Filosofiskt lexikon. L - Q.
© Kaj Genell 2009-11.
L
Lacan, J. ; fransk psykoanalytiker. ( 1900...1981); Parisare, - född i ..... - som blivit känd för uppseendeväckande krångliga o ombytliga idéer o åsikter som bygga på Freuds skrifter. Hans ständiga variationer på temat:"Det är icke den Andre du vill ha, det är den Andres begär!"bidrar starkt till att göra läsningen av vissa essäer och seminarier intressanta.Det andra ( resten ) är" rena ofoget", som Brecht sa om Kafka .Fyndig aforistiker." Gud är död. Ingenting är tillåtet längre."; "Språket skapar det mänskliga subjektet, och klyver det samtidigt."
Idén om "signiant-kedjor" kommer väl från Poes Morden på Rue Morgue , Dupins inledande diskussion. Har svag språkteori.Lacan, J. Lacan skrev en uppsats om paranoid psykos 1932.( Sände den till Freud, - fick ett avmätt tack.)
L. är en Den Andre-filosof. Den
Andre är symboliserad - hos L. - med bokstaven A.
Det vanliga objektet i den omgivande världen kallade L. för
a. ( litet a ).
Subjektet är - i Nietzscheansk tradition omöjligt: "en komplett
röra av inbillade identifikationer"," en styrd paranoia",
betecknas med ett S med ett snedstreck över ( jfr. Derrida.)
F ör att beskriva det genomkorsade S-et använder L. skillnaden
mellan det imaginära och det symboliska ( den tredje dimensionen hos L.
är det reella, som är det omöjliga, som "Tinget i Sig"),
skillnaden mellan subjektet och egot (Je), - det symboliska har en försäkrande,
lugnande effekt, och är i form av den symboliska ordningen lika med både
non-sens och det omedvetna.
L. försöker åstadkomma en förståelse av den symboliska
relationen mellan S och världen genom att låta oss lära känna
de symboliska relationerna mellan S och den stora A ( urfadern ), eftersom en
sådan förståelse gör världen lite bättre än
om man söker relationen mellan S och litet a, en relation som är imaginär,
fattig och saknar dialektik.
"Stilen är mannen" säger L., ......"d.v.s. stilen hos
den man vi talar till."
Den Andre, A, har massor av innebörder i L.s skiftande och impulsiva produktion.
1.) Språket som A. A. som den universella diskursen.
3,) A = Sanningen 4.) A=god tro ( jfr. Sartre.) 5.) A =talet.( pratet.)
6.) A. som platsen där koden formuleras, där A. triggar sig själv,
och därför är A det omedvetnas diskurs, A. som alltid oroar mig
7.) A= den fundamentale Andre som mitt tal verkligen är adresserat till,
långt bakom den synliga adressaten.8.) A som begärets A, det omedvetna
som begär, ogenomträngligt för S. som dess slav.
A kan kanske helt enkelt kallas för Det omedvetna. ( Freuds "Der
andere Schauplatz.")
Att använda sig av A. förutsätter att medvetandet är villigt.
Den alltid imaginära relationen mellan S och litet a är bara störande.
(Verkligheten är omöjlig.") Den enda viktiga relationen är
den mellan S och A. Analytikern försätter sig som ett ego (Je) i A.s
position för analysanden. För att tolka denne.
Att det är svårt att förstå A, uttrycks med överstruket
A. Liksom överstruket S.( S barré , jfr. Derrida,"sous
rassure".)Mot slutet av sitt teoretiska bygga ersätter L.
så småningom delar av A med a för att kunna möta en hel
person i analysen , en integer, och utropar:" Släpp aldrig din lust,
ditt begär."( Se till att aldrig förlora ditt begär!)---
Som gammal blev L. phallocentrisk mystiker och förlorade sig i matémen*,
och figurernas värld , borromeanska* ringar ,och kan sägas drunkna
i eklektiken. Var maktmänniska och en god aforistiker*. Språket är
alltid i centrum, som en förutsättning för det omedvetna*. Detta
understryker L. ständigt.
L. fick en serie lärjungar, som alla avföll
åt ... nära nog ...var sitt håll.
-
Lag.: i olika bet. Ofta 1. ) vetenskaplig lagbundenhet, d.v.s. ofta observerad regelbundenhet hos materia. I Matematiken likställd med teorem. Pythagoras sats, o likn. Kan ses som matematiska lagar. Logiska mönster, syllogismer o likn äro logiska lagar, t.ex. lagen om det uteslutna tredje. Logiska och fysikaliska lagar* får icke sammanblandas.2.) Lag. psykoanal. se: Lacan.3.) Legalt. juridiskt begr. Lagbok. Svea Rikes lag. 4.) Naturrätt.5.) Socialt kontrakt, se: Rousseau.Romersk rätt, Germansk rätt.juridik, advokat. bevis. rättsröta.
-
Laing, R.D. ( ........ )psykolog.förf. Omåttligt populär på sin tid. (1970-talet ) Själv och andra. Det kluvna jaget. Bl.a. för Knots."Jag är det det, som tänker det." I varje "det" kan dock bo ett "jag" se: Guattari.jfr. Nietzsche, Wittgenstein.
-
Larsson, H. (18......) lundafil. prof. i fil i Lund. Kantkännare. Kallad "kloke Hans". Uppsöktes ofta av unga icke-akademiker i kris från hela avlånga landet. ( Bl.a. av Hj. Bergman som ville ha Kant förklarad.) Har skrivit massor om fil. o litt. och väl. En av hans elever var G. Aspelin.
-
Leibniz.G.W. (1646-1716):
Matematiker,logiker,filosof , vetenskapsman, rättslärd m.m.L.
var f. i Leipzig, där fadern var prof i fil.. L. Lärde sig latin
själv vid sju års ålder. L. blev jur.dr. vid 20 års ålder. Umgicks
med Malebranche, B. Spinoza, I. Newton, Huygens
m.fl. ;bosatt i Paris, Hannover o. Berlin. Utgav endast ett större verk under
sin livstid: Essais de Théodicée sur
En intressant o. Självständig kommentar är : t.ex. G. Deleuze Vecket, Leibniz och barocken, ( på sv. 2004).)
Leibniz var systematiker. Avvisande av Lockes idéer, Descartes´ och Spinozas metafysiker kommer L. fram till en egen uppfattning. Verklighetens grundläggande element måste, rent logiskt enl. L., vara absolut enkla storheter, som han kallar monader. ( gr. monas, enhet, etta.).- jfr. Fil.lex. s.321f. ---L. formulerade sig på latin eller franska , i traktatform när han behandlade filosofi i brev till olika adressater, såsom i breven till Clarke, Foucher, H. Bayle*, Basnage, Bosses, A. Arnauld, Volder, Coste och andra , samt i traktater som blev liggande , jfr. t.ex. M. Heideggers Metafysiken som varats historia, där en sådan traktat , ( utan titel ), - som har vissa likheter med Théodicé…- är översatt till sv. in extenso , av J. van der Heeg o .S.O. Wallenstein, ss.80-89.( kallad ”de 24 satserna”.)….. ( En del av hans skrifter har försvunnit.)
Idéen om monaden har delvis en logisk grund. : L. kan inte tänka sig ett oändlig delbart ting. För en närmare redogörelse, se G.Deleuze,( ib.) främst ss. 83-107.. Paragraf sju - i monadologin - innehåller den berömda upplysningen om att monader inga fönster har. L. Menar dörrar. Inget kan komma in. Inget kan lämna en monad.
Som begreppsanalytiker föregrep L. Imm.Kant vad gälller distinktionen analytisk-syntetisk, och det är till L. som S.Kierkegaard hänvisar i begreppsanalytiska resonemang. - ( Imm. Kant ägnar en stor del av sin Kritik der reinen Vernunft åt en vederläggning av Leibniz. Se: Anhang till 2:a boken i Kr.d.r.V., av Die transcendentale Analytik.Von der Amphibolie der Reflxionsbegriffe.) ) -
L. har även föregripit modern analytisk filosofi , bl.a. i uppfattningen om att det i många påståenden med subjekt o. pred. i subjektet inryms detta predikat ( in esse-principen),- en idé som tas upp av Kierkegaard , såväl som -mycket senare - av W.v.O.Quine.Leibniz är en egendomligt dubbel tänkare- : å ena sidan logiskt stringent, - å den andra spekulativt fantastisk. -. Leibniz dog obemärkt , och följdes till graven av endast sin sekreterare. Gud är enl. L, medvetande.( se: ).Exklusiva definitioner.jfr. Lessing.
