de vita,

och dagarna de gula,

de lekte mina ögon,

så ruggiga och fula.

Därför inhandlade jag dessa

hornbågade Ni ser;

en artighet, Min Fru,

emot sommaren och Er."

( N. Ferlin , Goggles.)

Goldschmidt, Meïr.. (d.1887) se: Kierkegaard*, Corsaren.

Golem. ( judaika);Liten människofigur (homunculus) som i judiska sägner får liv endast genom att man uttalar en kabbalistisk trollformel, eller skriver en sådan på en lapp och stoppar den i mun på G..Jfr. Kafkas Odradek.

Gombrowitz, W. ; polsk förf. Ferdydurke (1938), roman, en studie i förtvivlan. G.s dagböcker finnes på svenska i 3 bd.

Goncourt, bröderna. Edm. förf. m.m. Dagbok från fransktyska kriget.

Goncourtpriset. litt-pris i Frankr. Är på 1 euro.

Gongora y Argote ,.de, Luis.sp. fil.(d.1627) G. hävdade att drömmen* är alla föreställningars upphov.jfr. J.Ashbury:" I långliga tider har människan sökt bringa ordning i sina drömmar. Och se vart det bär!". G. skapade en cultismo de stilo culto, en barockstil kallad .... "gongorism".

se:dröm.

Gontjarov, I .(1892) , rysk förf. ; Oblomov (1859), den förnämsta skildringen av( rysk) indolens* som finnes.( "oblomoveri" ).Vi se här den typiska ryska renodlingen av ett karaktärsdrag i den glidande karikatyrens form. jfr. Gogol o.s.v.

Goodman, N..(19... ) fil. G.s paradox.se: Tersman.

Gorgias ;(d.ca.380) fr. Leontiki (Sicilien). Skeptiker.Om det som inte är eller Om Naturen.

Gardie, M. G. de la .(.....); Gåtfull figur under Karl X. m.fl. Ägare av flere slott. Boksamlare, Rikskansler, vän till dr. Kristina tills. me vilken han växte upp.

Graves, R.( .........) eng. förf. o lexikogr./ Började med poesiamb.r./ deltog i 1.a världskriget i franska skyttegravar, sårad skrev han senare dok.rom. Bort från alltihop ( på Mallorca) . Böcker:bl.a. enastående : Grekiskt Mytologiskt lexikon. & Jag Claudius.mm.

Gross, O. (d.1918 ); ty stud .;Son till Kafkas juridiklärare, prof.G..; O.G. = Den som redogjorde för Freuds idéer för Kafka. ( Tog sitt liv i psyk. sjukd. 1918.)

Grund.: /ty. Grund./ orsak. Kausalitet. Märk skillnaden på "orsak" o "skäl". Se orsak*.Första grund.se:Aristoteles, Avicenna.Fichte.Schopenhauer.

Grundbegrepp: se: kategorier.

grundfel. Finns i de flesta resonemang. jfr. första grunden. Fichte.

Grå. Se: Fröding.( Gråbergssång ); Goethe. ( "Grå är all teori." von G*.)

grämelse. ånger.( repentation ).jfr.bitterhet.

grön / ty. grun./ Färg. ;.... men vi har ju också Théophile Gautier (1811-1872), mannen som uttalade lösenordet för en hel falang, för dem som kallade sig "parnassen", nämligen:" L´art pour l´art!", - Gautier som dyrkade sin späda dotter, (.....), som var "bara intellekt","ren hjärna" som skrev oavlåtligt och vars verk publicerades i Liberté…..-- ( vi hade de Lisle, Heredia, Verlaine, Mallarmé,- Mallarmé som dock poängterade skillnaden mellan den nya poesins väsen och drömmen, särskilt med hänsyn till Gautier - Baudelaire och Rimbaud, en krets som i litteratur som i liv rörde sig kring vanvettets och självmordets gränser. Theodore Gautier,( med sin "livsdiktsamling" Emaux et camées , - den påbyggnes succesivt under G.s hela liv) som uppträdde som krönikör mot slutet av sitt liv, skrev om denna grupp, och förklarade att det inom denna hade varit modernt att vara blek, glåmig, grön i synen och - om möjligt - "en smula spöklik".

gröne Heirich, Den. bok ( uppf.roman ) av G. Keller, beundrad av Kafka.

gröna stoet, Det. Bok av M. Aymée.jfr. Pudendorff.

Grönstedts. stark dryck.

( På Gs och Gt börjar få ord. GT är förk. f. Gamla test.o. f. en tidn. i Gbg.)

Gud./ ty,Gott.m./ Enl.H. föreställer sig mskn Gud genom bild , icke begrepp.( Så några gudsbevis är icke till för Hegel.) jfr.M.Taylor* och diskussionen om "gud" som icke-ord.( I Nots.)jfr. Blanchot.

se gudsbevis.

Gudsbevis. Den allvarligaste synden, enl. Kierkegaard är att söka bevisa Guds existens. ( Gud skall ju tros.) Gudsbevis 1-7.

1. Kosmologiskt. Nån måste ha skapat allt.

2. Ontologiskt. Det ligger i uppfattningen av begreppet "Gud" att han är det högsta väsendet och att han existerar.

3. Teleologiskt. Allt är ju ändamålsenligt, och detta måste vara uttänkt av nån, ergo: Gud.

4. Stegbeviset. Över allt som är gott måste ett högsta goda finnas: Gud.( Aquino ).

5. Historiskt. Alla folkslag har trott på Gud. Alltså finns han.

6. Moraliska. Gud måste finnas, annars är det ingen mening i att göra nåt gott. ( Kant ).

7. Psykologiska. Endast Gud kan vara upphov till en sådan föreställning som "Gud".

Det vanligaste av dessa är 2.,.... som utvecklats till rimlighet(?) av den skicklige Kurt Gödel* med en netop överjordisk (!) logik.( Hur man ljuger med logik.)

Den som inte tror på Gud behöver icke bevisa att Gud inte finns, ty bevisbördan för någots existens ligger - i filosofin normalt - alltid framom en bevisbörda för icke-existens.(jfr. Adornos diskussion kring Kants vederläggning av det ontologiska gudsbeviset i A.s Philosophische terminologie, I,6,7.)se: Wedberg, Filosofins Historia II.

gudsfruktan. Dyrkan? o. lydnad. Frukta (lyda) Gud.

Gul. Lugnande färg. Lejonfärg.

Guld. kem beteckn. au.jfr. Midas.

Gullberg, Hj.(18..- ) sv. sekulär skald ; lundensare; ......som skrev om religiösa spörsmål. Förklädd gud.

Gulhake. ornit. nordam. småfågel.

Gulnare. kvinnonman. Finns hos bl.a.. A. Sandemose.( variant: Gulnara.)

Gulsparv. ornit. / Liten sparv med gult på.

Gustav I.; (d.1550) Kung. Brevskrivare.Tyrann. Reformator. Brev.

Gustav II.Adolf ; (d.1632); sv. kung. Krigare.( Uppfostrad till detta.) ; Vida underlägsen - som strateg- sin kansler, A. Oxenstierna, en av de mest lysande begåvningarna i hela Europa på sin tid.Far till Christina*. jfr. G. Wetterberg. A.O.

Gustav III. (d.1792.); kung, skald. Förf. till skådespel. Minneskonstnär.( 7000 verser i huvudet under en veckas teaterspel.) Skapare av en kulturell smältdegel./Svenska akademin./ Beundrare av Bellman.Ledsagades av ..... i Italien. Blev mördad. Maskeradbal.Skådespelare.Intrigant & sökare av envälde.se: Anckarström.

Gustav IV. (.....) Kung..son till den förg. ; Överste Gustavsson i St.Gallen.------ ( Där Nietzsche senare bodde.); Sveriges förste serietecknare.Landsflyktig.Ansågs av sin fader - G III- .... korkad.jfr. 1809.

Gustav V. ( d.1950 ?) ; kung. Tennisfilosof. se: Ehnbom.

Gustav VI Adolf. (d.19..); kung. arkeolog.

Gustavsson Gustav, till Vasaborg ( 16...-16,, ); "oäkta" son till Gustav II Adolf med holländska Margareta. Gustavsson deltog helt kort i 30-åriga kriget, samt åsåg den döde fadern i kistan. Fick diverse tomter i Sthlm av regenten, Kristina. Vilar i Riddarholmskyrkan.(!)

gustaviansk. Här åsyftas en hist.period under Gustav III.

"Det låg ett skimmer över Gustavs dagar.....utländskt, flärdfullt om du vill.....",( C.G. Leopold? )

Guildenstern. Person i Hamlet.

Gyllene armen. jfr. Sinatra.

Gyllene grenen. The golden bough. Frazer....... En bok i antropologi .

Gyllene freden. Krog för....... vissång.

Gyllene skinnet. Det som Jason* ( Iason )sökte vid stranden av Svarta Havet en gång.se Argo. Del i "sjörövarsagorna" som berättas aom grekerna i antiken.jfr. Schück.

Gyllene snittet. Proportion upptäckt kanske under antiken. Då På en sträcka AC med en punkt B på, sträckorna AB förhåller sig till AC som BC tll AB, då ligger punkten B i det gyllene snittet. Förekommer i naturen hos spiralsnäckor och i konsten hos Polykleitos, t.ex.Hos denne skulptör är icke bara lemmar o huvud hos skulpturerna formade efter g s , - men till och med .......ögat. Undveks av talmystikern ...... J.S.Bach.Och ....hans hustru.

jfr. Dan Brown !, Ekbom, Winckelmann.+ mängder av litteratur......

gyllene tillfälle.se rätt tillfälle, Marx.se:gul.

Gymnasium./ ty.samma / läroanstalt.; enl. satirikern K.Kraus vad man behövde för att klara sig.

Gymnast, Människa upptagen med att intaga för kroppen märkliga positioner.jfr.balett. P.H. Ling.

Gymnosofist /(gr. gymnos-naken;sofia-vishet ); gr. term för indiska lärde som levde asketiskt , utan kläder och förnekade sina begär. De brände ofta ( bokstavligen ) upp sig själva. Likaså högaktades de av Makten, då de inte utgjorde någon större olägenhet, annat än att de skräpade ner litet. jfr. Ekelöf. Absentia animi.

Gödel, K. ; /österr. prof. logiker/.(1906-1978 );f. i Brno. Flyttade 1940 till Princeton, Mass. Känd för 1. fullständighetsteoremet, 2. ofullständighetsteoremet (..... som drivit mången civ.ing. till självmordets brant.......),(1931) i: Uber formal unentscheidbare Sätze der Principia Matematica und verwandter Systeme I.; 3. konsistensbeviset för urvalsaxiomet i mängdläran* 4. sitt (ontologiska ) gudsbevis.jfr. Hofstadter.Var i ytterkretsen av Wienskolan. Umgicks med Einstein.

Gödels teorem 2.:" All motsägelsefria axiomatiska formuleringar av talteorin innefattar oavgörbara satser." ;"Talteortiska satser handlar om egenskaperna hos hela tal. Hela tal är inte satser, lika lite som deras egenskaper. En talteoretisk sats handlar inte OM en talteoretisk sat; den ÄR en talteoretisk sats. Däri ligger problemet, men Göel förstod att detta inte var hela sanningen." Hofstadter, s.17.

Bevis är demonstrationer INOM BEGRÄNSADE SYSTEM av satser.

Det avgränsade talteoretiska systemet är (för G.) Principia M. (1910-13).

G.:"Denna talteoretiska sats kan inte bevisas inom systemet P.M." = Gödels teorem.

G. : systemet PM är ofullständigt. PM är trol. sann, o. bevisbarhet är ett svagare begr. än sanning. (jfr. Kant.) oavsett vilket axiomatiskt syst. det gäller.

jfr. själv, självref. Cantor, logik, klasslogik, kretensaren. Russell, typteori, SIGMA, Hofstadter.

"gödeltal". //// tal använda av G. för att beteckna vissa satser i ett visst bevis inom ofullständighetsteoremet*.Gödel kallade icke talen så. jfr. Hofstadter.

Göteborgs-Posten (GP) sv. småborgerlig dagstidning.

Habermas, J. (f.1929 ):ty. filosof. Göttingen. Doktorerade på ambilvalensen hos Schelling. Det kan ha varit svårt att urskilja EN enda ambivalens hos Schelling. (!!!). kritisk politisk fil.Marxist.Theorie und Praxis. -----Kant- kännare.Begr." livsvärld". Diskuterar "rationaliteten" i det moderna samhället, efter "Guds död".Han menar att det finns 2 rationaliteter. En som är inriktad på att nå vissa mål. En som är kommunikativ.(Social.) Nu menar H. att det instrumentella handlandet tränger in i "livsvärlden" och alltmer påverkar det kommunikativa handlandet, negativt. H. gillar EU-projektet. Vilket är obegripligt. H. förstår inte att det i EU enbart är fråga om ett instrumentellt handlande, ty EU är icke en totalitet, men en del.

jfr, Hans porträtt av Adorno i Politik, Kunst, Religion.se oxå den utmärkta uppsatsen Naturrätt och revolution! i: Theorie und Praxis.

Haggadan. (hebr.) Uppbyggl. berättelser o legender inom judendomen.

Halachan ( hebr.) "rättesnöret", lydnad under rel. dogmer , normsytem som härör genom bibeltolkning - inom judendomen.jfr. Haggadan.

Hallag, (Hallaj), Al. (d.922.)pers.fil.Sufist. Hävdade Guds omnipotens* o. allnärvaro o. att han - själv - Al H. - var Gud. Greps i Bagdad, torterades, halshöggs och kroppen kastades sedan i Tigris.

litt. : Massignon, Le Diwan d´al Hallàj (1931).

Hansson, G. prof. i litt.vet. Elev till I.A. Richards, med vilkens hjärna Lacan ville torka av svarta tavlan. Huvudverk : Dikten och läsaren.

Hansson, Gunnar D. (19...- 2...) Har skrivit en fin (essäsamlings-)bok om Lars Ahlin*.Nådens oordning.(se: oordning) - erkannerligen A.s Fromma mord. A. hade studerat S.K. flitigt och tydligen tagit föga anstöt av anstötsestetiken*. Har även givit ut skönlitt. Nihilist.

Hammar, K.G. (19..) Ärkebiskop. Menade:" Jag har inte sanningen, men jag söker den."jfr. Lönnroth, A.( f. Genell !) se: platthet.

Hammarskjöld, D. (d. 1961 i Kongo), sv. dipl. FNs gen.sekr.1953-61. Vägmärken.( Postumt ) I ett tal i Cambridge 1958 kritiserade Hammarskjöld den anda av ömsesidig misstänksamhet spm han, med hjälp av M. Buber*, - en vän till H. - trodde sig se växa fram mellan männiksor,( H. citerade ur dennes tal i Carnegie Hall ) och H. menade att det var endast genom den fria tanken* och yttrandefrihet* vi kunde undkomma den ömsesidiga misstanken ( han nämnde här oclkså Nietzsche ) och dess faraq, stumhet & vansinne.se : dialogfilosofi. misstro, Krakowparadoxen. Judisk humor.

H.s största oro, uttryckt i hans tal, var missbruket av alla tekniska landvinningar, en oro som han menade fanns hos fler än han, men sytematiskt förträngdes.

Harawi. (Amir Husaini Hàrawi),(d.1318.); Pers. poet.F.i Guziv. d. i Herat. Poemsaml. Zàd ul Musafirin ( innehållande "Den orientaliske Diogenes".(!) .De heligas skatt.

Harrie, I. (.......) fil.lic.lundensare, lib. intellektuell, skribent, tidningsman, essäist, övers.. Lärd klassiskt bildad skåning från Harrie socken i Skåne. Mest berömd för att med mod och snillrikhet ha lotsat tidn. Expressen ...........genom många svåra år. Var en slagfärdig sällskapsmänniska med hästminne.Översatte Plutharchos. se: Sju Grekiska sagor.Historien om Bengtson.

jfr. Plutarchos, Aristophanes. F.G. Bengtsson.

Harrison, George (.....) eng. urmakare.Löste "longitud - problemet", -"var är vi på sjön?", vilket har sitt fil. intresse i det att Swedenborg sökte göra detsamma.jfr. Royal academy.jfr. boken Longitude.

Harryson, D.(19..-2....) Hist. Prof. Har skrivit om pestens tid.Den svarta döden. 1450.digerdöden, - den svarta pesten.///jfr. P.Englund.Den oövervinnelige, där det beskrives huru Erik Dahlberg*, arkitekten m.m. överlever pesten.----se: sv.akad. Karl X. Karl XI.; Skansen Kronan, Skansen Lejonet.

Harpokrates. ( lill-horus, Egypt.). I grek. myt. tystnadens och hemlighetsfullhetens gud.( Liten gosse med ett finger för munnen.)----- Man erinre sig här att ävenså Osiris* (d.v.s. dödsguden ) - icke Horus - var en tystnadens gud, och aldrig att O. sade ngt. se: Isokrates.