-
Lenin, V.I. rysk fil, statsman, schackspelare - se:matt -, o massmördare mm. I sina många skrifter starkt influerad av Marx* o Engels*. Hävdade materiens oberoende existens i motsats till E. Mach*. . Och betonade den oavbrutna (!) kampen för frihet. Jfr. Trotsky*. Så gick det som det gick.
-
Lejon. Här kommer jag att tänka på det avsnitt i L.Wittgensteins Philosophische Grammatik, ( utg. postumt ),där denne tänker sig en matematik med ett inbyggt val,(!) som "ett lejon med två svansar" (!) eller en linje som rätt vad det är delar sig i två, alltså, en mat. med två olika vägar till svar på problemen.T.ex. två olika lösningar på varje ekvation, efter en viss grad av komplexitet på ett visst plan. Problem finnes för W. först när svaren finns ,- ngt egendomligt, men så resonerar han i alla fall. - d.v.s.Nonaprioristik. Wittg. förnekar Kants analys av sanning. ( Vad är det för ekvation* (! =likhet )som delar på sig?) ( Men eftersom en slutledning aldrig har någon tidsdimension, kan man där aldrig välja….)
Wittgenstein*2 använder lejonet i ett annat sammanhang också: "Om lejon kunde tala, skulle vi förstå vad dom sa?" jfr. Eriksson, K. Lejonprat..
C.G. Leopold.(.....) En av vårt lands största stilister. Stockkonservativ.Anti-fosforist.Vän till Tegnér* och Rosenstein* o Gustav III*.På senare år har det kommit en monografi över L. betitlad: Medelmåttan. Det är också ett epitafium !
-
G.E. Lessing.( 1729- ), G.E.L.hade, som prästson från Sachsen , född 1729 ,börjat med teologi- och medicinstudier, skrivit några teologiska skrifter, sedan blivit journalist , kulturredaktör för en tidning i Berlin, författat Die Juden, ett lustspel mot antisemitismen* och intoleransen, sedan blivit översättare ( åt bl.a. Voltaire*, med vilken han råkade in i en kontrovers om en bagatell. ), - han doktorerade, som i förbifarten, i Wittenberg - för att omedelbart sadla om till teatern för att bli pjäsförfattare i Hamburg ,där han även utvecklade ett stort o. för tysk dramatik viktigt estetiskt författarskap, om fabeln, om Schakespeare, ( han bekämpade tidens "schapespearomani" och tyckte illa om Goethes Werther . L. skrev om Aristoteles´ Poetik, påpekande dennas deskriptivitet och icke- normativitet . Han planerade en egen Faust-pjäs, som då skulle bli en komedi….... Det var alltså en sprudlande aktiv människa, som också livet igenom hade rykte om sig att vara godmodig - hur rabulistisk han än blev!
Såsom stilist och lärd hade han nu skaffat ett enormt anseende. Han spelade på roulett några år,(blev väl inte liak berömd för det som senare Dostojevskij ), sedan kom skådespelen , Miss Sara Sampson (1755) lustspelet Minna von Barnhelm (1756), - ( ungefär samtida med Voltaires Candide och Samuel Johnsons Prins Rasselas av Abessinien. ) - och så, efter en resa till Italien med hertigen av Braunschzweig blev Lessing till slut den berömde bibliotekarien i Wolfenbuttel, vårdare av hertigens av Braunschweigs bibliotek. - Arvprinsen Karl Wilhelm Ferdinand von Braunschweig, var brorson till Fredrik den Store*. - Lessing hade gift sig år 1777 och så råkat ut för sitt livs tragedi då både hustrun Eva och den nyfödde sonen dog år 1778 och lämnade Lessing,- då en av sin tids mest beundrade intellektuella - , i en djup och oändligt bitter kris. " Lessing led för sin storhet.", som skalden Heinrich Heine från sin sjukbädd i Pris senare skrev - vad jag nu menar med denna referens..........
Det var nu - i denna olyckliga tid, ensam i det lilla Wolfenbüttel*- som
om Lessing inte visste vad han skulle bruka sina (stora ) krafter till .Redan
på 1760-talet hade Lessing blivit bekant med familjen Reimarus.
Teologiprofessorn i Hamburg Samuel Reimaus* var känd som en lärd ( Vernunftlehre,1756) - en bok i logik, - ( Betrachtungen uber die kunsttriebe der Tiere (1762), om djurens psykologi - tillhör hans produktion. Reimarus var likaså (?) en fridens man, men som dock icke kunde acceptera tidens kristendomssyn. Hans 1767 färdigställda Apologie oder Schutzbrief fur die vernunftigen Verehrer Gottes vågade han , med hänsyn till sin familj, aldrig ge ut, men testamenterade manuset, ett digert sådant på omkring 2000 sidor, till sin hustru och sina döttrar.
Lessing, som umgicks i familjen, var bekant med manuset,
och fick 1778 tillstånd att offentliggöra en del fragment av detta
med kommentar. Redan 1774 hade Lessing i ett brev till sin bror Karl
Lessing ( som skulle komma att skriva en biografi över sin broder
Gotthold 1793.) förklarat att han var trött på teatern:
"Lieber wollte ich mir mit den Theologen eine kleine Komödie machen,
wenn ich Komödie brauchte." (Jfr. Franz Mehring, Die Lessing-Legende
(1892).): " Om jag nu behövde komedin, så skulle jag hellre
vilja spela en liten komedi med teologerna!".
Kanske var det just det han gjorde:
Lessing delade emellertid inte (!) Samuel Reimarus ganska enkelt - då
icke alls ovanliga - rationalistiska kritik av kristendomen , utan ställde
sig såsom neutral utgivare av dessa fragment, som han påstod sig
funnit i någon gömma i biblioteket i Wolffenbuttel. ( jfr. Kierkegaard
i förordet till Enten-Eller.) Långt fram på artonhundratalet*
visste man inte vem författaren egentligen var. Man misstänkte att
Lessing själv var den hädiske ifrågasättaren av evangeliernas
och de i Bibeln skildrade uppenbarelsernas äkthet. ( Anfallet mot den kyrkliga
ortodoxin hade dessutom för prästsonen Lessing rent personligen underlättats
i och med att hans far hade dött 1776.).
Den debatt som följde fick praktiskt taget världshistoriska följder .Ifrågasättandet av Bibeln låg - som sagt - i tiden, och Lessings engagemang i frågan fick följder långt utäver vad han själv önskade. - Som den bestående kyrkans talesman ställde sig flera försvarare av bokstavstron. Bl.a. en viss Hauptpastor ( - en viktig position i samhället )Goetze i Hamburg. Polemiken mellan G. och Lessing blev hård. Lessing hade praktik som teolog, journalist, pjäsförfattare och debattör och i sin nuvarande situation, när han förlorat sin familj , gick han till attack med allt han ägde av lärdom och skärpa. ( Jfr. W.Drews, Lessing, 1962 .s.128ff..)
Under tre års tid, intill sin död, skulle Lessing kämpa mot ortodoxin med en frenesi ( Lessing var känd såsom en godmodig man.)som han knappast förut ägt och även kunna i polemiken anbvända sig av sin pjäsförfattarkunskap i det mästerliga och klassiska skådespelet Nathan der Weise, kanske Lessings magnum opus*, - även om det mer blev ett läsdrama än ett spelat sådant. ( Den kloke juden Nathan i detta drama är uppenbart modellerad efter L.s gode vän filosofen Moses Mendelsohn ). ( Det enda verk som publicerades efter Nathan - av Lessing själv- var Lessings toleransskrift Die Erziehung des Menschengeschlechts , 1780, icke i Lessings namn,- alltså i pseudonymitet - men som hundra paragrafers (§) hypotetisk tankelek av allvarligt slag. En universell religion i ett all-jordiskt rike med själavandring och en filosofisk tolkning av treenighetsdogmen .........är något av innehållet.
Uppenbarelsen ses av L. som ett "pedagogiskt hjälpmedel". Sanningen i kristendomen står ocke faller icke med underverk och uppståndelsetro. Kärnan är moralisk och tillhör vad Lessing kallar de "nödvändiga förnuftssaningarna". Skriften är en dröm om en världsreligion. - Man må betänka att detta skrevs före Kants diskussion om religion och förnuft….. Lessing skriver slagfärdigt, och blandar aldrig, som Kant tyvärr gör, in psykologiska resonemang. Ännu den hyperkritiske Ludwig Wittgenstein beundrar Lessing: "Gestern habe ich im Nathan der Weise gelesen; ich finde ihn herrlich." -"Jag läste i går lite i Natan den vise. Jag tycker den är härlig." , L.Wittgenstein i brev till vännen Paul Engelmann år 1920, ( P.Engelmann, Letters…s.38.)
( Søren Kierkegaard kände väl till Wolfenbuttelfragmenten
och Jacobis brev till Mendelsohn.( - se James Collins, The Mind of
Kierkegaard, s.297n.))
Men låt oss vända tillbaka till - den egendomliga - "reimarusstriden":
Reimarus´ grundtes är den att kristendomen vilade på
ett grovt bedrägeri, eftersom Jesus och hans judiska åhörare
menat detsamma med gudsriket, d.v.s. ett politiskt gudsrike, befrielsen från
romarna, en teokrati efter Israels seger. Efter Jesu död ändrar lärjungarna
taktik, arrangerar uppståndelsen och framträder efter femtio dagar
med förkunnelsen om att Jesus är uppstånden och skall återkomma.
De vinner anhängare, men rörelsen ändrar av någon anledning
karaktär och några eldsjälar skapar en ny kyrka ur denna nya
rörelse, skapar en lärobyggnad, kanon och organisation som genom bl.a.
Pauli (jfr. även Einhorn,L. ) listiga förhållningssätt
gentemot överheten lyckas växa och breda ut sig , såsom vi alla
väl känner till det i vår historia.
När Lessing gav ut fragmenten "Om uppståndelsehistorien."
Och "Om Jesu och hans lärjungars syfte." ,vari det ovan refererade
framlades, blev det en total förvirring: varför hade Lessing publicerat
dessa galna teorier, även om han nu själv i kommentaren kritiserade
dem, och i vilken klart framgick att han inte stödde dem? Lessing tillhörde
inte de ortodoxt kristna, men han slöt sig heller icke till de "flacka
rationalisterna"- så vad ville han då? - Till och med för
eftervärlden verkar alltihop förbryllande. Denna hans livs slutepisod
med dess gåtfullhet ställer "den kloke Lessing" (S.K.)
i ett än skarpare ljus. (Han gör ju här en manöver, som
kan ha kommit honom att överflygla självaste Voltaire i historisk
betydelse!). ( Det visade sig i mitten av 1800-talet att Lessing hade varit
mycket selektiv i reimarusutgivningen).
Rabulisten David Strauss kom senare i sin Reimarus (1862) offentliggöra delar av reimarusmanuskriften, som L. inte hade redovisat. ) Det vanligaste svaret på den ovan ställda frågan är, att Lessing var motståndare till alla definitiva sanningar. ( jfr. Hannah Arendt om Lessing, vid mottagandet av Lessingpriset, 1959.) En annan vacker bedömning är den, att han var en bekämpare av : halvsanningar !( Att L. citerade selektivt får vi förlåta honom.) Man kan citera - selektivt - följande smått klassiska passage ur Duplik, en bok mot en av hauptpastor Goetzes allierade, en biskop Ress.
Lessing: " Icke den sanning som en människa är eller tror sig
vara i besittning av utan den uppriktiga möda hon nedlagt på att
finna sanningen utgör hennes värde. Ty det är inte genom ägandet
utan genom sökandet efter sanningen som hennes krafter vidgas, och enbart
däri består hennes växandes fullkomlighet. Ägandet gör
henne passiv, trög, inbilsk. Om Gud i sin högra hand hölle all
sanning och i sin vänstra blott den ständigt levande sanningssträvan,
om också med risk att alltid och evigt begå misstag, och sade till
mig: "Välj!"- då skulle jag ödmjukt fatta hans vänstra
hand och säga: "Fader, giv mig den! Se, den rena sanningen är
ju blott för Dig!" ". Slutpassagen har ju blivit ett bevingat
ord.
Lessing: "Kristendomen är inte sann, emedan evangelierna och apostlarna
har lärt den, utan de lärde den, emedan den är sann." (
Man kan här se något av samma slags intellektuella friska skärpa,
debattglädje och mod som Kierkegaard också , till dels, var
utrustad med.) - hauptpastor Goetze blev irriterad över att Lessing
åberopade sig på några argument såsom axiom , och frågade
i polemik vilka dessa "axiom" var. Lessing uppställde tio sådana
…. ( Jag följer här vår store folkbildare Alf Ahlbergs*
översättning i hans monografi, G. E. Lessing, 1963, s.68.):
1) Bibeln innehåller tydligen mer än det som blott hör till
religionen.
2) Det är blott och bart en hypotes att Bibeln i detta "mer"
skulle vara lika ofelbar.
3) Bokstaven är inte anden, och Bibeln är icke religionen.
4) Följaktligen är invändningar mot bokstaven och mot Bibeln
därför inte nödvändigtvis invändningar mo religionen.
5) Religionen fanns innan Bibeln fanns till.
6) Kristendomen fanns innan evangelisterna och apostlarna hade skrivit något.
7) Må alltså aldrig så mycket bero av dessa skrifter, så
kan likväl inte kristendomens hela sanning hänga på dem.
8) Fanns det nu en tidsrymd under vilken kristendomen redan vunnit så
många själar och under vilken likväl inte en enda bokstav upptecknats
av den upptecknats … så måste det också finnas en möjlighet
att allt det som apostlarna och evangelisterna skrivit ginge förlorat och
likväl den religion de lärde blev bestående.
9) Religionen är icke sann, emedan evangelisterna och apostlarna lärde
den, utan de lärde den, emedan den är sann.
10) Ur sin inre sanning måste den skriftliga traditionen förklaras,
och ingen sådan kan ge den någon inre sanning, om den inte har någon
sådan.
Är religionen sann, så kan den bara gynnas av en öppen och fri
diskussion. Lessing skriver också den i religionshistorien numera klassiska
mening, som Kierkegaard nästan oförändrad tar som intarsia
till sitt filosofiska credo, Philosophiske Smuler: "Tillfälliga historiska
sanningar kan aldrig bli några bevis för nödvändiga förnuftssanningar.",
Men där Kierkegaard i sin bok ger denna sats en något förändrad
mening.(Jfr Uber den Beweis des Geistes und der Kraft ,G.E.Lessing, Sämtliche
Schriften 1747 72,V,ss.80-82.) och sedan utvecklar i Afluttende Uvidenskabelig
Philosofisk Efterskrift til de Philosophiske Smuler ( obs!: Kierkegaard
utesluter ordet "tillfälliga".
Lessing skriver innan Immanuel Kants räfst och rättarting med förnuftet och dennes distinktion mellan analytiska o. syntetiska utsagor ,och stöder sig mot G.W. Leibniz § 33, i Monadologin (1720): " Det finns vidare två slag av sanningar, nämligen förnuftssanningar och faktiska sanningar. Förnuftssaninngar är nödvändiga och deras motsats är omöjlig, de faktiska sanningarna åter är tillfälliga och deras motsats är möjlig. "Det finns naturligtvis mycket mer att säga om Lessing, men detta är inte en bok om Lessing, - vi måste här inskränka oss till vad som kunde ha haft betydelse för S.K., och som det finns spår av i hans verk. ------- Då återstår här den berättelse, som Kierkegaard väl kände, om vännen och filosofen F. Heinrich Jacobis ( 1743-1819) samtal med Lessing inför dennes död. ( Kierkegaard kände till Wollfenbüttel-fragmenten och läste Jacobis brev till Lessings vän Moses Mendelsohn (utgivna år 1785).( Heinrich Jacobi var köpman o. privatlärd. Motståndare till både Kant o. Hegel - och en starkt religiös människa med stor integritet. Man brukar kalla hans ståndpunkt intuitionistisk, då han menade att vi genom känsla , intuition, och tro kan nå kunskap om Guds existens och själens odödlighet.
För detta blev han (och Schleiermacher ) hånade av Hegel:
" När känslan säges konstituera det väsentliga i den mänskliga naturen, så ställs hon på samma nivå som djuret, ty det utmärkande för djuret är att ha sin bestämmelse i känslan och att leva i överensstämmelse med känslan. Om religion hos människan baseras enbart på känsla, då kan naturen av den känslan endast vara känslan av beroende, och då skulle en hund vara den bäste kristne, ty den äger denna i allra hösta grad och lever huvudsakligen i känslan." ( Hegel 1802 ).