Havet.

" Jag står framför havet

där är det

Där är havet.

Jag tittar på det.

Havet. Jaha.

Ungefär som på Louvren."

( G.Palm.)

Från havet är inte roligt att gå.

Heckscher, E. (....) sv. hist.nat.ek./ Forskare inom svesk industrihistoria mm.

Heckscher, G.(....) sv. prof. statsvet. o. högerpol.partiled. samt ambassadör i Indien.

hedendom. En fil rikting som går ut på att man inte befattar sig med vanl. rel. o. t.ex. kristendom.eng.Paganism.

Hedenius, I . (1908-82 ) sv. fil. rättsfil. & flöjtist. Av denne gudsman ( han var uttalad ateist ) fick jag en gång rådet - i brev - att vara säker på att jag begrep vad jag skrev, att det inte fick slinka med några termer, som jag inte hade förstått innebörden av. Vi diskuterade Kafka, och H. hade - ..........liksom jag själv - slagits av det "egendomligt statiska" i Kafkas romaner.

Är - dock...... - mer känd för sin bok: Tro och vetande. Denna bok erbjöd emellertid - internationellt sett - intet nytt, men var välkommen i den sovande svenska ankdebatten. H. umgicks med prof./Dr. Herbert Tingsten. Enl. O. Lagercrantz var H. skäligen naiv, men det får stå för L.-----jfr.Om rätt och moral (1941).

hedning. / eng.heathen / Person som inte är av den rätta tron.Borde förr alltid omvändas- eller ihjälslås.("Bedre goft haengt end slet gift.").pagan.se:hedendom.

Hedonism. Lära att njutning är det "högsta" ( värdet ) i livet. ;jfr. Epikuros.*jfr. hed.ut.jfr. masochism.

Hedonistisk utilitarism. Omfattas av de flesta mod. fil..- Innebär att man - i Mills* och Benthams* efterföljd - hävdar att man bör sträva efter att så många som möjligt skall få så mycket lycka/njutning som möjligt.

Hed.ut.- förkortning för "hedonistisk utilitarism" införd av K. Genell* på Göteborgs universitet 1970. ( Denne orkade inte dag ut o dag in - 17483 ggr - säga det fullständiga uttrycket. Detta är och förblir G.s viktigaste insats inom filosofin.)..............................

Hefaistos. I Olympen* kåt gift smed. jfr. Lönroth, M.P-n Nilsson, Olympen.

Hefner, (...); am. publicist.

Hégesias. gr. fil. (200 f.Kr.) Hedonist* , - som tröttnade på hedonismen* och började tala för självmordet. ( Därav hans öknnamn : peisithanthos.) se: uppfattning.leda, misantropi.

Hegel.G.W.F. ( 1770-1831 ) Skrev gentemot* Kant* ( och Spinoza ) en filosofi om Anden*. .

1.) LIV:Georg Wilhelm Friedrich Hegel föddes 1770 i Stuttgart som son till Rentkammer- Expeditions- Rat Georg L. Hegel och hans hustru Christine Lousie , som ett av sju syskon.
Den unge Georg blev 18 år gammal inskriven vid universitetet i det redan då berömda och ansedda ,unika , teologiska Tübinger Stift*, där många, - nästan alla av den klassiska tyska filosofins förgrundsgestalter - , har studerat , och där han blev efter två år filosofie magister. ( med Avhandl.: Dissertatio pro magistro, 1790, se: SW.bd.I. ) Den unge borgarsonen studerade sedan teologi i tre år , och blev teol .kand. ( ......med en avhandl. "De ecclesiae Wurtemburgisae renascentis calamititibus, 1793.)

Han planerade nu att, efter föräldrarnas önskan, utbilda sig till präst. Han läste dock mera av klassisk litteratur o. antikens historia, och efter sin fars död beslöt han sig att helt ägna sig åt filosofin och det föreföll honom lämpligt att välja Bern, där han fick tjänst .
Hegel arbetade innan detta som informator ( något som var vanligt bland de, som inte hade överflöd av kapital till studier , jfr. t.ex. Kant ) i Bern och Frankfurt am Main från 1793-1800.Han samlade under tiden material till en filosofi om den subjektiva Anden. .

År 1796 företog han en resa i Alperna.

1801 disputerade H. för doktorsgraden i Bern med en avhandling om planetbanorna (!) , Dissertationi philophicae De orbitis planetarum…., försvarande dess tolv (ganska paradoxartat formulerade) allmänna filosofiska teser, ( se K.Rosenkranz, Hegels Leben, s. 156ff. ), blev privardocent* 1801, varpå han blev invald i Der herzogliche mineralogische Societät . ( Mineralogi var då på modet.jfr. von Goethe, J.L. Heiberg, m.fl.)

Såsom kuriosa kan här - med glädje - citeras Hegels Habilitationsthesen ( aug. 1801) :

1. Contradictio est regula veri, non contradictio falsi.
2. Syllogismus est principium Idealismi.
3. Quadratum est lex naturae, triangulum mentis.* ( d.v.s.Kvadraten är naturens lag, triangeln själens.!)
4. In Arithmetica vera nec additioni nisi unitatis ad dyadem, nec subtractioni nisi dyadis a triadi ut summae, neque unitati ut differantiae est locus.
5. Ut magnes est vectis naturalis, ita gravitas planetarum in solem pendulum naturale.
6. Idea est synthtis infiniti et philosophia omnis est in ideis.
7. Philosophia critica caret ideis et imperfecta est Scepticismi forma.
8. Materia postulati rationis, quod philosophia critica exhibet, eam ipsam philosophiam destriut, et principium est Spinozismi.
9. Status naturae non est iniustus et eam ob causam ex illo exeundum.
10. Principium scientiae moralis est reverentia fato habenda.
11. Virtus innocentiam tum agendi tum patiendi excludit.
12. Moralitas omnibus numeris absoluta virtuti repugnat. ( HSW stw:Bd.II.s.533.)

…… vilka som av en händelse passerade såsom godkända.

* Jfr. fragmentet - i Karl Rosenkrantz version - om "den gudomliga triangeln " från 1804. (SW.II. 543-539 med Hegels egenhändiga skiss , se ib. s. 535. , över det mystiska förhållandet….inspirerad av Franz Baaders Uber das pythagoreiske Quadrat oder die vier Weltgegenden, Tübingen, 1798..)jfr.trehet.

År 1801 flyttade Hegel till Jena , beundrades av många av sina vänner, som kallade honom för "den begreppsstarke Hegel", och gav tillsammans med den unge brådmogne Schelling ut Kritische Journal der Philosophie. ( jfr. G. Lukac´s The Young Hegel.)

" Med Kant kom morgonrodnaden - inget under då, att det
här och där i någon fuktig dal ännu förblev liggande en liten dimma,
medan de högsta bergen stod i full solglans…." ( Fr. Schelling )

Under år 1801 skrev Hegel en serie teologiska avhandlingar,(se: Hegels, stw, saml verk, förk.här :HSW.bd.I.) som först mycket senare fick betydelse.

Han utgav med sin dåvarande vän, - det skulle komma att skära sig ganska snart -, den unge professor Schelling - ,en filosofisk tidskrift och blev själv e. o. prof. vid universitetet i Jena senare samma år. Detta år utgavs också Vergleichung des Schellingske Prinzips der Philosophie mit dem Fichteschen (1801) ( von G.W.Fr. Hegel, der Weltweisheit Doktor.- som det står på titelbladet….. ), Glauben und Wissen oder Reflexionsphilosophie der Subjektivität in der vollständigheit ihrer Formen als Kantische, Jacobische und Fichtesche Philosophie ( 1802 ).(se HSW.bd.II.)

J.G.Fichte blev den ledande filosofen efter den gamle Immanuel Kants död 1804 i huset vid Prinzessenstrasse i Königsberg. Åren 1801-1803 höll Hegel en kurs i logik i Jena. Han studerade matematik, filosofihistoria, skrev aforismer….,( SW.bd.II. s.240ff.) skrev brev till J. Voss (1805), som hade översatt Homeros Iliad o. Odyssé och året därpå blev prof. i Heidelberg. ( J. Voss´ farfar hade varit livegen bonde !) .Den unge Hegel planerade att söka sig en undervisningsplats i Heidelberg inom estetiken. Han undervisade, studerade och - framför allt - skrev på sitt system.
1807, - mitt under de franska truppernas ockupation av Jena - , utkom Phänomenologie des Geistes.
När Kejsar Napoleon I, den lille korsikanen, - som ju krönt sig själv -, red in genom staden efter segern, utropade den revolutionäre Hegel, - enligt legenden :" Oh, Världsanden till häst!!".

---1807-1808 befann sig Hegel i Bamberg, - där han läste slutkorrekturet till Ph.d.G. - var redaktör för den klassiska Bamberger Zeitung och arbetade på en kritik av den tyska konstitutionen. ( Det tycks ha funnits två G.Hegel: en praktisk publicist .......och en dubbeltydig filosof.) 1808 anlände Hegel till Nürnberg och blev rektor för ett gymnasium där (1808-13), undervisande i religion och filosofi i alla klasser, noggrant reviderande sina kurser varje år. Han utgav även då några mindre skrifter. Han gifte sig 1811 med en rik adelsflicka, Maria von Tucke.

Hegel betecknade detta som sitt livs största lycka : " För den, som har fått en tjänst och en kvinna , är livet i fortsättningen bara paragrafer och parenteser.", som han uttryckte saken till sin vän Niedermeier. (se: F. Heer, Hegel , (1955) s.29.).----1812-1816 skrev H. Wissenschaft der Logik.. HSW.bd.V-IV. - 1813 föddes sonen Karl (… senare adlad till von Hegel ),- blivande prof. i historia i Erlangen, och bl.a. Italienkännare.( Dennes självbiografi utkom år 1900,: Leben und Erinnerungen.)---- 1816 blev G.W.F. H. professor vid universitet i Heidelberg. Hans undervisning lade grunden för Encyclopedie der philosophischen Wissenschaften. denna utkom 1817. HSW bd.VIII-X.----

1818 höll han sin installationsföreläsning vid universitetet i Berlin, där Schelling , efter Fichtes alltför tidiga död i pesten 1814 ( F.s hustru var sjuksköterska ), var rektor.
Det allra mest kända yttrandet av Hegel , är kanske belysande av H.s person. Vid en middagsbjudning kommenterade en lärd kvinna i sällskapet: "Det finns fakta som talar emot Er filosofi!". På detta svarade Hegel allvarligt och med värdighet: "Desto sämre för fakta, min kära Fru X!".----

1820 företog H. resor till Dresden och i saxiska Schweiz.--1821 utkom Grundlinien der Philosophie des Rechts. ( Detta var det sista större verk som Hegel själv utgav!- HSW. bd.VII.) -

Han började brevväxla med den gamle von Goethe i Weimar , och försvarade dennes färglära. De var inte direkt ense i filosofiska frågor. Goethe var mer empiriskt lagd.(jfr. Eckermann.)

1822 resor i Rhenlandet och Nederländerna. Under Berlinåren höll Hegel en mängd välbesökta föreläsningsserier ,(- många var där: Marx var där, J.L.Heiberg o.s.v. - ), som nedtecknades och utgavs och fanns tillgängliga allihop strax efter hans död. De mest kända och de mest omfattande är Vorlesungen über die Philosophie der Geschichte, Vorlesungen über die Ästhetik, Vorlesungen über die Philosophie der Religion samt Vorlesungen über die Geschichte der Philosophie, ( fulla av fördomar om allting !) vilka snabbt spreds över Europa i en mängd olika upplagor, och lästes av var och en med intresse för filosofi och med sinne för det tyska språket. De blev ofta ganska sent översatta till andra språk, naturligtvis på grund av den svårighet, som varje hegelöversättning erbjuder.

Den käre Hegel skrev ett berömt företal i en bok av Heinrich, där han polemiserade mot känsloreligionen. Och han reste mycket i Europa: - 1824 resa till Wien- 1827 resa till Paris. - 1827-30 höll Hegel sina föreläsningar om estetik, vilka noga upptecknades av åhörarna.( Finns än i dag i dessa franska versioner.Som jag äger. ----- ) H. skrev - outtröttligt, engagerat och med gedigen bildning !!!! - i samtida press, bl.a. artiklar om Bhagavad-Ghita, efter historikern o. filologen F.W.C. Humboldts ( den ene av de berömda bröderna ) indologiska arbete, 1826 , om K.F.Solgers filosofi, om J. Hamann , om den explosive , otroligt lärde och produktive Joh. Joseph von Görres , - vars mest kända och mest omfångsrika verk, Christliche Mystik, ( med helgonlegender i ...) kom först 1836, - vilket var bekant för S.K. - men vars tidigare politiska ,( Europa und die Revolution,(1821)), historiska ( bl.a. om "heliga alliansen" ) och religiösa skrifter ( bl.a. hans Swedenborg, seine Visionen und sein Verhältnis zur Kirche, (1827)) fanns tilhanda för H., som redan tidigt i sina ungdomsskrifter talat om " mysticismens sursöta sockerbröd, som förslappar magen", SW. I.s.43., - och H. skrev också om högerhegelianen Karl Göschels synkretistiska Aphorismen uber Nichtwissen und absolutes Wissen, im Verhältnis zum Christlichen Glaubensbekenntnis. (1829).-----Samt 1831 en kritisk artikel om den engelska "the reformbill"*. H. avslutade företalet till nyutgåvan av Logik der Wissenschaft* och 1831dog Hegel under revisionen av sin Phänomenologie des Geistes* i en koleraepedemi,( han reviderade endast ett fåtal sidor....) i närvaro av sin älskade hustru, Maria, som formligen dyrkade sin man.
(1844 utkom den första och den klassiska biografin över Hegel, av Karl Rosenkrantz.)

2.) VERK:

Att ge en beskrivning av H.s filosofi är inte lätt, och somliga sträcker sig så långt så att de säger att det är omöjligt.

Många säger att han var fichtean.

Vi måste se Phänomenologie des Geistes som H.s huvudsakliga verk och söka förstå vad det handlar om. Även om det skulle utkomma en del II av detta.:

Hegels egen annons i
Intelligenzblatt der Jenaer Allgemeinen Literaturzeitung,
den 28.okt. 1807:

" På förlaget Jos. Ant. Goebhardtschen Buchhandlungen zu Bamberg und Wurzburg har utkommit, och har till alla andra goda bokhandlare översänts: G.W.Fr.Hegels System der Wissenschaft. Erster Band, innehållande Die Phänomenologie des Geistes. Gr. 8. 1897. Pris 6 fl.

Detta band framställer det Vardande Vetandet. Andens Fenomenologi kommer att ersätta de psykologiska förklaringarna eller de abstrakta utläggningarna angående Vetenskapens grunder. Den betraktar förberedandet för Vetenskap utifrån en synpunkt, från vilken den är en ny, intressant och den första filosofivetenskapen. Den ser de olika Andens Gestalter som stationer på vägen i sig, genom vilken denna blir rent Vetande eller absolut Ande. Det kommer därför att betraktas i sina skilda former i denna Vetenskaps huvudavdelningar, vilka i sin tur sönderfaller i ytterligare, - såsom Medvetandet, Självmedvetandet, det betraktande och agerande förnuftet, Anden själv, som sedlig, bildande och moralisk och slutligen, såsom religiös Ande . Det , som vid första anblicken framstår som ett överväldigande kaos ,bringas i vetenskaplig ordning, som framställs i enlighet med sin egen nödvändighet, så att det mer ofullkomliga löses upp och övergår till det högre, som är dess närmaste Sanning. Den slutliga Sanningen återfinnes först i Religionen och sedan i Vetenskapen, såsom resultat av det hela.

I företalet förklarar författaren sig över det han uppfattar såsom filosofins uppgift såsom denna står nu; mindre ägnar han sig åt den självförhävelse och det filosofiska ofog med formler, som skämmer ut den samtida filosofin, och åt vad som gäller denna filosofi och dess studium.
Ett andra band kommer att innehålla ett logikens system såsom spekulativ filosofi och de två övriga delarna av filosofin, Vetenskaperna om naturen och om Anden."

-----

Fenomenologin var- efter en för oss okänd förberedelsetid - alltså färdigskriven 1806. ( Först trycktes under sommaren 1806 delarna kap.I - t.o.m.V. (ss.68-326.) under titeln "Erfahrung des Bewusstseins" / "Medvetandets framträdande.". Vad som sedan skedde - fram till sluttrycket i oktober 1806 - kallas ibland för "Umfunktionierung", - då H. utvidgade manuset med kap VI. t.o.m. VIII., (ss.327-591)(- alltså tillkom hela 264 sidor !) Och ändrade titeln till den nuvarande.) Företalet (ss.11-67.) tillkom sist ( såsom brukligt är när det gäller filosofiska verk ), i januari, 1807. Detta är starkt polemiskt, och har kallats ett "avskedsbrev till de samtida schellingianerna"( Erdmann,s.55.) (Vid en översyn av de upplagor och editioner som föreligger av fenomenologin har de flesta kommit överens om att Hoffmeisters upplaga från 1927 är den - enl. vad som säges - som bäst överensstämmer med originalupplagan. Även Lassons från 1920 finns.Samt senare.)