Mest känd blev F.H. Jakobi för sin bok Uber die Lehre Spinozas in Briefen an Moses Mendelsohn (1785), där han påstår att Lessing motslutet av sitt liv övergick till Spinozas lära.- I försvar mot att anta Jacobis uppfattning, framgår det….Vad Lessing här lär ha sagt är: " I så fall, så skulle jag närmare överväga Spinozas ståndpunkt…." -" Bra, mycket bra. Jag kan ha användning för allt det där, men jag kan inte göra detsamma med det." Och fortsätter, (svåröversättligt ): "Uberhaupt gefällt Ihr Salto mortale mir nicht ubel, und ich begreife wie ein Mann von Kopf auf diese Art Kopf-unten machen kann, um von der Stelle zu kommen; nehmen Sie mich mit, wenn es angeht." Jacobi svarar, - förbiseende ironin -:" Wenn sie nur auf die elastische Stelle treten wollen, die mich fortschwingt, so geht es von selbst." Men Lessings replik, och hans sista ord i replikväxlingen ,som svar på detta , - detta sätt att "objektifiera" den punkt varifrån språnget tas av sig självt, så som S.K. anmärker ( S.V.IX,s.88.) blir dock " Men också till det fordras ett språng, som jag inte tror att mina gamla ben och mitt tunga huvud längre klarar av." Men, och det är ju viktigt, - som S.K. anmärker,-: "han gjør intet Forsøg paa at ville overbevise Jacobi om, at der intet Spring er til" ( Jfr.: F.Jacobi, An die Freunde Lessings (1786) ). Man kan nämligen inte kvantifiera sig in i den eviga saligheten. Det är ett "kvalitativt språng":" Det är den otäcka, breda avgrund, som jag inte kan komma över, hur ofta och med hur mycket allvar jag än har försökt språnget." ( Lessing, Bew.s.83.)
Vi kan här jämföra med. S.K. Papirer V.B 1:3,dat.1844.:"Lessing använder ordet språng, om det är uttryck för en tanke är likgiltigt - Jag förstår det som en tanke." ( Enl. Johannnes Hohlenberg har Kierkegaard mött tanken i referat i en bok av David Strauss. Begreppet "avgrund" förkommer tidigt i Kierkegaards författarskap, bl.a. i Enten-Eller, där Don Juan - en av S.K.s favoritfigurer vid sidan av Faust - i förförelsen flyttar flickan över en avgrund," Grøft", och i samband med "läran" om "springet" är ju avgrunden naturligtvis med. Jacobi använde begreppet "salto mortale" i skriften Wider Mendelsohns beschuldigungen betreffend die Briefe uber Spinoza (1786), där det bl.a. berättas en episod där Lessing och Jakobi sitter hemma hos vännen Gleim och diskuterar Baruch Spinozas filosofi vid ett öppet fönster. Det börjar regna och Lessing säger snabbt:" Jacobi, det är kanske jag som gör det." - regnar !, alltså varpå Jacobi blixtsnabbt svarar: "Eller jag!". ----- Det uppstod en strid, en religiös batalj,mellan Jacobi och Lessings vän, filosofen Moses Mendelsohn - .Jacobi hävdar i sin bok David Hume uber den Glauben oder Idealismus und Realismus (1787) att tron omedelbar visshet ,och inget har med förnuftet att göra. Jacobis begrepp, salto mortale, kommer också hos Kierkegaaard till användning i samband med det paradoxala och "springet". Att tro är ju enligt den senarer S.K. "att förlora förståndet och vinna Gud."
----Den avslutande paragrafen, § 100 i Jakobis (?) Der Erziehung des Menschengeschlechts , lyder: "Är inte hela evigheten min ? "utsagd med orakelklang.- Moses Mendelsohn*,"den tyske Sokrates"( farfar till tonsättaren Felix M. ) ,lär, enligt vännerna, ha dött av striden med Heinrich Jacobi.
Protestantism - katolicism . Lessings efterföljd - den kristna "upplösningen"..
Nu blev ju Lessing en av dem som, såsom en "Tysklands Voltaire"*…..
( Jfr. dennes Traktat om toleransen ( 1763)), - såsom den verkligt store
upplysningsanden i Tyskland - tände mängder av fyrbåkar i Europa.
( Lessing dog ju redan 1781). Icke minst inom frimureriet.( Jfr. M.Lamm ,Upplysningens
romantik, II.). Man tänker sig Lessings påverkan , jämte Kants
och Hegels, på efterföljden av teologer som anlade att bibelkritiskt
,"hyperkritiskt" rationalistiskt perspektiv på den heliga skriften,
- där länge enskildheter i GT hade påvisats såsom oäkta
och nu gick, som Reimarus, man in i NT: t.ex. David. F.Strauss (1808-74)
med den oerhört uppmärksammade Leben Jesu, kritisch bearbeitet
I-II(1836) Wesen des Christentums och Die christliche Glaubenslehre I-II(1840-41)
plus reimarusboken, Bruno Bauer,(1809-1882) först troende högerhegelian
men snart den ateistiske författaren till Kritik der evangelischen Geschichte
des Johannes (1840) m. fl. verk, där han gick längre än Strauss
uppfattning om evangelierna som myter ,och menade att de var fullständiga
påhitt och att någon Jesus aldrig funnits till. Han försökte
sedan idéhistoriskt påvisa hegelianismens grund i upplysningstidens
rationalism.
Privatdocenten/flickskolläraren Max Stirner ( Johann Caspar Schmidt ) (1806-1856) bör också räknas hit. Hans omfångsrika anarkistiska manifest Der Einzige und sein Eigentum (1844), var en våldsam uppgörelse, - som har en viss obestämd "historisk"likhet med Kierkegaards, - hos S. saknas dock varje rimlig eftertanke betr. sociala sammanhang och där ges inget rum för ngn omtanke om den Andre o.s.v. - där Stirner rikligt hänvisar till Ludwig von Feuerbachs ( 1804-72) Das Wesen des Christentums (1841), D.Strauss´ Das Leben Jesu , Bruno Bauer och P.J. Proudhon (1809-65) .( Under namnet "Die Freien" samlades i Berlin omkring 1840 en ultraradikal grupp bestående av Edgar Bauer,(Brunos bror)- de båda är viktiga, bl.a. som tidningsmän , Max Stirner , Eduard Meyen och andra, vilka skrev mängder av pamfletter o. artiklar, som de försökte få in i den av Karl Marx redigerade Rheinische Zeitung, förgäves. Jfr. Karl Marx´och Friedrich Engels bok, The Holy Family or Critique of Critical Criticism (1844).("Den heliga familjen" var alltså bröderna Bauer.)).
Redan 1842 blir Kierkegaards mag.avhandling recencerad i köpenhamnaren Frederik Becks Begrebet Mythus eller den religiöse Aands Form, där S.K. ställs i grupp med Strauss, von Feuerbach, Bruno Bauer och andra vänsterhegelianer.(se S.K. S.V.XVIII,s. 16. ).
S. Kierkegaard i Papirer: " Förhållandet
till det historiska. Något demoniskt i det att vilja attackera det historiska
i Nya Testamentet, som om det vore huvudsaken. - Ändå har ingen fritt
och öppet ställt tvivlets problem i relation till kristendomen - Lessing
kan vara den ende.-" ( Pap.V B 64, dat.1844. ) Kierkegaard stal ett motto,
flera motton av Lessing. Ett av dem lyder: " Att ha en åsikt
är mig både för mycket och för litet." - Det är
lätt att spåra en affinitet mellan dessa högt begåvade
män, - det kan ju tolkas olika, men kanske särskilt i den riktningen
, att de aldrig riktigt - trots deras egen uttalade målsättning -
var samtidens män ( Detta kan diskuteras…) utan att de mer svepte in sig
i en universellt intellektuell kappa. Det finns ju den likheten att de båda
utnämnde sig själva till samtidens korrektiv. Likheten gäller
ju mer S. Kierkegaard och den sene, bittre Lessing. ( Begreppet "upplösningstiden"
kan man finna i en del sv. konservativa kyrkohistorior, som till ex. R.Thomaeus´
.) Reformationen innebar en polarisering mellan synen på människan
såsom den framställdes av den katolska kyrkans teologer, Th. av
Aquino och andra å ena sidan och den protestanska kyrkans teologi,
utformad av Martin Luther och dennes dogmatiker, Philip Melanchton.
Denna strid fortfor framöver, och existerar ju den dag som i dag är.
På S.Kierkegaards tid åskådliggjordes striden mellan katoliker
och protestanter i de omfattande verk i jämförande dogmatik som kallades
symbolik.Detta var också ett enskilt ämne vid teologiska fakulteten.
Striden stod främst i Tyskland, vid tyska universitet,- och främst
i det i dessa sammanhang alltid centrala Tübingen - , eftersom det tyskspråkiga
området historiskt innehållit kanske den europeiska majoriteten
av religiös konfrontation.
Striden stod vid denna tid främst mellan två framstående teologer:
på den katolska sidan ord.teol.prof. Johann Adam Möhler (1796-1838),
en rapp och begåvad debattör ,vars starkt tendensiösa bok Symbolik
, oder Darstellung der dogmatischen Gegensätze der katolischen und protestanten
nach ihren öffentlichen Bekenntnisschriften utkom 1832 - vilken S.K.
som teologistudent, under den mest hektiska examenstiden 1839 läste i excerpter
, - å den andra hans kollega i samma stad, den mångsidige Chr.
F. von Baur,(1792-1860), grundläggaren av den protestantiska s.k. nya
Tübingenskolan, - som han eg. ensam själv utgjorde - lärjunge
till fakultetens dekanus, Ernst Bengel. - C.F. Baurs många verk blev också
flitigt, kanske ännu flitigare, lästa av S.K., och han refererar ofta
till denne. ( S.K. hade alltså för teol.kand.examen studerat de båda
kontrahenterna.)
Chr. Baur , prästson ,var först verksam som präst, sedan
som lärare i filosofi o. historia, troligen under intensiva studier . 1824-25
utkom hans första stora verk: Symbolik und mythologie, oder die Naturreligion
des Alterthums, nästan totalt grundad i Schleiermachers syn i hans "Glaubenslehre",
och kanske för slaviskt i den historiska delen följande historikern
och filologen G.F. Creuzers (1771-1858) religiöst enhetssträvande
verket Symbolik und mythologie der alten Völker, besonders der Griechen
(1810-12). C. översatte Plotinos samlade verk till tyska 1835.
Baur blev sedan alltmer påverkad av Hegel, utan att någonsin bli
hegelian. Det största uppseendet väckte han genom skriften - hans
andra stora verk - Gegensatz des Katholizismus und protestantismus (1834), ett
svar på Möhlers bok, och försvar för protestantismen. 1835
utgav han så det tredje betydelsefulla verket, Die christliche gnosis,
oder die christliche religionsphilosophie in ihrer geschichtlichen Entwicklung,
där han visade sig ha brutit mot den schleiermacherska linjen i en speciell,
historiskt orienterad bibelkritisk stil. Han kom att ägna sig åt
en kritisk granskning av den historiska äktheten i dokumenten och de historiska
bevekelsegrunderna för de äldsta kristna skrifternas tillkomst, -
här redogjorde han i ett flertal skrifter för konflikten mellan en
judekristen åskådning i kontrast till en paulinsk. I och med Johannesevangeliets
dogmatik framstod det en allmän (katolsk) kyrka, enl.Christian .F. Baur.
Hos Möhler framstår Martin Luthers och Philip Melanchtons
insatser i Augsburg som helt förvirrade försök att komma
till rätta med problemen med förhållandet människan - arvsynden*
och detta förhållandes förhållande till den fria viljan.
Här tokar Möhler Luther så , som att människan, enl. Luther,
icke har någon fri vilja, och i traditionell polemisk anda hånar
han dogmen om rättfärdiggörelse genom tron allena. - Den katolska
kyrkans linje är däremot helt rak och problemfri. ( Möhlers behandling
av övriga reformerta rörelser , som Zwinglis, är helt nedgörande,
också Calvins, - och den anglikanska kyrkan betraktas i allmänhet
av honom som en ljum kompromiss.).
Som jämförelsematerial till den kierkegaardska prosan kan det vara
av ett visst intresse att granska ett stycke av den vitale Johann Möhler,
och för att se hur den populära ( detta är ju inte en av de latinska
avhandlingarna, - som utgjorde merparten av vad teologer utbytte sinsemellan
) utan en tysk teologisk debattbok ) katolska spekulationen kunde te sig:
"Om vi nyss bemödade oss att komma den anledning på spåren,
som bestämt Reformatorerna till deras åsikt, så måste
vi ytterligare försöka detta även från en annan sida. De
förväxlade, som det tycktes, det objektiva och det subjektiva i rättfärdiggörelsen.
Beträffande det förstnämnda är människan helt och hållet
passiv, beträffande det sista åter icke. Den fallan människan
kan inte rättfärdiggöras, såframt hon inte tillstår
för sig själv och för Gud, att hon är rent av oförmögen
att hos sig upptäcka ett medel, som kunde besitta kraften att försona
henne; hon måste med djupt känd bekännelse av sitt eget intet,
med fullkomlig ödmjukhet hängiva sig åt hans nådefulla
verkan, samt erkänna, att hon blott (s.75) kan emottaga, alltså endast
vara passiv. På detta sätt allena går människan tillbaka
till sitt skapelseförhållande till Gud; men om hon själv ville
erbjuda Gud något, vare sig goda verk eller vad som helst, för att
genom denna framställa Gud som sin gäldenär, att fordra hans
nåd som sin lön, samt på detta sätt visa sig verksam,
så skulle hon härigenom ställa sig till på visst sätt
bredvid Gud såsom en hans like, eller, för att så säga,
på samma fot med Gud, genom vilket högmod hon skulle utträda
ur förhållandet till honom af ett skapat till sin skapare. I det
att nu människan endast stöder sig på Christi förtjänst,
och vet intet om några egna förtjänster är hon passiv,
handlingslös och låter Gud allena verka. Men i det att människan
upptager dessa Guds inverkningar på sig , bliver hon även själv
aktiv och vekar tillika med Gud; och just det fria erkännandet, att hon
i nämnda mening kan förhålla sig endast passiv, endast mottagande,
är den högsta aktivitet, varav hon överhuvudtaget är mäktig.
Men reformatorerna höllo icke dessa båda delar noga åtskilda,
och förkastade därför i övermått i sitt fromma nit
all människans verksamhet, all hennes medverkan i varje mening. Katoliken
erkänner nödvändigheten av ett fullständigt passivt förhållande,
i det att han förkastar all förtjänst, varigenom en återlösning
kunde förvärvas, men erkänner å andra sidan nödvändigheten
av ett aktivt förhållande, emedan han är övertygad om,
att endast med frihet och genom en trogen medverkan Guds verkan kan upptagas
och människan tillägna sig den. När människan bekänner
sig till den förra, giver hon Gudi äran; när hon uttalar den
senare, tackar hon Gud för gåvan att kunna giva honom äran,
vilken hon utan frihet icke förmår."
( Möhler, Symbolik s.42 f.)
-
Leva. /v./ Man lever bara en gång. Knappt det.
-
Leva i det förflutna. Här åsyftas oftast att leva på minnen.
-
Leva i futurum. Det finns mskor , som spenderar sin livstid med att planera vad de ska göra av livet. Då blir - av naturliga skäl - intet alls gjort. Denna livshållning är således ingen eg. livshållning. Den rör ett preliminarium ad infinitum.
Besläktat med detta är den inställning som kan kallas: " Men det finns en större!", då personen i fråga i alla livets skiften är helt inriktad på att det alltid finns en variant av det förhanden-varande som är mycket, mycket bättre.
-
Leva i Nuet. Mkt knepigt.
-
Levertin, O. skald o litt.hist. (d......);Fransk litteraturhistoria.;Svensk litteratur I-II.