Hegel hade mot slutet av sitt liv - som nämnt - planerat att revidera fenomenologin, men hann inte med detta arbete mer än de första 37 sidorna av företalet. Boken, med sina 567 sidor, slog inte ….. ned som en bomb. Kollegorna förstod sig inte på verket. Recensioner uteblev till en början .

Phänomenologie des Geistes började troligen att planeras någon gång 1802 - alt. i H.s sinne tidigare - och var i vänkretsen på Universitet i Jena efterlängtat. ( Utkast finns ej bevarade!)( Hegel skrev om nätterna och spelade vist om dagarna.) Verket härrör ur en historisk situation, där man bör inkludera både en fransk revolution och Imm. Kants ( 1724-1804) kritiker, främst Kritik der reinen Vernunft och Kritik der praktischen Vernunft. Man kan vid tiden kring 1795 följa tre begåvade vänners reaktioner på dessa två kantiska skrifter genom dessa tres verk plus den något mer erfarne o. etablerade J.G. Fichtes ( 1762-1814) - prof. i filosofi i Jena från 1794 -1800 ( senare, 1810, prof och förste rektor för det nyinrättade universitetet i Berlin ) tidiga skrifter. ( Fichtes* huvudskrifter är Grundlage der gesamten Wissenschaftslehre* och Das System der Sittenlehre.)

De tre, F.W.J. Schelling, ( 1775-1854) Fr. Hölderlin (1770 - 1843) och G.W.F.Hegel, (1770- 1831) träffades vid det klassiska schwabiska "Landesuniversitetät" i Tübinger Stift.

1788-1793 studerade Hegel och Hölderlin där tillsammans.

Alla tre , Schelling, Hölderlin och Hegel, var högt begåvade, fantasirika unga män, som kom att starkt påverka varandra i en eldig atmosfär., Schelling, - som ju var något yngre, men mer brådmogen ( prof. vid ålder ) - , kom dit år 1790. Hegels, Schellings , och Hölderlins skriverier, publicerade verk och diverse artiklar och brev till varandra , efter det de splittrats till olika universitet fr.o.m. 1793 - Hegel till Bern , Hölderlin till Jena - , belyser på ett växlingsrikt sätt hur de reagerar i förhållande till främst två förhållanden, del den franska revolutionen* 1789 och dess efterspel, dels Kants skrifter, - och vännerna - eftersom filosofen, den äldre , Fichte är aldrig riktigt inblandad i denna grupp, han står närmast som direkt lärjunge till Kant . Kants insats har imponerat på de unga äregiriga studenterna,- men de vill gå längre än Kant, ty de uppfattar denne - den 70-årige königsbergaren - såsom i vissa avseenden för reaktionär.

Idéhistorien kring detta är spännande att följa, trots att den förflyter i en - begreppsligt sett - mycket rusig, dimmig och exalterad - atmosfär. En mindre betydelse hade Goethe (1749 - 1831) och Fr. Schillers ( 1759-1805 ) skrifter, - men hos de unga rebellerna fanns en stor entusiasm för t.ex. Schillers Estetiska brev…(1795) , ( skrivna i Köpenhamn.)… Stort sett kan man- visserligen förenklat men ändå säga att idédramat kring Phänomenologie des Geistes utspelas med fem deltagare: Kant, Fichte, Schelling, Fr. Hölderlin och Hegel själv.

Som Hölderlin drabbades av sinnessjukdom 1801och inte skrev mer än diktverket, ödesdikten om Hyperion, ( Hyperions Schicksalslied (1797-99), kan man säga att denne var en "joker i leken", - forskningen vet inte hur mycket av denne snillrike mans idéer, som ingår i Fenomenologin. ( Givetvis kan man i verket spåra idéer i alla möjliga riktningar bakåt , men jag försöker här först att skissera en "konkret idé-situation".) Av dessa fem var det förmodligen bara två - förutom författaren, som läste den färdiga boken. Dessa två läsare var Fichte och Schelling, emot vilka Hegel i sitt verk riktade en del kritik. ( De förstod dock nästan ingenting. Och ingen annan heller. - Men till detta återkommer jag.) Fichte tyckte sig inte tydligen igenkänna sina egna idéer, som dock till stor del ligger som grund.
Den unge strebern , Schelling , stannade i Tübingen ett slag , och skrev i ett brev till vännen Hegel i jan.1795 angående läget vid universitetet:

Den första öppna reaktionen på Kants filosofi är den självutnämnde fullföljaren av Kants projekt: Fichtes Erste Einleitung in die Wissenschaftslehre (1797?) , (sv.övers. Inledning till vetenskapsläran, (1926 ) - skall inte sammanblandas med Grundlage…..- närmast en artikel - en sammanfattning av Grundlage… - med sitt lilla omfång på endast 31 sidor….) noggrant studerad av den utsprida troikan.o.s.v.

Hölderlin i brev till Hegel januari 1795:

/…../ " Fichtes ( /Fichtens/) spekulativa papper -" Inledning Till Vetenskapsläran" - liksom hans nytryckta "Föreläsningar om de lärdas bestämmelse" kommer att intressera Dig. Till en början misstänkte jag honom för dogmatism ; han tycks också, om jag skall våga mig på en gissning, ha stått vid skiljevägen eller står där ännu - /…./"
( ur Briefe von und an Hegel, utg. av J. Hoffmeister, (1961).)

Den 1 maj 1807 skrev Hegel till Schelling:" Min skrift har äntligen blivit färdig, men också vid avsändandet av exemplar till mina vänner inträder den osaliga förvirring, som behärskade hela förlägger- och tryckeriförloppet, så väl som till delar själva kompositionen av verket."
Fenomenologin var - efter att ha förberetts länge - snabbt nedskriven, alltså färdigskriven 1806, medan de franska trupperna slått läger utanför Jena. ( Hegel berättade att han befunnit sig i en så oerhörd spänning - vilket inte berodde på kejsaren Napoleon Buonaparte I, utan innehållet i det som Hegel skrev - och koncentration vid skapandet av detta verk- , att han många gånger under denna tid var rädd att förlora förståndet……..) .( Vid en översyn av de upplagor och editioner som föreligger av fenomenologin har de flesta kommit överens om att Johannes Hoffmeisters upplaga från 1927 ( den sista 1952), här 1927, är den - enl. vad som säges av den stora massan av elit - som bäst överensstämmer med originalupplagan.När Hegel citerar, så citerar han, - liksom den postume antagonisten Kierkegaard senare - ur minnet, och följaktligen icke alltid korrekt. Manuskriptet till Ph.d. G. var klart 1806, utom förordet, - som blev avsevärt längre än planerat -,och som tillkom 1807 i Jena. Förstautgåvan, i mitt manus ( liksom i de flesta nya manus ) betecknad med den tjocka bokstaven A. Den andra upplagan av Ph. D. G. - utgiven av J. Schultze 1832 - alltså efter Hegels bortgång - har övertagit Hegels korrektur och vidarebefordrat de ändringar H. gjorde i korrekturet till eftervärlden.

----------------------------------------------------

Fenomenologins Innehåll:

Om vetenskaplig kunskap. ( Det Sannas element är det erfarenhetsmässiga uppfattandet och dess sanna gestalt är det vetenskapliga systemet. / Den nuvarande situationen för den andliga kulturen. / Vetenskapens princip är inte vetenskapens avslutande: invändning mot formalismen ./ Det Absoluta är Subjektet: meningen med Detta ./ Kunskapens element. / Upphöjandet av Medvetandet till dess detta element är Andens fenomenologi. / Förvandlingen av bildtankar och omedelbart bekanta Idéer till tankar och dessa till Begrepp. / I vilken utsträckning är Andens fenomenologi Negativ, eller hur inryms det osanna i den? / Historisk och matematisk Sanning. / Den filosofiska Sanningens natur och filosofins metod : invändning mot schematiserande formalism./Behovet av filosofiskt studium. / Den negativa attityden i förnuftsenligt resonerande tänkande, dettas positiva attityd och dess ämne./ Filosoferande i naturens ljus: sunt vanligt Förnuft. / Geniets inspiration. / Slutsats: författarens relation till sin publik. )

( Fenomenologin, enl. dess innehållsförteckning :

"Inledning …………………………………………………………………………………………………….

A. MEDVETANDE.
I. Den sinnliga vissheten eller det Detta och Menandet……………………………………………….. s.
II. Varseblivningen eller tinget och bedrägeriet………………………………………………………..s.
III. Kraft och förstånd. Uppenbarande och den översinnliga världen …………………………………. s

B. SJÄLVMEDVETANDE.
IV. Sanningen i vissheten om det egna Självet ……………………………………………………………s.
A. Självständighet och osjälvständighet hos Självmedvetandet; Herre- och slavförhållandet……….s.
B. Självmedvetandets frihet ………………………………………………………………………… s.
Stoicism s. ,Skepticism s. , och det olyckliga medvetandet s. .

C. ( AA )** FÖRNUFT.

V. Förnuftets visshet och sanning ……………………………………………………………………………… s.
A. Betraktande förnuft ………………………………………………………………………….s.
b. Betraktande av naturen ……………………………………………………………………….s.
Beskrivandet överhuvudtaget s. , Att märka ,s. , Lagar ,s.
Betraktande av det organiska ……………………………………………………………………s. .
?. Dettas förhållande till det oorganiska. s. - ?. Teleologi s. - ? . Inre och yttre s. - ?? . Det inre. Lagar för dess rena moment, sensibiliteten o.s.v. Det inre och dess yttre s. .- Det inre och det yttre såsom gestalt - ? Det inre och yttre som gestalt s. - ?. Det yttre självt såsom inre och yttre eller den organiska idén överförd på det oorganiska, s. - Det organiska på detta sätt, dess ordning /genus/, art och individualitet, s.

a. Betraktandet av Självmedvetandet i dess renhet och i dess förhållande till yttre Verklighet; logiska och psykologiska lagar ……………………………………………………………………………………. s.
b. Betraktande av Självmedvetandets förhållande till dess omedelbara verklighet ………s.
Fysiognomi ,s. Frenologi *,s.
B. Det förnuftiga Självmedvetandets förverkligande genom sig självt …………………. S.
a. Lust och nödvändigheten …………………………………………………………….. s.
b. Hjärtats lag och egendunklets* vansinne ………………………… s.
c. Dugligheten och världsförloppet ……………………………………s.
C. Individualiteten, vilken för sig i och för sig är reell …………………….s.
a. Det andliga djurriket och sveket eller Saken själv …………………………s.
b. Det laggivande Förnuftet ………………………………………………….s.
c. Det lagprövande Förnuftet ………………………………………………. ……………s.

( BB ) ANDEN.

VI. Anden ………………………………………………………………………………… s.
A. Den sanna Anden. Sedligheten ………………………………………………….. s.
a. Den sedliga världen. Den mänskliga och den Gudomliga Lagen, mannen och kvinnan …s.
b. Den sedliga handlingen. Det mänskliga och det Gudomliga Vetandet, skulden och ödet . s.
c. Rättstillståndet ………………………………………………………………………….. s.
B. Den ifrån sig själv skilda Anden. Bildningen……………………………………………….. s.
a. Den från sig själv skilda Andens värld ……………………………………………………. S.
b. Bildningen och dess verklighetsrike ……………………………………………………….. s.
c. Tron och den rena insikten ………………………………………………………………… s.

II. Upplysningen* ………………………………………………………………………… s.
a. Upplysningens kamp mot vidskepelsen ………………………………………………… s.
b. Upplysningens Sanning ………………………………………………………………… s.

III. Absoluta frihet och skräcken/terror …………………………………… s.
C. Den om sitt Själv medvetna Anden. Moraliteten …………………………………………… s.
a. Den moraliska världsåskådningen …………………………………………………………. s.
b. Förställning eller dubbelhet…………………………………………………………........... s.
c. Vetandet. Den sköna Själen, det onda och dess förlåtelse ……………………………….. s.

( CC ) RELIGIONEN.
VII. Religionen …………………………………………………………………………………… s.
A. Den naturliga religionen ………………………………………………….s.
a. Gud som ljus ………………………………………………………….s.
b. Plantan och djuret ………………………………………………………..s.
c. Verkmästaren ……………………………………………………………s,
B. Religionen i form av konst ……………………………………………………………………….. s.
a. Det abstrakta konstverket ……………………………………………………..
b. Det levande konstverket …………………………………………………. s.
c. Det andliga konstverket ………………………………………………………. s.
C. Den uppenbarade Religionen …………………………………………………………. s.

. ( DD ) DET ABSOLUTA VETANDET.
VIII. Det absoluta Vetandet ………………………………………………………………………….. s.)

Fenomenologin finns fr. o.m. 2009 komplett isv. översättn.

_____________

Andra delen utkom aldrig. Inte annat än i form av hela det övriga författarskapet.

Inledningen börjar så här:

"En förklaring - såsom det förväntas i ett företal av hävd - angående det syfte som författaren har föresatt sig, likaså angående orsakerna och det förhållande , som han tror sig stå till andra tidigare eller samtida behandlingar av samma ämne - tycks , när det gäller en filosofisk skrift inte bara överflödig utan för sakens egen natur opassande och stridande mot själva syftet. Ty hur och vad man nu lämpligen kan yttra sig om filosofi i ett företal - såsom en historisk angivelse om en tendens och en ståndpunkt, om det allmänna innehållet och resultatet, en räcka av åt skilda håll talande påståenden och försäkranden angående det Sanna - , kan inte gälla som det ett sätt att framställa filosofisk Sanning . Också för att filosofin väsentligen i sina element är det allmängiltiga, som i sig sluter det särskilda, så uppträder inom den mer än i andra vetenskaper ett förvillande sken, som om i syftet eller de slutliga resultaten Saken själv uttrycktes och till och med i sitt fulländade väsen, gentemot vilket utförandet egentligen vore oväsentligt.

I motsats mot den allmänna uppfattningen mot vad som till exempel är anatomi, som kunskap om kroppens delar sedda i sitt icke-levande Vara, så är man övertygad om att Saken själv, innehållet i denna Vetenskap ( /d.v.s. filosofin./)), är något man inte ännu är i besittning av, utan att man måste framför allt ägna sig åt det Särskilda. - Dessutom brukar ett sådant konglomerat av kunskaper, som med föga rätt begagnar sig av ordet vetenskap, en konversation om syften och liknande allmängiltigheter inte vara skilt från det historiska och betydelselösa sätt, i vilket man också talar om innehållet självt, dessa nerver, muskler o.s.v.. I Filosofin däremot skulle den olikheten visa sig , när man använt ett sådant tillvägagångssätt , och det skulle visa sig av sig självt att detta sätt inte var användbart."( G.W.Fr. Hegel )

jfr. Heidegren, Elster, Hyppolite, dialektk, m. m.fl.

Heiberg, J.L. prof. (18...) dansk .fil, skald, dramatiker./ Beundrare av Hegel..,- Varför i all sin dar kunde nu Hegel som professor i Berlin kunde ta emot den danske prof och kulturoraklet .J.L.Heiberg, ( i Danmark finns alltid "kulturorakel" liksom i Frankrike . I Sverige har vi haft Kjellgren, Shuck o Böök.) som i droskvagnen på väg från Kiel till Berlin läst Logik der Wissenschaft I, och på dennes frågor SVARA hur han faktiskt menade, hur "systemet" eg. såg ut, hur det FÖRHÖLL sig. ( Icke något vanligt beteende av H. ) Eja! Den som ändå hade fått vara med, lyssnande till detta samtal!!

( J.L.Heiberg var den ledande kulturpersonligheten i Köpenhamn på S.Kierkegaards tid,- en slags tidig G.Brandes - (smak*domare) och ledde en liten krets av filosofi- och teaterintresserad elit, ( hans hustru var en populär aktris ) till vilken S.K. förgäves i början av sin karriär försökte få tillträde. Han kom sedermera att skriva en bok till fru J.Louise Heiberg Krisen og en Krise i en Skeuspillerindes Liv,1848, en i förhållande till hans övriga verk obetydlig bok. J.L. Heiberg skrev både tyngre och lättare litteratur. En bok om Hegel t.ex. Den nyere Logik samt mängder av mycket enkla, korta vaudeviller.t.ex.den absurdistiska Dyret og recensenten. ) S.A. Kierkegaard tilläts aldrig komma in i det Heibergska hemmet,- ett av hans tidiga mål - men väl in i Amalienborg till kungen .

Jfr. Grens bok om S.K.

Heiberg skrev en mycket läsvärd analys av Frithiofs saga ( Tegnérs), som man kan öda mycken tid på att söka begripa. Det är därför den är läsvärd. jfr. Agrell.