-
Lévinas, E. litau /jud. fr. fil., som varierar Fr. Rosenzweig*, distanserar sig från Husserls*o Heideggers kalla fenomenologi och söker en på etiken, hemmet, ansiktet* och sinnligheten ( jouisance ) grundad fenomenologi. Använder därför begrepp ( liksom Habermas) som "livsvärld".Totalité et infini.( Bok som jag äger ...... på kinesiska ... sic!.) ,Totalitet och oändlighet. Han värjer sig mot den gängse -naiva - synen- på den Andre, ser den absolute Andre hos Hegel, som kan leda till totalitärianism, finner Sartres* en soi/pour soi för enkelt och ogillar Hiedeggers* "fundamentalontologi - hans vara-lära ( där kan man säga att Heid. i sin brist på efterföljare har visat att hans filosofi inte är fruktbar, vilket är ngt man önskar av en filosofi ...och vilket förklaringsvärde har eg. Sein und Zeit ? Den är ju enbart tillkrånglande.) ... och nyanserar , söker "en tredje väg", och inför ett valmoment, ett falskhetsmoment o.s.v. och framstår som en ngt mer nyanserad dialogiker, gör en mängd distinktioner ang. mänsakligt samspel, men är natus inte nyanserad nog. Det kan man aldrig bli, ty en dialog låter sig icke filosoferas. ( En dialog talas, och tillhör dynamiken, och dynamikens filosofi låter sig heller aldrig skrivas..).Diskuterar mkt om monologen,( i T. et i.) men når inte min egen genialt enkla analys av denna. jfr. blick, ansikte, dialogfilosofi.
-
Lex.(lat.=lag).jfr. ....... Att med lag land bygga. lex Sara, Lex Maria.
-
Lexikograf. se : ordbok.skriva.encyklopedi av ord.
-
Lexikon.( gr. Lexis.=ord. )Ordbok.Variant av korsord.jfr. dyslexi.
-
Liberalism. lat. liber = fri / se : platthet. se :nylib Liberalismen anser att staten är ett nödv. ont. Man brukar försvara (sin ) liberalism med att genom det mått att frihet som mskn har i liberalismen som indivd och icke som organiserad massa, så minimeras den skada som de "nödvändiga" misstagen åstadkommer.jfr. Socialism, socialdemokrati, konservatism, diktatur.
-
Libertin. =sybarit.
-
Lichtenberg. G, Christoph. (.....), Aforistiker. Ty. fysikprof./ , bubblande av kraft. Enastående aforistiker.Ständigt plågad av värk och bekymmer med det motsatta könet skrev L. massor av klokheter o lustigheter i anteckningsböcker.Föredöme för bl.a. Wittgenstein.
"Den största upptäckten i historien måste väl ha varit när indianerna upptäckte Columbus."
Det finnes ett portätt i olja målat . L. bad målaren skriva undertill "Målat under plågor." ( Han åsyftade här sin egen värk.)
-
Linde, A. (19.....), rysk fysiker. Metafysiker.Tror att man kan bevisa en teori med att hänvisa till en annan teori ( obevisad ).
-
Lindgren, A. ( 19- ?); sv.- barnboksförf. ; en formligen gräsligt vulgär idealskapare, falskmålare av livet, - en av Sveriges sämre hurtiga författare. Hennes värld tycks mig svartvit, med en reell Ondska, som bör bekämpas........... Som ung vann hon en snabbskrivmaskinstävling.
Där passade hon väl in. jfr. Kalle Blomkvist.
-
Lindström, J.( Johan), sv. hermeneutiker.
-
Lindroth, S. (....) sv. lärdomshist.essäist. ( bror till den kände entymologen ). På sin tid Sveriges lärdaste man ( Han efterträdde läkaren o. nykterhetskämpen E. S.Munck af Rosenskiöld på denna "plats" ) L. uppvisar i sina verk en suggestiv värld man, när man väl inträtt, icke vill utträda ur.jfr. Ahnfeldt.
-
Lindqvist, H. Sv. förf.& rojalist.
Förf. till en "pageturner" om A. von Fersen*, som har förtjänster. Har skrivit en sv. historia i flere bd. , som är rel. lik Grimbergs. Ska man läsa en bra sv. hist. , bör man t.ex. läsa A. Fryxells.( Hos F. dominerar icke svärdshugg, men det politiska spelet & den materiella grunden.).jfr. Adlersparres bok 1809,1810.samt A.Henriksons om mordet på Gustav III. m.fl. jfr. Gustav IV.
-
Lindquist, S.förf. fil. Praktika.:" Sanningen, som att tala med hunden. Det är rösten och tonfallet som betyder mer än själva orden." & Utrota varenda djävel! mm.jfr. tonfall.
-
Linné, Carl von.(17........) Biolog, förf. Har skrivt utmärkte reseskidringar från alla de resor han, på uppdrag av Sv. Riksdag, företog.Västgötaresan. Ett rikt språk. Som vetenskapsman ,Systema naturae,1766, är det väl inte mycket man kan säga annat än att L. icke tycktes ha gjort en enda vetenskaplig upptäckt under hela sitt liv. Men vem har det ?se: vetenskap.( Om man bortser från att han lyckades bevisa att det inte finns några hydror*,d.v.s. ormar med 7 - el.9 - huvuden..........jfr. J.G. Frege, B. Russell, M. P-n Nilsson.) Att systematisera är ju ingen upptäckt. Alla människor kategoriserar( som dom vill).
Lät hela sit liv styras av äregirighet. Var i samband med detta vidskeplig , parade fruktan med äregirighet och skrev sålunda även en bok om detta: Nemesis divina*, som alltgenom är en bok om fruktan.Och Linnés bidrag till filosofin.
jfr.: E. Malmberg. Linnés religiösa liv. jfr. Kalm, P. ; Sparrman.
-
Litteraturkritik. En nödvändighet - för smakens skull.
-
Litteraturteori. Något som det är lika roligt att skriva, som det är tråkigt att läsa.
-
Liv.ty.Leben.n./ se Tillvaro.o Rimbaud, Omedvetna, det.Je.
(Icke-Liv, S. Kierkegaard:"Jeg har ingen Umiddelbarhed havt, har derfor, slet og ret menneskeligt forstaaet, ikke levet; jeg er starx begyndt med Reflexion, har ikke i senere Aar samlet lidt Reflexion, men jeg er egentlig Reflexion fra forst til sidst." (S.K.S.V.XVIII.s.130.)) se:leva.
-
Livskonst. Idé om att man ska "göra sitt liv till ett konstverk". Företr. i Sv. bl.a.av förf. Gert Nilson. L. utskåpades redan av Sextus Empiricus på 300-talet f.Kr. i Pyrrhonska grundsatser ( bok3, kap.25) på ett - som jag tycker - mycket vederhäftigt vis. Idén dyker upp här och var. G. Brandes menar att Voltaires största konstverk var hans liv.
Det ligger en förtvivlan* förborgad och .......
uppenbar här. jfr. Gandhi.
-
Ljungdahl, A.(........) sv.fil. clartéist (?), Känd för Marxismens världsbild (------) och för den utmärkta Problemet Kierkegaard (.......).Skrev dock fler böcker.
-
Lo!=(eng.) Hallå!
-
Locke, J.: ( 1632-1704 ); fil, läkare, diplomat, politik tänkare.Epistemolog. --- Född under Jakob I regering, och således ung under inbördeskriget. Fadern var advokat. Locke studerade vid King´s Colloge, Oxford. Tog BA och en MD också, så småningom. Blev bekant och vän med Earlen av Shaftesbury, vilken han följde i vått och torrt. Denne var dock politisk kameleont och det skapade svårigheter för Locke. Locke var allsidigt bildad, skrev icke filosofi före 35 års ålder, och koncentrerade sig då på kunskapsproblemet. Han blev inspirerade av Cartesius stil och attack ( som skilde sig från den Aristoteliska* tradition han lärt sig.),( bodde ett slag i Frankrike ....) men Locke tog icke särskilt intyryck av Cartesii idéer.
Locke var Empirist*. Essay concerning human understanding ( 1689). Locke ansluter sig till representations-teorin för kunskap. Idéerna representerar det verkliga. Idéerna är förbindelser mellan medv. och. verklighet. - Inga idéer är , enl. L. medfödda. Vårt medvetande är fån början en tom tavla, - en tabula rasa. - Alla idéer har sitt ursprung i erfarenheten.( I motsats till den tidigare eng. fil. Bacon*.)- Framställde en teori om primära (ex. rumslig form ) och sekundära ( t.ex. färg ) egenskaper hos tingen , som kritiserat av senare filosofer. Det finns , enl. L., en materiell substans*, enl. L. och likaså en mental substans. Dessa distinktioner har alla ifrågasatts. ( Alltifrån G. Berkeley *och framöver….) Fick fly England tidvis för sina åsikter, främst rent partipolitiska.
On education.
-
a = bx ( A = b upphöjt i x ).( förkortn. "log".) ( För talet 4 och basen = 2 är således logaritmen/exponenten = 2.)