Heidegger. M.(f.1889- 19..) ty fil., poet, mystiker, filolog, nazist o arkitekt., existensfil. verk : Sein und Zeit.(1927) ( Varat och Tiden, sv. övers. R. Matz.* ) Redan tidigt känd i Sverige genom en introduktion där ett av hans centralbegrepp "Sorge" översattes med "sorg", när det borde varit "omsorg".För övrigt lika oförstådd. H. menar bara ( ? ) att människor böra vara autentiska, d.v.s. icke ljuga för sig själva.

Heideggers fundamentalontologi* sysslar med ett näraliggande problem till det som sysselsatte Edm. Husserl.( Originerat kanske av Imm. Kant.)( Dock menade Husserl att Heideggers sysslade med ett skenproblem*, varandets vara . Problemet fanns inte! se: fundamentalontologi.) Nu kommer fundamentalontologin* medsamma till ett problem, då dess avsikt är att nå det som är i det som är. Man tycks inte klart inse allvaret i att påstå att något är. Som man inte insett allvaret och meningen med att något är, så skyler man över detta med ett "egentligen", att detta, att något är, skall avslöja sig, om man tar till en - av H. eller H. - uppfunnen metod.

Här börjar svårigheterna, och om de börja redan här, så följer de naturligtvis med. Och det hjälper föga att H., resp. H. väljer lite olika vägar, transcendental reduktion* eller hermeneutik*,(jfr. Szilasi ) ty man har ändå, på ett oförklarligt, och därav: oförklarat, sätt lämnat problemet med de två "är", trol. i mild förhoppning om att skillnaden skall uppenbara sig i all sin glänsande klarhet ju längre man arbetar sig fram i det hela. Was ist ein Ding? m.fl. smärre skrifter.Tinget är för handen, och för Heidegger är livet ( kyligt) arbete, ett hant-verk. Hiedegger sysslar mycket med arbetet. Och han byggde också själv sin lilla stuga vid Bodensee.

Man kan säga att mycket i Sein und Zeit är rent strunt annat är plagiat. Bland struntet är t.ex. detta."Människan är utkastad i tillvaron."; p.g.a. detta är människan "ett projekt" !(enl. lat. "projectere"= kasta ut). Var och en inser att en slutsats som den H. drar här, är rent strunt.( De 2 resp. påhitten är icke bevisade av H. men svåra att motbevisa. Bevisbördan ligger dock, ju, på H.)

Plagiat från S. Kierkegaard är legio hos H. H. var kännare av grek.antik. fil. jfr.föredragen An introduction to metaphysics (1935),Grundfragen der Philosophie, Die Frage nach dem Ding.(1962)( baserad på gamla Freiburg-föreläsningar )på sv. Metafysiken som Varats historia (1961),Identität und Differenz (1957) Identitet och differens,, där H. tänker fel redan på den första sidan (d.ä. s.9), i det han säger , att för ordet "samma*" kräves icke, som för identitetstecknet (=), två, utan det räcker med en.( ! ) Ur detta fel härledes bl.a. ordet "samhet" o. en hel massa galenskaper.jfr. Descombes.Ty för "samma" kräves-FAKTISKT - två. Denna stol är densamma som den som stod här igår. Så kräves två. Inte stolar men tillfällen.Alt. Den stolen därinne är densamma som den som stod därute igår. ( Både plats o tid är olika. Inte samma.) Att stolen har en "samhet med sig själv" är i detta sammanhang oväsentligt.Ordet "samma" relaterar näml. dimensioner el. företeelser i dimensioner.

Heidegger luras av sina egna iakttagna etymologier.Man kan erinra om de Saussures kloka ord:" Det är dålig metod att börja med orden och inte med sakerna." Husserls stridsrop ....hade ju också varit: " Tillbaka till Tingen !"

litt: :B.E.Benktson* VoT.& .H.Ott. Fallet Heidegger.( om H. o nazismen ), R.Matz, P.Hofmann, m.fl.jfr. utkastadhet, autenticitet, mannet..

Hein, P. (....) da.prof i mat.; Kulturpers.,teckn., förf. till bl.a. flere ...... Gruk. ( pseud. Kumbel Kumbell ). Så tycker jag om, t.ex., denna Gruk, vilken stannat i mitt minne....( falme=blekna):

Dén, som tar Forskud paa Gage

veed vad han haer eller ei,

- men dén faaer for tung én Bagage

at baere paa Livets Vei

som mitt i det vaeldende Vaarbrud

frygter den falmende Sommer,

og Livet igjennem tar Forskud

paa Sorger , som aldrig kommer.

Heine, H. ( 17... ) ty fil, skald.historiker, upplysningsman. .Buch der Lieder. Under senare delen av sitt liv blev H. sängliggande i Paris,........ och skrev då en introduktion för fransmännen om tysk kultur, där då Heine hyllade Hegel, trol. utan att ha läst ett enda verk av denne, som det tycks..... Förnämlig stilist.

Citat från H.:" Den som bränner böcker, den bränner till slut människor."

Heisenberg.W.(1901- ). Upphävde - enl. egen utsago - lagen om kausaliteten i och med sin "osäkerhetsprincip" 1927.Osäkerhetsrelation:"Mätning av en storhet omöjliggör samtidig mätning av en relaterad storhet." (t.ex. lägeo. hastighet hos ett föremål.)( Heisenberg´s war, T.Powers,1993, s.18.) Enl. allm. uppfattning fördröjde icke H. ngn tysk atombomb. H. var icke i närheten av att konstruera en sådan. Kamrat till Weizäcker d.y. (se Heidegger.)

jfr. Einstein, Powers, atombomb.Ott.

Helgasjön, sjö i Småland.

Helgoland, ö väster om Danmark.

Helhet.......se:del.kategori.

Heliga landet, det. Om folk kom rännandes ideligen och påstod att Gud* gett dem det och det, så skulle det bli ett kollossalt problem för juridiska experter......jfr. judaism.

Heliga stolen. Påvestolen.( jfr. D. Woolfolk-Cross).

Helighet./ ty. Heiligkeit.n./Hur ar det heliga ? OM HELIGHET, alltså: Ingen helig kan heligförklara sig själv.( ingen kan förklara sig själv ha humor.) Per definition har (!) har ingen helig en självbild såsom Helig. Det är alltid fel for vem det än är, att saga något som:"Jag är helig."
HELIGHET bedöms utifrån. Det ligger också i HELIGHETENS eget intresse , att ingen har intresse att befinnas vara ...just helig! Den helige har alltid sitt intresse annorstädes.

Och han eller hon vet aldrig om, huruvida han eller hon ar en helig människa ( om vi nu, som jag, menar att det finns människor som bast kan kallas vid det namnet). Varje helig beter sig lika förskräckt, naturligtvis, som Maria, Joachims dotter, vid bebådelsen. Lika förskräckt blir man vid en heligförklaring, varifrån den än kommer, och man kanske inte vill kännas vid den ens. Men, tank efter!: ofta har en grupp människor, DETTA är sociologi,(?)- vad var det innnan -i ett visst Läge ( a ) behov ( b) av en helig person ( c ). I vissa civilisationer ( d ) bildar överskottet ( f ) bara helighet, dar andra civilisationer ( g ) bara bildar aggression och förfall. I åter andra (h) bringar heligheten förfall.

HELIGHET är alltså en egenskap som bara en annan kan tillskriva nabon: "Ju mer jag vet att du är här, desto mindre förstår jag dig och därmed desto heligare blir du." Sådan ungefär är processen människor emellan. Den går s.a.s. genom ett stort icke.
Människan har behov av det heliga. Behovet föregår .......det heliga? ( Väsendets existens.)
Nu kan en vanlig människa saga: "För mig finns inget heligt." Och det kan ju vara sant. Andra människor dör hellre än avstår från det heliga.

Helighet uppträder i samband med någon verksamhet. En människa, det kan man tänka sig, som enbart "sysslar med det heliga", blir snart enfaldig.
Nej. Arbete medför en viss statur, en personlig rättvisa inför världen….. utan vilken man oftast inte skulle orka ……. arbeta. Helighet är aldrig askes eller eremitliv men .......glömska.
Helighet blinkar till i arbetets fogar eller i fritidens umgänge, bland akter av kärlek m.m. ; naturligtvis är det så som Simone Weil* skriver, att helighet inte är personlig. ( Det vore ju inte alls helighet, bara behaglighet eller något sådant. Det heliga är överindividuellt. - Existerar det. som hos R. Otto*, då? Något som vi kan tala om som ALLAS? -
Något alla kan bli varse, lära sig känna igen, uppskatta men som kanske, det är sant, betyder olika för olika personer, inom de ramar jag har skisserat.

Men vissa av oss är väl ändå helighetsblinda o. helighetsdöva. För oss finnes - åtminstone inte än - det heliga i "den stora bemärkelsen". För oss är helighet mer en liten fin sak, - den sak som hänger samman med okunskapens kärlek och okunskapens varma generositet. Att icke veta - det är nog helighet. Att icke så noga veta. Helighet såsom Nalle Puhs*. Nalle Puh*.Mystik.:)

Den sanna heligheten är nog ohelig.

Ami Lönnroths* uppfattning om att det vi håller heligt idag är den egna professionella professionen är givet vis Professor Lönnroths uppfattning. Den saknar förmodligen relevans för majoriteten.

Helvetet. Inbillat motställe till ett inbillat paradis."Helvetet är dom andra!" replik i Sartres Huis clos. jfr. Swedenborg m fl.

Helvetius, C.A. (1715-71) fr. fil.; Materialist. Tillhörde encyclopedisterna "under" d´Alembert. Skrev De lésprit.( Om själen.) För H. är egoismen* grunddriften hos människan, och därmed etikens (!) grundprincip. jfr. Tullberg.

Hemlighet. Vad är en hemlighet till för ? ;).Svara får du. Vi är väl en liten skara i alla fall, som förstår oss på konsten att bevara hemligheter.

Det vanliga med oss ( Hej!) är att vi ofta publicerar oss och t.ex. skriver om saker , som för oss inte är ett spår viktiga. Vi täcker på så vis över vad vi eg. sysslar med. Vi andas inte om det. Ty man får ju inte säga att man har en hemlighet,........... ty då har man ju röjt att man har en.

Därför skriver man inte det. Ty livets mål i den verkliga HEMLIGA KLUBBEN ( inte R.L. Stevenssons eller C. Hylingers ) är ju att aldrig nånsin ge uttryck för något av det man kommit på eller iakttagit, som på något sätt kan förändra världen. Det viktiga för oss i den HEMLIGA KLUBBEN är att vara så osynliga, genom skensysslor, att ingen ens misstänker att huvudet sitter på rätt ställe hos oss.

Så går det till att dra en lans för världen, att sitta på sin tömda krutdurk och le.Vad var nu repuklikanen Thorilds valspråk? Jo:”Le och dö!”

Man kan tänka sig att en vis man, som tvivlar på mänskliga framsteg,( dessa helt illusoriska företeelser ) men som gjort märkliga upptäckter ( man är väl inte mer än människa ) , också upptäcker att han - för att inte, som andra, försäga sig - måste upptäcka en metod att inte försäga sig. Denna upptäckt blir då hans främsta. Naturligtvis. Den avslöjar han inte heller. Men han använder den ju, dagligdags, för att hålla gamarna borta och sinnet lugnt. Framförallt det sista.

Ty denna metod skall vara så effektiv, att han eller hon inte ens i fewberyra skall avslöja sin ursprungliga upptäckt, men även då, mitt i en tyfus, blott orda om det som är inövat att orda om. Alltså måste det vara så lustfyllt att inte ens den värsta feber kan förta glädjen att övertäcka sig själv. Vilket i sin tur inbär att i sanning: överträffa sig själv.

Hempel, C. (1905-.....) ty-am. fil. Log empirist. Vetenskapsfil.

Henrikson, A. (19 .....) sv. autodidakt. polyhist .Antikens historier. Svensk historia, Biblisk Historia, mm.mm.mm. I en nekrolog över H. skrevs den följ. lilla vackra meningen:"Sådana som Alf Henriksson görs inte längre."

Herakleitos. (540-480 f.Kr.) Jonisk prins fr. Efesos.----och fil. mystiker. Skrev en mängd bevarade fragment. t.ex. "Allt flyter.",( Panta rei ), "Man kan icke stiga ned i samma flod 2 gånger." Kallad "den dunkle". Hyllad av filologen mm.Fr. Nietzsche..

Hånad - på ett trevligt sätt - av S. Kierkegaard, som kommenterade H.med ett glatt:

" Jag kan inte ens stiga ned i samma flod en gång."....(sic!)

jfr.eld, förändring, dunkel, Gödel.

Herbart, J.Fr.(d.1841) ; Efterföljare till Kant."So viel Schein, so viel Hindeutung auf das Sein!" (sic!). Antog dock en enhet* för verklighetens yttersta smådelar, ngt immateriellt gods som han benämnde realia. (jfr. Demokritos*.) Detta till trots skrev han - för den tiden - bra böcker i pedagogik o. psykologi och åtnjöt stort anseende.se:A.Herrlin.

Herder, J.G. ( 1744-1803), litteraturvetare, språk- och historiefilosof . Metakritik zur kritik der reinen Vernunft ,(1799).Kalligone (1900). Herders Kant-kritik låg på en grundval av sensualistisk empirism á la J. Locke.;Idéen zurPhilosophie der Geschichte der Menschheit (1984-91), på sv.: Idéer till Menniskohistoiens Filosofi (1814), förbådar romantikens historiesyn. Grundsynpunkten är utvecklingens. I historien och i naturen utveklas allt enl. bestämda lagar, enl. hans s.k. ”genetiska” metod. Den medvetna naturutvecklingen fortsättes i den medvetna. - Målet för utvecklingen är – enl. H. -det av upplysningen framhävda humanitetsidealet och i en ”själsadel”. H. var mer uppslagsrik än grundlig i alla sina arbeten. ------------------------------------------------------Korresponderade med den svenske rabulisten/republikanen Th.Thorild* ( begraven i ....... Greifswald.). Typiskt för H. är följande ”Må ingen irra sig derpå att jag stundom har personifierat namnet Natur. Naturen är inget självständigt Väsende, utan Gud är i sina verk.” s.3., ur företalet till H.s Idéer….----- använder begreppet "semiotik" på hist. skeenden ! Viktig för Goethe.....

jfr. Vico.

Hermeneutik. Läran om förståelse. " Kan ingen djävel tala om för mig vad hermeneutik är!!!?"( Klassisk o. ständig fråga, som prof. I Hedenius* brukade ställa.). H. är - vanligen - indelad i .a.) "tolkningslära", teol.= utläggning av Bibeln.- ej att sammanblanda med homilitik*, "predikokonst" -samt b.)"tolkningslära",den fil. hermeneutiken som är en pretentiös utvidgning av det faktum att begrepp med tiden byter innebörd och har olika innebörd för olika människor. Man kan ur den icke-samstämmighet som följer av detta självklara faktum lätt bygga den s.k." hermeneutiska cirkeln".Vad herm. som "lära" går ut på har jag aldrig fattat.

jfr.J. Lindström, Husserl, Ricoeur.

Hermes Trismegistos.( d.ä.: "Den tre gånger större Hermes") gr. fil. myst. c:a 100 e.v.t. ; Kore kosmu.(Världens pupill.)."Vi ser härligheten. Men vi ser ingenting med våra ögon.".H. lär ha konstruerat ett lufttätt glasrör.("Hermetiskt".).

Hernhutismen. /ty.Hernhutismus./ Hernhutismen uppstod som en liten sekt i Tyskland i Bertelsdorf vid ett grevligt gods ägt av greven Nicolaus Ludwig von Zinzendorf (1700-1760). Godset låg i skuggan av ett berg , kallat "hatten", eller "herrens hatt", "Herrn-Hut", därav namnet " hernhutare". Människorna som hade samlats vid "hatten"och timrat sitt första hus, "Herrnhut", var arbetsamma och skötsamma Böhmiskt-Mähriska flyktingar undan katolicismens förföljelser . Vad gick då de idéer ut på som präglade den zinzendorfska "doktrinen", och som kom att få så stort genomslag, inte bara i Tyskland utan också t.ex. i Danmark, bl.a. i danska kungahuset, och Sverige ?

( Vi kan här notera något om den svenska situationen, - jfr. t.ex. prof. Arne Jarricks lilla utmärkta avhandling , Den himmelske älskaren, 1987.- Utgivaren av den hernhutistiska sångsamlingen Sions nya sånger, (1750), - som blev motsvarigheten till pietisternas Mose och Lambsens visor (1717) - kyrkoherden i Ladugårdslandsförsamlingen i Stockholm , Anders Rutström, blev landsförvisad från Sverige - det vanliga straffet för den som inte höll sig till den sanna evangelisk-lutherska läran och respekterade förbudet mot privata gudstjänster i hemmen, förbudet mot konventiklar från 1726.( Rutström bev fängslad i samband med 1772 års rev. och dog i fängelset. då.) .Utvisningarna stoppades först med dissenterlagen 1860. ( Full religionsfrihet i Sverige infördes ju ...............först 1951!! )

Rutström kunde dock från Köpenhamn, - dit de flesta av de utvisade trog sig -, om de inte emigrerade till Amerika - utge denna sångsamling. Jfr.också G.Westin, Den kristna friförsamlingen i Norden, 1956.
Man var i Danmark mer tolerant mot hernhutarna än man var i Sverige. Under stackars Struenses* tid som faktisk regent skapades den första fristaden i Danmark 1773, den hernhutistiska fristaden Kristiansfeld på södra Jylland.( Kommenterad av S.K. )Något sådant hade varit helt otänkbart i Sverige. Man kan konstatera att upplysningen på ett helt annat sätt slog igenom i Danmark än den tilläts göra i det centralstyrda Sverige. ( Struense var ju tysk upplysningsman ). Den mest kände hernhutaren i Sverige var förmodl. bibliotekarien A. Gjörwell, diktaren C.J.L.Almqvists morfader och gynnare , samt predikanten i Skeppsholmskyrkan, Erik Tollstadius. Herrnhutismens starkaste fästen i Sverige lär dock ha varit Göteborgs och Lunds stift.) jfr.A.Fryxell.
....

Nikolaus Ludwig von Zinzendorf ( som alltså var 12 år yngre än Swedenborg ), hade studerat juridik i Wittenberg i fyra år, men samtidigt ägnat sig åt religionsstudier vid sidan av. Från 1721, då Z. Arbetade som justitieråd i Dresden samlade han en egen församling kring sig för att utöva en "hjärtereligion". Man kallade sig "de fyra brödernas förbund". Zinzendorf startade dels en adlig lantskola, dels ett tryckeri, och han författade en mängd skrifter som utgavs på förlaget.
Man utgav också en billigutgåva av Martin Luthers översättning av bibeln (1726), en översättning av Johann Arndts klassiker Den Sanna kristendom ( 1606 ) till franska!

( Min kyrkl. församl. ordnade vid ett tillfälle en resa "I Arns fotspår". Jag, som läste fel, anordnade så att man hade med sig på resan några av Arndts skrifter. När jag upptäckte felet - vilket dröjde - var jag sömnlös en hel natt.)( Detta var enresa för församlingsmedlemmarna. Själva åkte halva kyrkorådet plus kyrkoherden till Kina.)

En teol. stud. -som Kierkegaard - läste och citerade ur tyska originalet, denna Arndts bok, som är en av världens mest spridda uppbyggelseböcker .(jfr. Scriver*.)Arndts inflytande ökade med " Paradisets lustgård"(1611). Denna "lustgård" är fem "grader" av olika hett bedjande…. . - Från 1727 slutade Z. som jurist och flyttade till kolonisterna i församlingen i Herrnhut.

Man bildade en "bönförening" där man dygnet runt i tur bad för församlingen. Beslut i viktiga frågor fattades alltid genom lottdragning. Så ingick man också äktenskap i enlighet med att dra lott. 1734 avlade Z.prästexamen i Tübingen. ( Universitetet i Tübinger Stift var en veritabel intellektuell smältdegel för den uppblomstrande romantiska filosofin med studenter som Novalis, Hegel o. andra.) Redan 1736 hade Z. drabbats av landsförvisning av den kursachsiska regeringen på grund av förhållandena i Herrnhut. Han visatades länge i landsflykt, reste långt och lyckades grunda brödraförsamlingar bl.a. i Amerika, i Västindien, på Grönland . 1735 , när Zinzendorf befann sig i Köpenhamn företog han också en resa till Sverige och sammanträffade i Lund med biskop Andreas Rydelius*denne kloke kyrkans gigant i Sverige. ( De svenska bikoparna fick i vissa distrikt i riket ägna mycket tid att jaga herrnhutare - liksom pietister, och justitiemord var här icke ovanliga. Vissa avfällingar kunde få avtjäna långa straff på Marstrands eller Bohus fästning, och till och med få livstid.)

På en synod i London valde man Jesus Kristus själv till "överäldste", den ende värdige.

Ett namn man gärna gav sig själva var "Lammets församlingar". 1747 blev greven fri från landsförvisningsstraffet och då församlingen 1749 bekände sig ( utåt) till den augsburgska bekännelsen. Samma år blev den erkänd i England på samma nivå som den episkopala kyrkan. Greven ledde urförsamlingen till sin död 1760. " På ett ensidigt sätt höll man ock fast vid själva skriften, varut all lära sades böra hämtas, ty det var som den alls inte innehöll någon lag. Ja, själva evangelium behandlades ensidigt, ty ett och allt var Kristi sår och blod, kors m.m., liksom om evangelium inte skulle innehålla något annat." ( Den ultrakons. R.Thomaeus, Kyrkans Historia II,s.264.-, vilket dock torde vara korrekt beskrivet.Thomaeus kallar Upplysningen - upplysningstiden - konsekvent för "upplösningen" i hela denna bok. Tack för den !)

Herrnhutismen har träffande kallats "blodsteologin". ( Ett vackert uttryck , trol. myntat av Joh. Bengel.)

Hernhutismen var kristuscentrerad, samlad kring Jesu lidande och sår. Det fanns en lidandesmystik, en brudmystik påminnande om Gregorius av Nyssas eller den kanske mer kände Johannes av Korset*, ( Juan de la Cruz ),delvis influerad av den tidigare omnämnde mäktige predikanten Johann Arndt från Eisleben (1555-1621) och hans omfattande skriftställeri, som Den sanna kristendomen och Paradislustgården, där Jesus är den brudgum som själen längtar att förenas med:

" Si, han kommer och springer på höjderna. Min vän är lik en råbock eller ung hjort. Min vän är vit och röd, utkorad bland många tusen; hans huvud är bästa guld; hans hår är krusadt./…./. Ack, du allraskönaste brudgum! upptänd en hjertlig, brinnande kärlek i mig; kyssmig med din muns kyssande; wederqvick mig med din ädla levande lukts blomster, uppfriska mig med din ljuvlighets äpple; lägg din vänstra hand under mitt huvud, och din högra hand omfamne mig." ( ur Det andliga äktenskapet, i J. Arndts Sanna kristendom, s.895.

( - Sådana bilder finns hos den av Therese av Avila beskyddade Juan de la Cruz , Johannes av korset, i bl.a. i den vackra Canzones enre el esposo y la esposa……På svenska finnes också Själens dunkla natt och Andlig sång samt den gedigna (oavslutade) luntan Bestigningen av berget Karmel.) Denna förening kunde särskilt uppnås i samband med långfredagens texter och i en förening med den lidandes blod i dennes "sidohåla" ( där den romerske soldaten stuckit lansen … jfr. Einhorn*,)…..)

Zinzendorfs lära var antiintellektualistisk i så måtto att den ställde sig emot alla gudsbevis men ställde den sinnliga erfarenheten mot ( det cartesianska ) förnuftet. Som Jarrick skriver i sin bok om den svenska pietismen och hernhutismen, så var Zinzendorfs hållning: "antiortodox på grund av ortodoxins lagiskhet; den var anti-pietistisk på grund av pietismens askes; den var anti-mysticistisk på grund av mysticismens betoning av den inre väckelsen, det inre ordet framför Bibelns; den var slutligen, antirationalistisk på grund av rationalismens brist på sinnlighet. Zinzendorfs religiositet var empiristisk.""(s.42.)

I begravningsdikter nämns att man vill bli "begravd i Kristi sår".

Hernhutarna kunde t.o.m. se Gud som den som brottsligt förgrep sig på Jesus. (!)

se:Al Ghazzali.

Herodias. Berättelse - helt suverän sådan - (novell ) av G. Flaubert*. ( I Tre berättelser.) En burlesk om hur Johannes Döparens huvud , på den undersköna Salomes begäran, kom på fat.

Herrar.(ty. Herren ) fen. hos Kafka. Där uppträder alltid 2 - säger 2 - herrar som det stora hotet, eller snarare faran. För Kafkas hjältar är aldrig en enda Herre ett hot. En enda Herre går alltid att tas med, att lura, gäckas med och ha som begärsobjekt, meningsgivare o.s.v..

Men när det kommer till allvar, då är det aldrig EN Herre som det gäller, - då dyker det upp 2. Dessa är "dunkle", klädda i svart. De sluter ofta upp på var sin sida om honom och inleder de ett samtal, så kommenterar de varandra, ofta hemlighetsfullt.Ofta är de en blanding av "herrar " och "tjänare" av " husvärdar" och "stackare". I slutet - till sist står alltid dessa 2 dock som segrare ,och de personifierar det som är omöjligt att hantera.( Och inget annat.)

Herre. ty. Herr.m./Person vars hela existens går ut på att sätta sitt liv på spel. Hos Hegel* med obönhörlig logik satt som herre över ngn, - denne kallas slav.- Herren är alltid olycklig. Slaven däremot kan vara lycklig - ty han arbetar ju.( Här är det frågan om inte H. menar 2 olika medvetanden, och inte alls talar om konkreta Herrar o. slavar, d.v.s. H. gör ung. som man gör inom datateknologin.) se : slav.

Heteronom moral. En moral* som har sin grund utanför människans vilja. Motsats (?): autonom.jfr. instrumentell, teokratisk.

Híatus.//// När två vokaler mötas i olika ord såsom uti satsen:"Inte vara arg!".När då vara arg dras ihop till vararg, har man genom "elision" förkortat uttalet.Nu kan man diskutera vilket a som försvinner, men det är väl det 2ndra i satsen.Detta lilla a förpassas omedvetet bort, förs undan av livets brådska till en slags skuggtillvaro -om ens det - i evighetens skafferi.

Hibernal. se: Klorpromazin. Psykos.

Hic. lat."härav".se: guldmyntfot ."Hic robur et securitas." som det stod på de gamla sedlarna, -"härav styrka o. säkerhet.", vilket hänsyftade på guldmyntfoten, att man försäkrades att mot sedeln kunna hos Riksbanken uthämta sedelns värde i rent guld enl. rådande kurs på världsmarknaden. Guldmyntfoten är numera, sedan ? avskaffad.---- hic et nunc.

Hierta, L.J. (-) tidningsman. se: V. Hebbe.---- Hj. grundade Aftonbladet.

Highbrow. (eng.) intellektuell.(el. intell.snobb.)

Highsmith, P. (19...); am/eng. förf. ofta bosatt i Frankrike. Skapare av Mr. Ripley. H. ärintresserad av psykopater, eller icke ( allt är psykotiskt )... Hon har svårigheter med rytmen, och med personteckningen och med miljöbeskrivningen. Hon är en "plotter" och hennes böcker är knappast romaner eller deckare, men en blandning av roman och filmsynopsis.;jfr. A suspension of Mercy,( 1965);jfr. King, film, TV.

Hilaritas. = munterhet.En medeltida dygd. jfr. /:D

Hilbert, D. (d.1943) ty. mat. Matematisk logiker och bevisteoretiker.

Hill, C.F. (1849-1911) ;sv. mäl o. teckn. Född i Lund där fadern var prof. i matematik. ( Fadern var sjelf torparson.) ; Utb. i sv. vid Konstak.; därefter Paris. Målade främst landskap, (jfr. barbizonskolan ) och blev däri kanske den bäste av dem alla på det. Fördes av svenske vänner till hospitalet (1878) ( La Salpéterie ) , då han drabbats av en psykos*, som skulle vara livet ut. Hemma i Lund bodde han större delen av sitt liv i föräldrahemmet, gjorde massor av tewckningar, ofta på baksidan av faderns matematiska kalkylpapper. Satt ibland i ett fönster på tredje vån. och gjorde papperssvalor av teckningarna o. lät dem singla ner till barnen. Deras glädje betydde mkt för honom.

Han teckningar är förnämliga, fulla av stor energi och kraft. En egendomlighet med dem är att de företer upprepningar, samt att det nästan aldrig går att hitta en linje i dem, som löper ut i ett intet. Det finnes inga lösa ändar. De är alla emotionellt laddade, och har icke sällan erotiska motiv. Hill skrev också prosadikt, samt rimmad dikt - full av storhetstankar - i vad som kom att kallas Hills Drömbok.

Himla sig. Att snurra runt med ögonen i dess hålor.( Meningen med detta är vanl. att antyda att motparten inte är riktigt klok.)

Himlen. / UTI Himlen är Gud ( teol.) inte Gud,.......... - d.v.s. han är DÄR icke föremål för tro*. Tro mig. jfr. ether. Himlen är en illusion, Särskilt som den skiftar färg så förbannat.

jfr. rymden. Alltet.

Himmelstrup, J. (.....) da. Jur. o Fil.Dr., Har - bl.a. - skrivit en förnäml. terminologisk ordbok till S. Kierkegaards Samlede Vaerker.(1962).Där finns också en skiss över G.W.F. Hegels filosofi, som man kan grunna över.

Hippo.(gr.) häst. jfr. Hippopotamus, flodhäst. se:equus.

Hippokrates. ( ca. 400f.Kr.) ;gr. läk.från Kos i Mindre Asien. Empiriker. Att de s.k. "hippokratiska skrifterna" skulle härstmma fr. H. är osannolikt, sägs det. Han ansåg att det var av vikt att de 4 kroppsvätskorna var i balans. ( Empiriker?). Är mest känd - numera - för sin etik och den hippokratiska eden:(med innebörden ) "att aldrig skada".

Hispan = dårhuset.

historicsm. Uppfattn. att yttringar inom kultur o.s.v. är beroende på den historiska situation som de uppträda inom. ex. marxismens kultursyn.

Historiefilosofi. jfr. Vico, Hegel.

Hjärna. (ty. Hirn.) ; Enl. Aristoteles det organ, som är till för att kyla av blodet. se:den dubbla sanningen*.---- "Den mänskliga hjärnan är sin egen värld, och den kan av sin egen kraft skapa en himmel av ett helvete och ett helvete av en himmel." ( J. Milton*, förf. till Paradise Lost.)

Hjärta. / Hertz.n. / Varav hjärtat är fullt talar själen.jfr. "Lyssna till ditt hjärta får du frid o ro.",( M. Horn )..... "Jag ber Er, på mitt hjärtas knän,..."( Schiller ).

Hjärtlighet. Ngt som mycket väl kan dölja brist på kärlek och glädje.

Hobbes, Th.; (1588-1679.) ; eng.fil.Materialist. Stödde idén om monarkins överhöghet gentemot demokratin. Tro & vetande bör enl. H. hållas åtskilda.

Hofstadter, D.. am. fil. (......); Skulle kriva en bok om Kurt Gödel*, men skrev i stället en bok om Gödel, Esher och Bach ( Gödel, Esher, Bach ) och då fick en större publik.( o Pulitzerpriset.). jfr. likaså Hofstadter/ Dennett*, The Mind´s I, (1981) essääer om "Självet" , Jaget o. självreferens ( likaså ).se : Gödel, gödeltal. paradox.

Hoffman, E.T.A. (.....); ty. jur. o. skald. Gav - tack vare barnen Hitzig* - ut en serie böcker med fantastiskt (fantasy) innehåll, såsom Djävulselexieret. jfr. Eyes wide shut.

Holberg, L..; (........); dansk dram, moralist.(........); Jeppe paa Bjerget, Erasmus Montanus.( där en scen förekommer där en ung student -den föga begåvade bondsonen Rasmus Berg, d.ä. Erasmus Montanus, R.B.latiniserat - "bevisar" att hans mor, Nille, är en sten.:

- En sten kan inte flyga. Mor kan inte flyga. Alltså är Mor en sten.

( Mor -Nille - gråter. "Nille graeder.")

- Men en sten kan inte gråta, alltså är mor ingen sten!

( Mor Nille upphör att gråta.)

Till slut - när EM retat sina kamrater otillständigt mycket med det som han själv ej förstår, och fått nog med stryk för det , så blir han ångerfull och förtvlad och utropar:" Ack, om jag ändå inte hade studerat, så hade det inte gått mig så här illa!!!"). För att veta vad de logiska fel (!) som R.B. begår heter på latin måste man vara ytterligare bildad.....se:halvbildad.

H. beundrades av S.Kierkegaard.

jfr. Ljunggren.

Holism. Helhetstänkande. Motsats = atomism.

Hologram.jfr.Bokf. Korpen. Hundralapp.

Homonym.: = likabenämnt, liknamnigt. Ty: Gleichnamiges. Ph.d.G. ss. 130.m.fl.( jfr.Elster,s.? ).