-
Logik.: ty, Logik, ;gr. logos = kunskap ,- regler för L. först formaliserade av Aristoteles.* Berömda är syllogismerna*, som fanns av ett begränsat antal.( nu nere i 19 ).Logiken har sedan Hegels tid utvecklats långt och antigit många olika former. På Hegels tid var formallogiska tecken ännu icke i bruk.Logiken kan ses som grund för bl.a. matematiken. jfr. Teoret.fil. Predikatlogik. Klass. Gödel. Russell. Quine.Klasslogik, Modal logik. Matematisk logik.Gudsbevis.
-
Logiker. De filosofer , som är för fina för att syssla med världsliga ting.
-
logisk cirkel = circulis vitiosus (ond cirkel ).(sic!)
-
logisk lag. ex. identitetslagen, motsägelselagen o. lagen om det uteslutna tredje. ( tertium non datur.).
-
logisk nödvändighet./ Logisk nödvändighet är i mod.log. identisk med logisk sanning* En sats sägs vara sann om den är sann i alla möjliga världar. ( tänkbara ? )---- eller betecknar ett sakförhållande som - logiskt sett - inte på något vis skulle kunna vara annorlunda. ("Antingen regnar det eller så regnar det inte." ( jfr. logisk lag.)) ; Enl. empirismen* finns det ingen annan nödvändighet än ....den logiska nödvändigheten.(omtvistat.) jfr. nödvändighet.Kolakowski.
-
logisk verklighet. Logiken har -nat.- bara verklighet såsom redskap.(jfr. Hegel, LogikI-II.)
-
Logik.
1.) MODERN LOGIK.
Logiska tecken ( i pred.logik ):
a.) den första ordningenspredikatlogik.
( obs! Alla tecken syns inte i alla browsrar.)
Grundläggande element inom m.pl. ( modern predikatlogik ) är:
1.) Satskonnektiver ="inte","och","eller", "om" och "omm" (om och endast om").
2.) Variabler ( p,q, r,s , representerar satser ) och individvariabler ( x,y,z för individer ), och
3.) logiska konstanter : generalitetsuttryck:"alla", "någon", "ingen".
I predikatlogiken analyserar man dels de atomära satserna , de med ett predikat ( G,A,H )och ett eller flera indvidtecken ( x,y,z ).
Materiell implikation * A → B innebär att om A är sann, så är B också sann.; om A är falsk, så är inget sagt om B.
Materiell ekvivalens. "om och endast om" ( omm ) A ⇔ B innebär A.
inte Betecknas logiskt : - eller: ¬
logisk konjunktion, och: ∧ eller &
logisk disjunktion, eller betecknas: ∨
exklusiv disjunktion: ⊕
tautologi*: T
kontradiktion: ⊥
universalkvantifikator (allkvantifikator ) ∀
existenskvatifakator: ∃
unik kvantifikation (enkvantifikator) ∃!
------
Modallogiska:
□ Det är nödvändigt att...
◊ Det är möjligt att...
--------
----------------------- b.) högre ordnings predikatlogik , med mängdlära.
Utvidning av första ordn. pl..
Innehåll:
Här tillåts icke bara individvariabler utan även att predikatvariabler binds till kvantifikatorer !När prdikat införs som är av en högre ordning men som uttrycker egenskaper som också kan tillkomma egenskaper av närmast lägre ordning skapas predikatlogik av tredje, fjärde o. femte (o.s.v.) ordningen.
Mängdteoretiska principer kan formuleras som axiom, - i ett axiomatiskt system.
För andra eller högre ordningars predikatlog är det inte möjligt att skapa ett fullständigt system.( jfr. Gödel.)
2.) TRADITIONELL LOGIK.
Med t.l. syftar man på den logik som var dominerande alltifrån Aristoteles till slutet av 1800-talet.
Grunden i denna är syllogismläran.
I s. undersöker man giltigheten av A.argument.
ex. på ett argument:
Premisser: Alla fåglar har ögon. Alla svanar är fåglar. Slutsats :Alltså har alla svanar ögon.
Man kallar det ett GILTIGT argument där man har garnati för att om premisserna är sanna så är slutsatsen också sann.
Om ett giltigt argument har sanna premisser sägs det vara hållbart.
Argumentetsgiltighet beror av dess logiska form. Oavsett vad man sätter in i st. f. ögon, fåglar o. svanar så blir argumentet giltigt.
B. Kategorisk utsaga.
fler sanningsv En kat. utsaga är inte sammansatt andra utsagor men är ett (S)ubjektbegrepp och ett (P)redikatsbegrepp förbundna med en kopula.
En kategorisk utsaga kan a.) vara universell ( omfatta alla S.) eller b.) partikulär. Alltså finns 4 former av kat. utsagor:
Dessa betecknas av tradition med bokstäverna A.E.I. och O.:
/////A: Alla S är P. ( universellt jakande). ////E."Inget S. är P." ( universellt nekande).///// I: "Några S är P." ( partikulärt jakande) och /////O: "Några S är inte P." (partikulärt nekande).
Mellan dessa utsagor finns flera logiska förbindelser av vilka några återges i den s.k. logiska kvadraten, eller oppositionskvadraten:
fig.1.
kontradiktoriska motsatser innebär att det ena är sant när det andra är falskt.Och omvänt.(jfr. ex. A. och O. i fig.1. ) Att 2 utsagor är konträra motsatser betyder att de inte båda kan vara sanna, men båda kan vara falska. Subkonträra motsatser, där kan inte båda vara sanna, men väl båda falska.
(jfr. Prawitz, Guttenplan, Quine, Hempel m.fl.m.fl.)
........
(Det finns 256 ( 44) olika syllogismer.
Det mest praktiska sättet att avgöra en syllogisms giltighet* är genom ett s.k.mängddiagram, då vanligast ett Venn-diagram ( John Venn, d.1923 ) Där avbildas begreppen med hjälp av ytor, oftast delar av cirklar, 3 cirklar som skär varann .( Sådana finns på nätet.))
jfr. matematiska och logiska tecken.
Logik, mångvärdig. Logik som arbetar med fler sanningsvärden* än 2 ( sant resp. falskt.)
---------
lokutionär handling. Att uttala en sats såsom meningsfull. (jfr. J.L. Austin*.)
-
London, J. (....) am.förf.o seglare. Varglarsen. Avgrundens folk ( ett socialrep. fr. London )
-
Londres=(fr.) London.
-
Loyola, Ign.av (1491-1556 ) Född i Baskien. Spansk riddare, krigsman. General för Jesuitorden. Grundare - efter ett brokigt studium - bl. i Paris och en resa till Palestina (arabernas gamla land ) - jesuitorden*.( Orden var avsedd för sjukvård och själavård.)
-
Lucretius, rom.fil. ( levde mellan 97-55, f.v.t.) ; Populariserade på ett vackert sätt Demokritos*´ ( grekens ) tankar. De rerum naturae. Detta var ett av de få fil. verk som överlevde romarr.Ty romare vore sällan fil. skriftställare med originalitet och kraft. Man kan nog se M.T. Cicero* som deras främste fil., - och han var väl ändå i strikt mening ingen.
-
Ludens, Homo ludens.( den lekande mskn.);jfr. homo sapiens, mm. & "Vad är en Människa?"
-
Ludi, fester i antiken.
-
Lukács, G.( von ), (1885-1971); ung. fil./ Marxist. Biografi över den unge Hegel, Der junge Hegel, samt Historia och klassmedvetande.(1923)." Det finns ingen oskyldig världsåskådning."---------
jfr. Gunnarsson. L.Gustavsson.
-
Llull , R. ( Ramón );(1232– 1315), katalan, stenad i Algeriet på missionsresa....dog på skeppet hem.) ( ibl. Lull ) sp. fil. eremit, hovman hos Jakob I, fransiscan, doktor vid Parisuniversitetet*, "doctor illuminatus", missionär, mm. f. på Mallorca. Självbiogr.: Vita coaetanea,-- djup. rel. kris i 30-årsåldern , L. hade i ungdomen roat sig ordentligt .... ( Hånad för konversionen av Schopenhauer.)