Hopen.( mängden, massan, pöbeln.... ); Vad gäller politiska rörelser, så tycks S.K. anse att de strävar mot ett fjärran ouppnåeligt mål. ( jfr . Alexis de Tocqueville, som hade en mer nyanserad syn.läs A.Ehnmark, Slottet. ).Han betraktar dem alla med ogillande och definierar dem här som utopier. ( Individualisten Kierkegaard: "Mängden är osanningen". Jfr. F.W.J. Schelling , i dennes Föreläsningar om metoden för akademiska studier i Jena, 1802.,..... där samma åsikt framföres, citerandes Horatius* berömda Odi profanum vulgus et arceo, ( "Jag hatar den gudlösa hopen och stänger den ute." Carmina,III.1.); jfr. C. Snoilsky.), jfr. förakt. föraktare, majoritet.pöbel, Goethe.

Hoppet./ Hoffnung./jfr. E. Bloch och ..... det ännu icke varandes filosofi.

Hoppsansa. ( folklig slang.hoppsansaaa.) " Det är just det sorgliga med mig, att hela mitt liv är en interjektion och att det inte har någon som helst väggfast egendom ( allt är rörligt - intet orörligt, ingenting f a s t ) - min sorg är ett förtvivlat tjut - min glädje ett lyriskt-omåttligt hoppsansa."
( S.Kierkegaard, Dagboken ,s.95.)

Hopplös./ ty. Hoffnungslos./

" Hopplös for i en liten båt runt Godahoppsudden. Det var tidigt på morgonen, en kraftig vind blåste. Hopplös satte upp ett litet segel och lutade sig fridsamt tillbaka. Vad skulle han frukta i sin lilla båt, som med sitt ynkliga djupgående med vanan hos ett levande väsen gled över alla rev i dessa farliga vatten."

( Kafka*, Hochzeitsvorbeteitungen auf dem Lande.s.101f.)

Horkheimer, Max (1895-1973), fil. socfil. prof. Frankfurt, Chicago. Krit.fil. ( Frankfurtskolan*.) Upplysningens dialektik.(med Adorno ); Om tvivel. Om frihet och makt.H. insåg att de större pol. organisationerna aldrig skulle kunna tillfredställa människans krav på frihet - ett problem som bl.a. uppmärksammats av Rousseau - och Kant - och H. menade / i sina socialpol. studier /att människor för evigt skulle slungas mellan konjunkturernas ( icke sällan av spekulater* uppblåsta ) svängningar , arbetslöshetens plågor och marknadens likgiltighet - och att det närmast gällde att de vad för tröst för eländet det fanns. Den himmelska trösten förkastade han, men anslöt sig hellre till den av Imm. Kant rekommenderade idén om den enskildes sinnesro.

jfr. liberalism, ataraxi, tröst, Kant, Adorno.

Horror story. jfr. King, S*., Carrie. se: Frankensteins monster. Gerald.

Horror vacui.: ”fruktan för tomrummet”. En strid om tomrummets ( partikellöst rum ) existens* har rasat genom filosofihistorien, särskilt intensivt under Newtons, Pascals* och Leibniz´ tid . Blaise Pascal anses ha bevisat dess existens. jfr. Intet*.Ex nihil.

Hugo,V. (17..-18..) ;.fr. förf.dram.mm. berömd för Ringaren i Notre-Dame, en roman,( om den välklädde Quasimodo )och skådesplet Hernani o. Ruy Blas. Hugo skrev även krim-historier, vilket är mindre känt. Ännu ertt snäpp okändare är hans ( humanistiska ) essäer, varav en om N. Machiavelli, - där Hugo mycket skickligt uppställer en konspirationsteori ang. M.s "Fursten" - som är den bok han i essän fäster vikt vid. Han jämställer Machiavelli med Voltaire, och menar att de båda - på olika sätt - föraktade prinsar o. kungar å det djupaste.

Hugo drabbades mot slutet av sitt liv av storhetsvansinne och menade att det klokaste vore om man efter hans död uppkallade Paris (döpte om det ) efter honom. Paris skulle heta "Hugo", menade Hugo !

Humanism. ty. Humanismus./lat. humanus=mänsklig./;Uppfattningen sedan c:a 1500-talet att varje människa har rätt* att utveckla sig till sina möjligheters yttre gräns.---- Humanismen utger sig ofta för att vara ateistisk, men icke nödvändigtvis.jfr. ...... B.Dylan :"You have to serve somebody!".......Det är icke nödvändigt sant att man måste tjäna ngn bara för att begrppet "tjänande" finnes.Vi kan citera A. Ahlberg:"Humanismen är ett betydelsefullt led i männiksoandens frigörelse från det medeltida kyrkliga auktoritetstvånget." ( Fil. lex.). Här sablas alltså B.Dylans uppfattning ned. För humanismen är det viktigt att i samförstånd värna om överenskomna rättigheter till liv och frihet. Humanismen betonar frihet under ansvar. Man brukar också betona tolerans, tolerans visavis andra människors val så länge dessa val icke skadar annan. Humanismen kan vara , då, aktiv eller passiv.

jfr. G.H. von Wright. jfr. Personalismen är en humanism, ( Emm. Mounier.).......

Humanisterna. Förening* i Sverige för en diskussion om religionens vara och mänskliga värden. otdf. Christer Sturmark. S. hävdar, med rätta, att ateismen inte är någon religion.jfr. bevis.

Hume, D.: (1711-1776. ); skotsk filosof.… Alla våra föreställningar har, enl. H., sitt ursprung i dels avbilder i serfarenheten,innena, dels minnesbilder. H. är alltså i den klass. eng. empiristiska skolan. jfr. J.Locke. Hume erkänner i motsats till Kant icke syntetiska omdömen apriori. ( Man kan , enl. Hume, icke säga att omdömet 5+7=12 är syntetiskt* apriori*. Det är analytiskt*.Menar Hume.) Även jaget* är ett konglomerat av förnimmelser.Substansen är en illusion.En konstruktion som bärare av förnumna egenskaper.Samma med orsaksbegreppet.............Hegel :”Den tyska filosofin kommer ur Rousseau och Hume.” Humes förnuftskritik kom att inverka på Kant.Denne kunde icke förlika sig med den strängt empiriska humeska analysen av orsaksbegreppet.

Religionen uppkommer enl. skotten ur två känslor:hopp och fruktan.

Of Human Nature,(1739-40) An essay concerning Human Understanding.

Hund./lat. canis./ ;

En gång i världen hade människan ingen bästa vän alls. Men var sin egen.

Men för 15.000 år sen avlade man då /- kanske i desperation - man grät väl ..... - ( som en liten uppfinning -)/ SJÄLVA - ur varg* ( lupus lupus) - ( i södra - dåvarande - Kina )...... fram en snällvariant, en undergiven stackare, som man kallade för - hund.

Denne lydde människan , och det tyckte hon om. Många männiksor, som vill ha en låtsasrelation, skaffar hund, så kan de "låtsasleva" med den och sörja den - mer eller mindre - när den dör, och öva sig på att se - och tänka - död......

(........ Utanför mitt hus i Johanneberg finns en stor rabatt med enar och dvärggranar , som jag brukar tänka på som "hundtjyrkogården".) . Sådan är människan. -----En "hundvän" är alltså en människa som ej alls tål andra människor,- liksom en, som tycker om att resa* , är en person som ..... inte tål sig själv.( Oftast, - eller sina föräldrar eller bådadera.) jfr. pilgrim.

När hunden i många fall blev på tok för snäll, så avlade man fram kamphunden. Sådana hundar ägs av fega människor, som är rädda för andra människor.

Den tyske filosofen A. Schopenhauer ägde en hund - en pudel.( Få filosofer ha varit hundägare.), Den hette "Atma" vilket är .....sanskrit o. betyder "själ". ( Detta roade Schopenhauer.Samt att hunden saknade vissa mänskiga fel o. brister. Så roade sig då Sch. med att kalla hunden:"Människa!". Hunden fattade absolut ingenting.).

Det finns berättelser om hundar som blivit så fästa vid sina hussar el. mattar att de lagt saig o svältdött på gravkullen. Det finns en skröna om W.A. Mozart, hur denne var så ensam att endast en hund följde honom som begravningsfölje.Detta är inte sant sägs det ibland , men ett sådant kopparstick existerar, hursomhelst.

jfr. katt, Konradsson.Den sanningssägande hunden (Kafka).

Hundstjärnan = Sirius.

Husserl, E. (1859-1938) ty. filosof.matematiker .Sökte från början att grundlägga matematiken logiskt……Den mod. Fenomenologins grundläggare. Med ”fenomenologi” avses av Husserl, både en (husserlsk) lära och en ( husserlsk ) metod .Läran är en invecklad filosofi där H. söker behandla omvärlden som enskilda ting genom en särskild procedur,: epoché. Metoden är exklusiv. H.s främsta verk : Cartesianska meditationer, Vad är fenomenologi? Filosofiska undersökningar.

Vi uppfattar ( noese) att vi uppfattar ( noeme). Det enda vi intersubjektivt möts i är de vetenskapliga. Alltså är vår kontaktyta enl. H. enbart den när vi 2 ggr utför och förstår att 2 plus 2 är 4.

Husserls egologi* , hans grundsatser, hans extemporerande*, hade ett stort direkt o. indirekt inflytande på ett flertal tänkare som Heidegger, Sartre, L. Binswanger ( som mest ägnade sig åt psykiatrins problem ) och eleven W. Szilasi*, som har skrivit en insiktsfull essä om H. i Philosophie und Naturwissenschaft (1961)..

Arbetade inledningsvis tillsammans med (helgonet) Edith Stein*.jfr. M. Merleau-Pontys uppsats Vad är fenomenologi.(19..),Q. Lauer. Bengtson, Segelberg, epoché m.fl.

Huvud.( lat. caput )."Det finns varken huvud eller svans i vad du säger!" ( d.v.s. du pratar strunt...). finl.ordspr.

Huvudsaken./ "Huvudsaken är att det inte spelar någon roll." ( Upsaliensaren Eriksson ).jfr. lejonpart.

Hyckleri.;" Hellre i innerlighet tillbe en sten, än att hycklande gå i kyrkan varje söndag!"( S. Kierkegaard ) Nu är detta sällsynt svagt av S.K., då det är en moralisk platthet.

I vårt århundrade, år 2011, ställer sig fortfarande folk upp och säger:"Gud gav oss detta landet. Därför dödar vi!" Man borde sätta Israel under tvångsförvaltning.

Hyende= kudde. ("Man bör icke lägga hyende under lasten." Lasten= det moral. förkastliga.)

Hylozoister.( gr. hylos = urstoff ) Joniska antika naturfilosofer som antog ett urstoff ur vilket livet utvecklats. Till dessa hörde Thales, Anaximandros, Anaximenes, Hearakleitos*. De senare systemen: Empedokles´, Anaxagoras´ och atomisternas* var mer "komplicerade".

Hymla med= sticka under stol med.

Hynda= kvinnlig hund.

Hyppolite, Jean (18... )fr. övers. hegelkännare. Har beskrivit .....Ph.d.G..se:Sartre.

Hägerström, A. (18...-....) sv. fil.av bondesläkt sv. värdenihilist*. Påpekade att intet var gott eller ont i sig.( Liksom H.m.fl.) Har missuppfattats som om han förespråkade anarkism. Kunskap om värde är omöjlig. Ett värdeomdöme är bara uttryck för en känsla inför ngt.("Hurra!" resp. "Usch!"resp.:"Jaha." ) Häg. grundade sin mor.fil i den teor. fil.j fr. Kant.

Händel, G.Fr. (1685-1759) tons. ty/eng. Bode mestadels i London, där man också har ett Handel-sällskap och festivaler till hans ära. Te deum, Messias,Otroligt produktiv. Mästerlig orgelspelare. Virtuos på orgel och harpsichord. ( jfr. Scarlatti.) Jämte Bach den främste företrädaren för senbarocken.Tog starkt intryck avital. tonkonst.. Brett känsloreg. och vacker kontrapunktik.

Ex. hans sena Concerti grossi. Här : ett excerpt ur Conc. Gross. A maj. Op.6.No. 11. Andantet, början:

Concero Grosso.

Höffding, H. fil.hist. Har skrivit om S.K..Även: Den store Humor.(...). Samt fil. historia.

-se: humor.filosofihistoria.

Höijer, B. (d.1812); prof i metafys. o logik i Uppsala. Ideal fil..

Hölderlin, Fr.: (1770-1843); ty. skald, filosof. Bosatt i universitetsenklaven Tübingen vid floden Neckar. Känd för Hyperions Schicksalslied. Vän till Hegel. Mäktig är ock början på hymnen Patmos.

"Nah ist,

und schwer zu fassen der Gott."

( ur Patmos.)

Stor har forskningen varit kring om det ev. var Hölderlin som utformade grunden för Hegels filosofi, innan Hölderlin blev psykossjuk. Man är numera av den uppfattn. att inget stöder teorin att det förhöll sig så. ( Hegel tycks aldrig upphört tro att vännen skulle bli frisk.)

Iamblichos ( d.c:a 350) gr.syr. fil fr. Chalcis. Nyplatonist, spekulativ mystiker,

ibn ( arab.="son" jfr. bint ="dotter" ).

Ibn Ruschd.(.....) arab. fil........................................................

Ibn Sina.(....) arab. fil.

Ibn Saud. (1880-19..) Emir Abdul Aziz bin Abdul Rahman bin Feisal al Saud. ; Arab. pol., kapitalist, statsman o kamelkännere.Abdul Aziz Träffade F.D.Roosevelt på ett skepp i Medelhavet under andra världskriget. Efteråt sände R. till A.A./ Saud afrodiasaka så att denne kunde fortsätta att utnyttja negerflickor hämtade ifrån Afrika. R. själv avled på sin båt då hjärtat sviktade. Ibn Saud - grundaren av Saudiarabien - var ivrigt religiös ( men spelade med wahabiterna*, med vilka han ej var överens ) och följde Mohammed i det att han bad o älskade parfymer.Hade ett utmärkt samarbete med engelsmännen. Ack, dessa ritter med överste Shakspeare! Suad träffade även Churchill, men det mötet slutade rätt olyckligt- kanske för att Ch. insisterade på att fritt röka cigarr o. dricka whisky........

Saud var i stort negativ till engelsmännens pol. i mellanöstern . Han var också helt förbannad över Ch.Weizmanns muta, när W. sökte köpa Palestina för 20 millioner £. Balanspolitiker. jfr. Machiavelli , equilibrio.jfr. The house of Saud, Holden & Johns.( David Holden hittades - innan boken var klar - en dag mördad i Kairo. Mordet blev aldrig uppklarat.)

Söner, bl.a.(!) Feisal, Mohammed, Faud.

jfr.BP, Israel.

Icke-identitet. Förnekande av identitet. Uttryckes formallogiskt med ett av ett snett streck genomdraget likhetstecken ( = + / igenom ).

Icke-vetande. se: mystik.äv. Sokrates.Här passar också Kierkegaard väl in med hänsyn till sitt förhållande till Gud. K.s tro är en paradox-tro, och har således ingenting med vetande att göra.

"Objektiv ovisshet fasthållen med den allra störa subjektiva innerlighetens tilägnelse, er Sandheden, den högste Sandhed for en Existerende."( jfr.Sanning.)

enl. credo quia absurdum."Jag tror för att det är absurt."( trol. felaktigt tillskr. kyrkofadern Tertullianus, beundrad av S.K. ). jfr. oxå Icke vetandets moln, av anon. munk.

Idé.: gr. Eidos. bild. - jfr.noumen*. Idén är hos H. enheten av det Subjktiva och objektiva, av Begreppet och Objektiviteten, av det Oändliga och det Ändliga. Som levande Enhet.

Den konkreta idén är liv.

Allt liv fattas som den absoluta idén. Eller: Idén om det Absoluta. Detta är tillvarons yttersta begrepp. Med detta begrepp innesluts alla andra begrepp ” som upphävda Moment”.

En idé! Vad är det nu?! En idé i form av en bildföreställning är inte utformad med penna. Den är mitt emellan symbol* och substans*. I inåtseendet mot idén, så kan jag egentligen (sic!) aldrig se idén. Idén är helt mystisk* - okänd för oss. Den är också så till vida icke en del av det omedvetna, utan mer en gestaltspanande instans för sig. "Idén med idén" är att vara "den förintellektuella koden" själv. Och den är naturligtvis hemlig. Strikt hemlig. Vore den inte det …., så skulle den förvirra oss till den grad att vi vore som en krokodil på rygg, då krokodilen på rygg förlorar kontrollen över sin synförmåga, pupillerna snurrar i ögonen och allt i dess hjärna, förmodligen, blir ett virrvarr…… Vad var det nu jag sa ?:Idén är och förblir ett mysterium. Den ligger , semantiskt uttryckt emellan signifién* och signifianten*,(jfr. de Saussure.)och den är fullständigt outgrundlig.
( En sann "omfalos"*. -"världsnavel".)

Och det är så det skall vara.

Idéläran.:se Platon.Staten. Liknelsen med grottan.Den mest berömda utläggningen av liknelsen är Heideggers*. jfr. J.E.Raven, Platons tankevärld.

Identitetsfilosofi: I tysk filosofisk idealism den tanken om identitet mellan tanke och Vara, förnuft och verklighet..( Schelling o. Hegel.) Tysk idealism, t.ex. H., försökte här komma förbi ( igenom) Kants åtskillnad mellan subjekt och Tinget i sig , genom att påstå att naturens och objektens område var en ren externalisering av en Absolut Subjektivitet, att kontruera en teori om världen genom rent resonemang, direkt motsats till vad Kant hade hävdat i Kritik der reinen Vernunft..jfr. Szilasi.

Idealism.: trad.fil. samlingsbenämning på filosofi som hävdar att verkligheten är bestämd av människans kunskap om den.( Lätt är att säga om den: idealism är icke empirism. ).Kant om materiell idealism.: ”Descartes problematiska idealism, som tillåter otvivelaktig säkerhet av endast ett empiriskt påstående, Jag är. Berkeleys dogmatiska idealism hävdar att rummet, tillsammans med all ting som är dess oseparerbara förutsättning, är ett ting som är omöjligt, och att följaktligen rumsliga objekt är rena inbillningsprodukter.”(Meik. S.147.)

Idealismen har också sagts hävda att allting är "andligt".H.s fil. är ett exempel på fil.idealism. där väl allt är Ande. Detta påminner lite om Spinoza, som hävdade att allt var Substans. Så fort man talar om "Alltet" hamnar man otvivelaktigt i en slags bevissvårighet. Varför är icke svårt att räkna ut. DET begriper alla.

Den tyska filosofiska idealismens ursprung torde sökas i universitetsorten Jena ( även om Tübingen, den stora bibelkritikens födelseort i sydtyskland , o. Frankfurt am Main spelade en stor roll.). Under en period av 6 år var i denna universitetsstad samlade, eller stod på annat sätt i kontakt med varandra via brev o.dyl., merparten av de män som skulle bli ledande inom den "romantiska rörelsen", nämligen: Fichte, Shelling, bröderna A. och Fr. Schlegel, Ludwig Tieck, Fr. Schleiermacher* och (danskfödde) Steffens, även Hegel ( sedan denne lämnat Frankfurt, där han dock tagit djupa intryck framför allt av den unge skarpsinnige och otroligt fantasirike Friedrich Hölderlins* idéer. ( Hur djupa är inte uttrett, och kanske omöjligt att finna ut. Hegel nämnde sällan ungdomsvännen och väntade länge på att denne skulle återkomma till den filosofiska arenan från sin sjukdom. Se D.Henrich, Hegel im Kontext,(1967) ss. 9-41.)

Hegels filosofi kan sägas ha sitt ursprung i Tübingen,i det legenderaska " Tübinger stift " - ett bildningscentrum -, där han till att börja med studerade teologi. - ( Se t.ex.D.Henrich, Historische Voraussetzungen von Hegels System, 1975. Jfr också G.Lukacs, The Young Hegel,1966. Ch.Taylors magnifika monografi, Hegel,1975.), och vi kan i Hegels filosofi se en märklig korsning av den klassiska romantik vi skall beskriva och en egen värrdlsfrånvänd filosofi, med negationens som motor -… I den romantiska rörelsen ingick guvetsvis också - på annat håll - geheimrådet J.W. von Goethe och än mer historieprofessorn m.m. Friedrich Shiller, särskilt dennes estetik i Uber naive und sentimentale Dichtung, samt Estetiska brev. - ( se också : M.Frank: Eine Einfurung in Shellings Philosophie,1985.) (Ävenså J.Herder.).

Denna Jena-krets existerade - som smältdegel - mellan år 1798 och 1804, - Kants dödsår.- Det var då en omvälvningstid i Europa med Napoleons kröning - han krönte, som bekant , sig själv ,( ej uikt dock )- och krig. - Jenagruppens stora intresse bortsett från revolutionen, nationalistiska impulser och Schillers skrifter var Immanuel Kants tre "kritiker", Kritik der reinen Vernunft, Kritik der praktischen Vernunft och Kritik der Urtheilskraft, och jenafilosofernas mål var - som om filosofi nu vore en slags tävling*, / den är nog det för vissa - för andra är den förmodligen erotik / - att "gå utöver" Kant, att "gå vidare", att "sätta de rätta premisserna för Kants slutsatser " , som Shelling med viss aplomb uttryckte saken ! . Det avgörande här blev inte Schellings panteistiska* skrifter men Hegels insats. Hans genombrott i den akademiska världen kom med det nydanande, väldiga verket, Phänomenologie des Geistes.( 1807). Det skrevs färdigt medan de franska och tyska krigshärarna hade slagit läger inför slaget vid Jena, där fransmännen skulle komma att besegra den tysak a hären Det skrevs rasande snabbt och under en oerhörd koncentration, när Hegel t.o.m. fruktade för sitt förstånd. - Vännen, snillet, Hölderlin* ( f.1770) hade redan gått in i sin psykos och kom att sitta i ett tornrum i 37 år och ömsom skriva dikter, ömsom stirra ut över Neckar…..

Den unge "begreppsstarke" ( som kamraterna sa om honom….) Hegel, borgarsonen , studerade sedan teologi i tre år och blev teol.kand. Han planerade nu att, efter föräldrarnas önskan, utbilda sig till präst.

Han läste dock mera av klassisk litteratur o. antikens historia, bl. a. i Bern o. Frankfurt .Efter faderns död beslöt han sig att helt ägna sig åt filosofin och detta föreföll honom lämpligt att välja Bern, där han fick en tjänst och där han disputerade på avhandlingen De orbitis planetarum, försvarande dess tolv ganska paradoxartat formulerade allmänna filosofiska teser, blev privardocent 1801 varpå han blev invald i der herzogliche mineralogische Societät . ( Ett mode.) Han utgav med sin dåvarande vän, prof. Schelling ( f.1775 ) en filosofisk tidskrift och blev själv e.o. prof. vid universitetet i Jena senare samma år. Från 1806 blev han "ausserordentliche Professor" där på Schellings rekommendationer. ( Senare : Professor der Weltweishet.). Hegel gifte sig ung och betecknade detta som en den största lycka. " För den, som har fått en tjänst och en kvinna ,är livet i fortsättningen bara paragrafer och parenteser.", som han uttryckte saken till sin vän Niedermeier. ( Hegel kom att livet igenom hylla familjen såsom det grundläggande o. värdefullaste i samhället.Jfr Rechtsphiosophie §§. )). Ungdomsskrifterna behandlar mer av rel. ämnen, - de viktigaste är kanske Vergleichung des Schellingske Prinzips der Philosophie mit dem Fichteschen (1801) ( von G.W.Fr. Hegel, der Weltweisheit Doktor ), Glauben und Wissen oder Reflexionsphilosophie der Subjektivität in der vollständigheit ihrer Formen als Kantische, Jacobische und Fichtesche Philosophie ( 1802 ). Från 1807-1808 redigerade H. Bamberger politischer Zeitung.

Det definitiva genombrottet för Hegel kom - alltså - med den luntan, Phänomenologie des Geistes, - den utkom i april 1807-, planerad som första del i ett större verk med titeln : Systems der Wissenschaft , - så lydde också den dåvarande huvudtiteln, - den andra delen av Systems der Wissenschaft utkom aldrig ,( liksom andra delen av Varat och Intet, andra delen av Varat och tiden o. andra fil. klassiker av andra författare....) men istället verk som Wissenschaft der Logik , Encyclopedie der Wissenschaften och andra som kan sägas fullfölja den plan, som kan anses vara den, som Hegel hade vid arbetet med fenomenologin. Han hade från början avsett att skriva en lättläst bok, men fenomenologin växte under hans händer och blev till en av de böcker, som man brukar anföra som en av de mest svårbegripliga, svårgenomträngliga och mångtydiga, - man har t.o.m. i ett raffinerat nedsättande syfte använt termen "tankealadåb" - ( jfr. Bryan Maggees mer än utmärkta En filosofs bekännelser. 1997.). Den är på ett grundläggande språkligt plan svår, då den är oklar i bisatsernas tillbakasysftningar, - man kan i det avseendet utan vidare säga att den är slarvigt skriven! På ett annat plan är den ju rent innehållsligt svår, då den rör sig på en medvetet mycket hög och därtill ( som det tycks likaledes medvetet ) obestämd abstraktionsnivå. Därtill kan man läga bruket av dubbeltydigheter á la det berömda "aufheben"…...

För dem, som här tror sig stå vid systemens system, vid ursprunget till "la grand Système par excellànce", kan det vara en förvånande upplysning, att detta verk tillkom till så stor del i inspirationens hetta. "Fenomenologin /…/ har inte vuxit fram enligt en noggrant överlagd plan." (Henrich/ Fulda ). Dess ursprungliga titel, var egentligen Wissenschaft der Erfahrung des Bewusstseins ; - efter vad man kan sluta sig till av originalmanuset och av att vissa exemplar ( nu antikvariska "bibliofila"…. rariteter ) faktiskt felaktigt trycktes med denna titel. Nämnas kan dock att Hegels föreläsningsserie för vinterterminen 1806/07 utannonserades också under beteckningen "phænomenologia mentis", "sinnets fenomenologi" och att verket sedan länge i delar legat latent hos Hegel sedan tidigt, bl.a.som nämnt kanske hos Friedrich Hölderlin.

Man kan för övrigt, när det gäller Hegels tänkande och hans sammanhängande verk, inte nog betona betydelsen av tidshändelserna och tidsandan och den krets personer med vilka Hegel umgicks under sin långa studietid och åren närmast efter. Som bl.a. Kurt Wickman framhållit ( Hegel i urval, (1973)), så var den stora franska revolutionen, Napoleonkrigen och den närmast följande reaktionen i hela Europa, den tyska splittrade och i många avseenden efterblivna nationen, som ju inte var någon "nation" i vår mening, men ett stort antal kurfurstendömen o. likn. …., i kontrast till vetenskapens allmänna frammarsch ( och Kants intensiva sysslande med en filosofi, som i stort skulle grundas i vetenskapen, jfr. Biran.) med de enorma ståndsklyftorna och den i många stycken förlegade utbildningen en god jordmån för en flod av ny filosofi .

H.s filosofi går väl knappast att referera.

Identitet.: ty. Identität./......( A=A. Identitetsprincipen. Se H.s Wissenschaft der Logik,ss. );viktigt begrepp i H.s dialektik, jfr.:logik, Differens./ se logiska tecken.

Identitetsfilosofi.: se Schelling.

Idiot.( gr. idiota. = enskild.) Den ensamma människan.-------- se:vansinne.

Ifigenia./gr. myt./gr. litt. ; flicka som av sin fader, Kung Agamemnon, ( Moder Klyaimestra ) offrades för god vind i färden mot Troja. Stoffet utnyttjades i olika sagor och pjäser. 2 dramer av Euripides är här särskilt kända, Ifigenia I Aulis, ( där Ifi väl offras, men i sista öieblikket utbytes emot en hind -/jfr. Isak i GT / ) och Ifigenia på Taurus,(i Sv. Havet )(414 f.Kr.),( Kunde alltså ses av Sokrates, t.ex. ) , där Ifi är prästinna och där möter sin broder, Orestes, som ålagts en försoningsresa av Gudarna (Artemis).( Det förstn. dramat fullbordades först postumt av E.s son: Euripides.).

Enl. vissa varianter av sagan utlöstes konflikten av Agamemnons övermod, ett välkänt tema i antikens litteratur. Hybris. Ifigenia står som en arketyp för det totalt oskyldiga offret. (Typiskt är också att när man "räddar" henne, sätter man henne såsom prästinna, och förlåterska. Man förmår sig inte till att rädda henne till ett "vanligt liv".)jfr. Orestes.

Ikosaeder. Polyeder med 20 sidor. Regelbunden i., likadana sidor , = en av Platons* ideala kroppar.

Immanensen. fil.: Inom begreppens värld.

Implikation./// Logisk krånglighet i det den skall denotera ett förhållande om "om-så". Om A så B.(a->b) Implikationerna äro (minst) 4, de materiella ( som kan vara falska )och logiska ( som alltid är sanna ) och den hypotetiska, som kan vara sanna, och vars specialfall , den kontrafaktiska, alltid är oavgörbara.( "Om jag hade en miljon nu, så skulle jag inte sitta här och skriva strunt.").Uttryckes alltså formallogiskt genom en pil åt höger. ( arrow ).Här ->.se logik, ekvivalens.

Indian. Urinvånare i Amerika.jfr.Amerika.

Individ.: för H.: genom handling verkliggjord person. Har likheter med den realiserade mskn, existerande, el. den autentiska mskn i senare fil.

Indolent = slö & likgiltig.

Induktion. ( lat. inducere ) är ett ( fil.) sätt att härleda slutsatser från erfarenheter. Kritiserad på ett fundamentalistiskt sätt av Hume. jfr. deduktion. Induktion(en) - filosofisk(a) - kan ock ses som en formaliserad psykologi.jfr. verklighet, sannolikhet. "Alla korpar är svarta."

in esse-principen, se: Leibniz.

Inertia. lat. tröghet.;.( Ofta i samband med vana .).

inherent= inneboende.

in infinitum= i oändlighet.( jfr. pianospel, slagborr.)

in specie.; lat.= särskild.

inneboende logik. ( internal logic ) ;När ett orsaks*förlopp synes följa ett mönster som dels är oförklarligt, dels fungerar alldeles utmärkt.( jfr. Murphy´s lag*.)

innerlighet ( da. innerlighed ) En förståelse/tros/kategori hos Kierkegaard. se: subjektivitetstro."med den största innerlighet fasthållna objektiva ovisshet...".

Intentionalitetsprincipen. Grundläggande begrepp inom den ngt suddiga lära som betecknas "fenomenologi".Med principen avses att ett medvetande bara är ett medvetande om det är ett medvetande OM ngt. jfr. Självmedvetande.*Husserl-

Inte= ej.

Inte ännu sant = vetenskapens predikament. (jfr dock den enobjektiva matematiken. ).

inter ,( lat.) mellan.

interiorisera = förflytta till sitt eget inre.inlemma. jfr. abjekt.

Interrim = mellan, så länge.( interregnum )

intighet. =utan mening o värde.

Intill. Det finns saker som är för nära , för att kunna uppfattas.jfr. avstånd, oändlighet, blinda fläcken.jfr. långt borta.

Intressanthet, en estetisk kategori.jfr.kategorier.

Intresse, är en effektiv dräkt som hindrar alla att se vem man är.

Intuition. En form av kunskapsförmåga som monisten Spinoza ansåg att Gud hade i förhållande till Världen och som var av en karaktär att den var omedelbar* och eftersträvansvärd för alla människor*.se oxå Bergson o romantikerna.

Inre. ( ty. Inneres.) Allt som har något inre (Väsen) har också enl. H. något yttre, Fenomenet. T.ex. naturen. Enheten av inre och yttre är Verkligheten. Verkligheten är Ett.

Inte. Negation.( Framställes i formallogik genom tecknet" -" . Söt men inte sliskig. blir: A ^ -B.( "men" skrives som "och"). se Logik.

Internet. Kommunikations- och kunskapsfenomen uppbyggt på digital teknik. En stor hype har skapatss kring detta - och man hånar de nu i allt överlägsna gammalemedia.jfr. datateknik, media.

Intet. ty. Nichts. / Viktigt, ja omistligt begrepp i all fil. . Frågan om Intets existens är uråldrig. Hos rom.fil. o H.av dialektiskt värde. Begreppet kritiserat av bl.a. S. Kierkegaard:" Den som har sagt Intet, den har ingenting sagt!". Mången har nog dragits till filosofin* nästan enbart p.g.a. existensen* av detta "mystiska" ord. Det är som om blotta hänvisningen till "Intet" beredde vissa människor ett så stort nöje, att man misstänker, att intet ger dem så stort nöje som det!

Intresseradhet./da. Intresserthed/. Kat. hos Kierkegaard som såg det som estetiskt*. ( - inte tikst, alltså ) .Och man kan väl urskilja två slags former av "intresse", 1.) ett begränsat, mer praktiskt, 2.) ett stort, ständigt, personen uppfyllande, nära nog oändligt intresse. Den, som lider av en oändlig intresseradhet kan icke sätta någon gräns ( alltså ), och blir t.ex. också alldeles förutan humor, ty, det, att ha humor, är att sätta (humorns ) gräns mot den slette oändligheten.

jfr. Kierkegaard, produktivitet, oändlighet, ironi, mm.

Intuitionism, se: Brouwer.

I-och-för-sig-vara: ty. Anundfürsichsein.;/ – hos H. = den andliga Substansen.

I och För Sig: I enlighet med sin egen förutsättning. Ex. ” For the rain it raineth always.”( Shakespeare.) ”För regnet regnar det alltid.”

I och med. På grund av.(?) I samband med.

Ipse. (lat. "själv") ;Th. Adorno kallar elakt Kafka "en person utan ipse". Kanske blandade A. ihop K.s liv o verk.

Ipsissimus, (lat.) självaste.

Ipso; just -"eo ipso,"= just på grund av det". se: själv.

Ipso facto; = genom själva sakförhållandet.

I –Sig.: omedelbart vara.(el. enskilt, per se.)

Ironi.: ( gr. eironeia =förställning.) Romantikens ironi:

........ Ett slags avstånd, ett svävande ,uppnått genom att säga eller vara motsatsen mot vad man menar, är eller dyl. Romantisk favoritinställning till verkligheten och sig själv.
Beträffande ironien, - en av romantikens mest svävande mest älskade uttrycksarter - , så är en av de reflexioner som snart inställer sig, att det ju är klart, och trösterikt, att den alltid måste ha föregåtts av något ( som alltså inte var ironi ), kanske föregåtts av en reflexion och/eller en livssyn av det mer omedelbara slaget. Att något av detta "innan" lever med i ironien, det är ganska självklart (?). Det ligger ju först och främst en negation i dess väsen. Den försvinner svårligen. --- Ironiens utgångspunkt är alltså, enligt detta resonemang alltid för handen, och kanske i formen av ett filosofiskt "ännu icke" i sitt implicita "redan", "sedan länge"……….. Ironien har dock lätt att när den väl fått fäste bita sig fast, föreviga sig. Den som en gång gett vika för dess frestelser har svårt att vänja sig och omgivningen av med den försåtliga dubbelheten. Ty den är en slags dubbelhet, är ett medel att ifrågasätta t.ex. det estetiska, - samtidigt som man njuter det. Ironien är en bakvändhet, en slug indirekthet, som ju också präglade Sokrates majeutiska frigörelse-metod. Ironien låg i tiden, som den - allt som oftast - gör.- Det kommer då och då en ironisk generation upp, - och nu - genom romantikens ironi i den romantiska ironien under ironiens romantik, så var det bland många andra Friedrich Schlegels skrifter , Die Heimat der Ironie, och Ironie der Ironie, Novalis* (f.1772) i Lichtpunkt des Schwebens och den av S.K. särskilt uppskattade Karl Wilhelm Ferdinand Solger ( beklagad av Hegel, ty Solger, som lämnade filosofin för den ,enl. honom ,väsentligare medicinen, fick ett mycket kort liv.)
Den romantiska ironien, ex. "Ironie - der alles vernichtende Blick" , Fr.Schlegel , excellerade i den lösligt fragmentariska filosofiska spekulation, som ibland betecknades som ironi, eller som just en "ironiens ironi".
S.Kierkegaard "klagar" i sin avhandling Om Begrebet Ironi över att det att det ironiska begreppet saknar historia:

"Forsaavidt som man nemlig søger en fuldstaendig og sammanhaengende Udvikling ad dette Begreb, vil man snart overbevise sig om, at det har en besynderlig eller rettere ingen Historie. I den periode efter Fichte, hvor den isaer gjort sig gjaeldende, finder man det atter og atter naevnet, atter og atter antydet, atter og atter forudsat. Søger man drimod en klar Udvikling, saa soøger man forgaeves. Solger klager over at A.W.Schlegel i hans Vorlesungen über Dramatische Kunst und Literatur, hvor man snarest maa vente at finde den tilstraeckelige Oplysning, kun flygtigt antyder den et eenste Sted. Hegel klager over, at det gaaet Solger paa samme Maade, og Tieck ikke bedre. Og da alle klage, hvorfor skulle jeg ikke ogsaa klage ? Jeg klager over, at det er gaaet Hegel omvaendt. Paa den Punkt i alle hans Systemer, hvor man kunde vente at finne Ironien udviklet, finder man den omtalt, men uagtet, hvis man ville lade det aftrykke, man maatte tilstaae, at det var ikke Lidet, der var sagt om Ironi, saa er det dog i en anden Forstand ikke Meget; thi han siger omtrent det Samme paa alle Punkter." (S.K.S.V.I. ss.260f.)

Kierkegaard brydde sig egentligen aldrig om historia.( jfr.t.ex. T. Bohlins.S.K.), ( Ungefär lika lite som t.ex. Dylan Thomas gjorde. )Ironien kan ha en kritisk dimension, en interrogativ, - vilket påpekats av R. Barthes - väsentligt interrogativ, - men kan också vara en passiv ansvarslös lek. Filosofiskt spekulativt kan man se ironien som en kunskapsform, såtillvida som att den i sin dubbelhet påstår, frågar och frågar sig själv på en och samma gång. Den är ju dynamisk i det den skapar en viss osäkerhet. I detta är den en sällsynt levande art av kunskapsletare, - den kan dock stanna i sin egen mellanställning, och som kronifierad är den icke mycket att ha. Ironien är utsatt; den är givetvis ingen akademisk disciplin, ty den har alls ingen disciplin, - den värjer sig mot varje auktoritet, och hävdar bestämt, jämt och alltid, att auktoriteter aldrig har varit till någon nytta ( jfr. Philosophiske Smuler, .SV.VI.s.17., där detta även påstås helt explicit, helt direkt och "rättframt". ).

Ironien kan i vissa tider få en avantgardeposition och en position ,där den får taga vara på sig själv, men heller icke bryr sig mycket mer om att förankra nya hopp i nya verkligheter, - confiniets villkor, svävandet - för det är i bibehållandet av sig själv i sin unika, ensamma struktur - under helt divergerande privatmänskliga o. sociala betingelser som dess egen faktiska epistemologi och on styrka, ty i det den faktiskt existerar är den ju eo ipso stark, finnes. Den har en inbyggd betingelse av uppehållande art i sin antitetiska ,"dialektiska" struktur, och denna ger åt envar ironiker en känsla av frihet, d.ä. en typ av frihet som är en frihet från, d.v.s. den är negativt bestämd, en negativ frihet. ( Det estetiska har ännu icke övergått i det etiska, "realiserandet av det allmänna".) Ironien ingår i språkets praxis och dess egen transcendens - skulle en idealistisk filosof säga. Denna ironi tjänstgör som beredare för det nya eller konserverare av det gamla, är en slags "dubbelpil"; den har en viss ungdomlighet, - kräver ungdomlighet i de "ironiska medlen", ty den är kraftslukande i sin utdragna spänning, ingenting för gammalt folk att syssla med ! Den har en förmåga att överleva nästan allt i konsekvens av sin slutliga, eviga orimlighet…. ( Jfr. för övrigt t.ex. V. Jankélévitch* L´ironie ou la bonne conscience, 1950 .Titeln vald i ..... contraposition till Hegel. ).

Man kan aldrig i teori inringa dess praxis ,men dess destination är ju oändlig och mycket skall dessutom till för att hindra den, när den en gång på allvar tagit sin början ( se också: S. Grunnet, Ironi og subjektivitet hos S.K..(1987)). Ironiens logiska/semantiska förutsättning är att betydelsen icke är en. Den utnyttjar det relativa och det alternativa och har i detta, med sin dynamiska kraft, en utopisk karaktär. ( Jfr. Cleanth Brooks o. Kenneth Burkes skrifter.) .

På så sätt kan den vara aktiv i filosofins centrala delar i att omvärdera och omstrukturera betydelser inom en kultursfär. Ironien ifrågasätter ogärna bara en sak, den går nästan som i automatik vidare. Den kan omstrukturera sfärers strukturer , men förmår icke omstrukturera värden. Där går dess gräns. Därför är och förblir ironien ett confinium. Ett övergångsstadium. Ironien, - i all sin vitalitet och kraft och uppslagsrikedom - , kan egentligen bara fråga! Den är oförmögen att påstå, i alla fall att påstå något nytt! De kan påstå en motsats, men är eg. inte en dynamisk negativitet. Ironien är en slags passiv negativitet.

En förutsättning för att man skall kunna kalla något för ironi är att man kan ur ett kontradiktoriskt perspektiv härleda att det explicit sagda, t.ex. utsagan: " Du är intelligent!" har en implicit betydelse, som är motsatt, (d.v.s., det rör sig om negationen, negatet, till det uppenbara, det täckande, det sagda, ) - som så starkt framträder genom användningen av ngn form av ironiskt medel. Utsagan blir då genomskinligt ironisk, så att var och en, som har lärt sig, att utsagor kan med en sådan signal inverteras i betydelse ( vilket oftast icke barn i låg ålder t.ex. alls har lärt sig ), och att alltså det implicita gäller! - Det gäller, men samtidigt har ju ännu en dimension lagts till, ty det utsagan gäller efter att ha genom gått en transferering, en indirekthet, som i sig har en betydelse, i sin distans och sin "svävning" och sin bredd, sin omfattning av hela spektrat , i detta fall spektrat " intelligent - icke alls intelligent" . Så har ju en osäkerhetsfaktor också insmugit sig: i uppenbarandet, framställandet av den samtidiga bilden "intelligent - icke alls intelligent" ställs nästan alltid, också helt implicit, en grundläggande fråga angående begreppet, i detta fall "intelligent". ( Ty reaktionen blir ju ibland den, att vad som sades ironiskt, faktiskt var rent bokstavligt sant: adressaten var kanske , när allt kom omkring, inte dum.)

Så leker vi ju ofta med hela situationen….; Ironien kan vara lekfull, vänlig men, - som alla vet, - även väldigt elak och ren kallblodig cynism.) Ofta är det ironiska medlet ett tonfall, ett extra ord , en min eller en gest. ( Vissa människor tycker inte om ironi. Ironien lär vara spridd över hela världen. Man använder troligen mer ironi i sydliga länder än i t.ex. Sverige. Mer ironi i arabvärlden*, än i västvärlden. I ett öppet repressivt* läge förefinnes mer ironi.)(2009)

Men i ogenomskinligheten, - om ironikern icke låter adressaten märka av ngt - så njuter bara ironikern själv av den ironiska innebörden i all hemlighet. Ironikerns " står icke i relation till något särskilt ". Nej, han har ju nästan bestulit världen på innebörden i sitt yttrande. Han har väl i själva verket gjort något fulare än att ljuga: han har ljugit i hemlighet och haft nöje av det alldeles ensam - En slående insikt. Och i detta sammanhang värd dubbel uppmärksamhet och eftertanke! Därför kan ingen märka den, utom i en slags totalitet. - ATT ingen märker den är betingelsen för dess sanna oändlighetsblivande.--- Detta är sannerligen en märklig form av icke-kommunikation som man hos Kierkegaard tycker sig finna nästan "adlad". Den tycks springa ur en tidig fascination över "mästertjuven".( Jfr. bl.a. I. Simonsson , H. Fenger och K.E. Løgstrups mer kända bok, Opgjør med Søren Kierkegaard, 1967 .). S. Kierkegaard mönstrar i sin avhandling - han har valt ämnet för att det ligger i tiden, för att han beundrade Sokrates , men kanske också för att han tyckte om att själv utöva ironi - ironibegreppet:

" Hvad er saa Ironie, hvis man vil kalde Sokrates en Ironiker, og ikke som Mag. Kierkegaard bevidst eller u- bevidst kun vil drage den ene Side frem? Ironie er Eenheden af ethisk Lidenskab, der i Inderlighed uendeligt accentuerer det egne Jeg i Forhold til den ethiske Fordring - og af Dannelse, der i Udvorteshed uendeligt abstraherer fra det egne Jeg, som en Endelighed blandt alle andre Endeligheder og Enkelheder."Det är S.K.s övertygelse, att det på detta sätt går att beskriva en övergång ( ett confinium,"gränsområde", av lat. finis.) från estetiskt till etiskt stadium! Man kan dock tänka på S.K.s intresse för den indirekta meddelelsen, och även tillägga att romantiken hade en uppfattning ,t.ex. Fr. Schlegel , att ingen stor konst frambringas utan ironi ( se:S.K.S.V.I.s. 151 ).Sokrates är kanske världshistoriens mest kände ironiker.Hans ironi var majevtisk, avsedd att locka fram svar,"sanning", hos den Andre.( Därur S.K.s teori om i.m. )

- Vi kan allmänt citera belysande den svenske 1800-talsfilosofen - hegelian-en - G. Ljunggrens De Estetiska Systemerna (1856), :

" Men det begrepp som spelar förnämsta rollen uti romantikernas konståsigter, är I r o n i e n .Ironien är det geniala subjektets suveränitet. Den geniale ironikern står över allt, och ingenting är för honom heligt, intet har betydelse utom hans eget jag, ja äfwen detta sätter han sig öfver. Han skapar, men har icke allvar med sina skapelser, han upphöjer dem åter och drager sig tillbaka inom sig sjelf. Konstnären skall sålunda ironisera sina egna werk; hans ideer skola icke wara begripliga för mängden; hans kall är att l e f w a och d i k t a utan ändamål, utan afsigt." ( Ljunggren, I,s.72.)

Ideologen Fr. Schlegel hävdar också att ironien är paradoxens form, en funktion som tillhör filosofin ! Jfr. Søren Kierkegaard om Sokrates:" Sige vi nu, at det der udgjorde det Substantielle i hans Existents, var Ironi ( dette er vel en Modsigelse, men skal ogsaa vaere det ), postulere vi endvidere , at Ironi er et negativt Begreb, saa seer man let, hvor vanskligt det bliver at fastholde Billedet af ham, ja at det synes umuligt eller idetmindste ligesaa besvaerligt, som at afbilde Nisse med den Hat , der gjør ham usynlig." ( Om Begr.Ironie .s.72.)

"Ironikern har gott humör, men han har ingen humor." ( S.K.)

jfr. Sokrates, Jankelévitch., Solger, Kierkegaard, Genell, Booth , m.fl ....

Irokes. Medlem av viss indianstam i Amerika.

Irra. Springa menings/mål-löst omkring.

Irrationellt tal. Tal t.ex. med oändligt antal decimaler, som pi.(...). Beläget på tallinjen mellan rationella tal, såsom 1 och 2. Man erinrar sig att de antika grekerna inte hade några dylika (jfr. pythagorérna, Platon o.s.v.), och att det förmodligen beroode på att de ansåg talen vara beteckningar ( analogt med våra siffror för tal ) , namn, på ideella, Varande, storheter. jfr. Russell, What is a number?, Dedekind, Spengler, rekursiv historieskrivning, pythagoréerna, mystik, oändlighet, heltal, kardinaltal, mm.

Is. Fruset vatten. jfr. Arktis. Antarktis. Jökel, Glaciär, grogg.

Isak. ( hebr. den som skrattar.) ; Person som lurades av sin far ( Abraham, ..... den grymmaste personen i hela Bibeln , för att ej säga mytens* verldshistoria .....) och därav blev såpass grym, att han förvägrade Esau rättvisa,( gynnande den fåfänge Jakob /Israel / ) i samma gudsfruktans ande som hans fader Abraham varit beredd att ta hans eget liv.( Får väl framstå som en sinnebild för kombinationen dumhet o. dumhetens frukt.). Säkerligen går allt att tolka tvärsom.

jfr. Jakob, Esau.

I-Sig-För-Sig.:se Sartre.

isomofi.= rel. och/el...... strukturlikhet.

Israel.( hebr.= gudskämpen ); 1.) Samma person som Jakob*( se denne) , men döpt till Israel av Gud :" Du skall icke mer heta Jakob, men Israel - Gudskämpen - ty du har kämpat med Gud och människor och vunnit seger."(1 Mos, 35:10) ;

- 2.) Makt - Staten ( den judiska? ) Israel saknar faktiskt KONSTITUTION ! (se:sionism)- i mellan-östern, som ockuperar palestinskt* land i strid med FNs deklarationer.

- 3.) Antikt kungarike mellan 1027( Kung Saul )-1012 samt i inskränkt mening ( utan Jerusalem med omnejd 932-722 ( Kung Hosea ), varefter den babyloniska fångenskapen vidtog, vilken upphörde 538 efter perserkungen Kores ( Cyrus? ) välvilja ( se: Esra*). Man hade ett begränsat självstyre under Perserna, varunder man byggde upp Jerusalem igen, men blev sedan efter perserna lydrike åt Grekland, Egypten och Rom och Turkiet.

- 4.) I förhistorisk tid en stam som i 450år levde i Egypten, varur den lär ha tågat genom Röda Havet med Moses* c:a 1450 f.Kr.

De som bojkottar israeliska varor gör däri alldeles rätt.

se: Einhorn, B. Tuchmann, Freud, Herzl, Weizmann, Einstein, Rasism, Ghazamassakern, Folkrättsbrott.

Iterera./lat./ upprepa.(ex. iter ter = uppr. 3 ggr.)

itererad modalitet. se modalitet*. ex.: "Det är möjligt att det är möjligt att Pimpernel har gått." ( ..... innebörden i i.m. är omtvistad bland logiker.)

-------

© Kaj Genell 2009-2011. All rights reserved. Any unauthorized use of the material on this site is strictly forbidden according to law. Violation of use of protected material will be investigated and legal actions will be taken against those who are responsible. No doubt.

-----------------

Free Countercasino slot machines