...... Llull -, en människa "lärd som ett troll" - skrev om botanik, alkemi, astronomi. Han var likaså jusrist, kemist (upptäckte salpetersyran ...); Han skrev somliga böcker på arabiska.( Reste mycket bl.a. i Asien o Afrika.) Han strävade efter att utrota judendomen ..... ur kristendomen. jfr. Ars generalis Magna.(1305),( 10 bd, utg. i Mainz på 1700-talet ) - denna var till för att vinna över muslimer till kristen tro. Llull sökte också skapa en slags svarsmaskin ( i ett stort rum ) på/för filosofiska frågor. Kallad: Den lulliska cirkeln. Här söktes alltså på rationalistisk väg ( och med en god portion matematiskt o logiskt puzzle / ) att producera absolut & universell kunskap. Leibniz* gav Llull´s konst namnet "ars combinatoris"*. Ibland anses Llull som en av datateknikens* fäder. //// jfr. astrolabium. allvetare, Descartes, Toulmin-Goodfield. mm.
-
lumen naturale. ( lat. naturligt ljus.); Ung. intuition. jfr. "inses lätt", Descartes.jfr.evident.
-
Lundstedt G.(....)sv. litt.krit. Insiktsfull kritker ! ( Betonar vad gäller Kafka, anteckningarna under rubriken "Er".)jfr. samlingsvolymen ............(.....).
-
Luther, M. ( 1483-1546); ty. /Munk,anti-papist, reformator, psalmist.L. menade att man måste komma dithän att man genom tron ger upp alla försök att trygga sig själv. Människan kan inte rättfärdigas genom sina gärningar, men genom tron. Allena.
jfr. Wittenberg, Karl V, ("Lille munk!"), Worms, Augsburg, Katekesen, reformationen, protestantismen.Vår Gud är oss en väldig borg.
-
Lust./ Ja, det är nu en viss skillnad mellan lust och begär,( - och vad allt kan man icke begära, altid för mycket !!!!) och det är till och med så att man kan säga att de utesluter varann, enär lusten är något internt medan begäret är ett gripande efter något annat. ( Ibland vind, ibland allt, ibland just någon, och någon gång någonting annat, och någon gång alltid något annat. se: Ekelöf. )Medan man beträffande lusten vill hålla den kvar, ( om man råkar ha den, ty lust är icke att söka lusten maen de facto... njutning, ...... per se. "Ni, körtelromantiker!" som Moa Martinsson* sa till Artur Lundqvist*.) så är det med begäret så att man söker gripa något som sällan låter sig gripas och man kan inte i samma Moment både ägna sig åt (!) att njuta en lust och att ha ett begär. ---- Allt detta utredes på ett krångligt sätt (jfr. Poppers kritik ) av Lacan i hans föreläsning med det fula grafemet*, Subversion du sujet et dialectique du désir dans l´inconscient freudien. (1957) Ända möjligheten att på något sätt hantera både begär och lust är att bege sig en nivå högre upp, eller lägre ner, till perversionen, där man kan - som uti en konstart, både praktisera och åse det hela mer (?) renodlat estetiskt än fysiskt. Så kan man skriva en essä om det hela, eller en porrnovell, t.ex......
Så är sexualiteten icke en dialektik, men en motsättning mellan begär eller lust, som det verkligen vill till att ..... transcendera*.
jfr. Marquis de Sade. Begär, desír, Lacan.
-
Lycka, mänsklig.(beatitude, lat.);
( Bentham* anser att all lycka är av samma slag. Mill* hävdar däremot att det finns lägre o högre sort ( o. att den högre är att föredra.).Inom teleologisk etik* kan man skilja på handlingar så att en handling A är bättre än en handling (möjlig) B. om A. ökar mängden lycka mer än B.. ( jaha.)).Det råder oenighet - även - bland filosofer om vad lycka är.jfr. Citat , ur en av S.K.s tidiga böcker, Gjentagelsen (1843) skriven till dels i Berlin, dels i Köpenhamn:
" Jeg stod op en Morgen og befandt mig ualmindelig vel; dette Velbefindende
tiltog mod al Analogi op ad Formiddagen. Praecis Kl.1 var jeg paa det Hoøieste
og ahnede det svimlende Maximum, der ikke findes anfort paa nogen Velvaer ens
Gradestok, ikke eengang paa den poetiske Thermometer . Legemet havde tabt sin
jordiske tyngde, det var som havde jeg inget Legeme, netop fordi enhver Fuktion
noødede sig paa egne og det Heles Vegne, medens athvert Pulsslag som
Organismens Uro kun mindede om og angav Øieblikkets Vellyst.
Min Gang var Svaevende, ikke som Fugelns Flugt, der gjennemskaerer og Luften
og forlader Jorden, men som Vindens Boølgen over Saeden, som Havets langselsalige
Vuggen, som Skyens droømmende hengliden. Mit Vaesen var Gjennemsigtighed
som Havets dybe Grunden, som Nattens selvtilfredse Taushed, som Middagens monologiske
Stilhed. Enhver Stemning hvilede i min Sjael med melodisk Resonants. Enhver
Tanke tilboød sig, og enhver Tanke tilboød sig med Salighedens
Festlighed, det taabelige Indfald ikke mindre end den ringeste Idée.
Ethvert Indtryk var ahnet for det kom, og vaagnede derfor i mig selv. Hele tilvaererlsen
var som forelsket i mig, og alt baevede i skjaebnesvangert Rapport til min Vaeren,
Alt var omineust i mig, og Alt gaadefult forklaret i min mikrokosmiske Salighed,
der forklarede Alt i sig, selv det Ubehagelige, den kjedsommeligste Bemerkning,
Synet af det Modbydelige, det faleste Sammenstod. Som sagt praecis Kl.1 var
jeg paa det hoøieste, hvor jeg ahnede det Allerhoøieste, da begynder
pludseligt nogit at gnave i mit ene Øie, om det nu var et Øienhaar,
et Fnug, et Stoøvgarn, jeg veed det ikke, men dette veed jeg, at jeg
i naesten samme Oieblik styrtede i Fortvivlens Avgrund, Noget Enhver let vil
forstaae, der har vaeret saa hoøit oppe som jeg, og i det han var paa
denne Punkt tillige har vaert beskjaeftiget med det Principsmorsmaal, hvorvidt
overhovedet den absolute Tilfredstillelse er at opnaae. Siden den Tid opgav
jeg ethvert Haab om at nogensinde befinde mig tilfreds og abslolut i alla Maader,
opgav det Haab, jeg eengang hade naeret, vel ikke til alle Tider at vaere absolut
tilfreds, men dog i enkelte Øieblikke , om saa disse Eenhader af Øieblikke
ikke bleve flere end at, som Shakespeare siger "en Øltappers Regnekunst
var tilstrekkelig for at opsummere dem." ."( S.K.ø.V.s.151f.
)
jfr.:"Lyckan kommer, ....."
-
lyckokalkyl. se: Jeremy Bentham*.
-
Lykéion. Namn på den park,( i Athén ) där Aristoteles under promenerander undervisade.jfr. peripatetiska skolan.
-
Lykurgus (.....) gr, finansmin., retor, åklagare.( mot Leokrates , ett berömt landsförräderimål. Svaranden. gick fri. ) .Såg till att Sofokles, Euripides och Aiscylos blev porträtterade.Om L. vet man intet, skriver Plutarch*. Men det är dock inte därför han är med här.
-
Lyotard, Fr. (.....) fr. fil. Skrev 1979 boken La condition postmoderne, och införde härmed begreppet postmodernitet*. Det vilar dock på en alltför enkel konstontologi, som om konst enbart hade med representationer att göra.jfr. Sartre:"Visst , konst har med betydelser att göra, men inte bara....".se: modernism.Postmodernismbegreppet har att göra med att man anser att det cke längre finns några normer att utgå från / bryta mot, och således kan man inte ställa begreppet modern i förh. till bgt som det skulle vara i norm el. värde-avseende modernare än. Man kan därför "i postmoderniteten" sägas vara normlös, nihilist* och i estetiskt avseende kan vad som helst vara konst*, vem som helst vara och/eller sägas sig vara konstnär.( Så vitt jag begriper.).---------------------
jfr. Nietzsche.provokation. konceptkonst. postpostmodernism. Postmodernistiskt interregnum.Modernism, Baudrillard, Kemp.
-
Lysias. ( f.ca.458f.Kr.) gr. adv. o talare. Berömd för ( bevarade ) försvar av kända greker, och för begravnings- och olympiska tal. Denne man bekrymrade sig även för sådana fall som rörde ersättningar till krigsinvalider.Omnämns av Sokr*. i Apologien som en han eg. "borde" ta till sin hjälp.
-
Lytton-Strachey, (.........) eng. boh. förf. pacifist. medl. i bloomsburygr. Känd för sin biografi över Drottning Victoria.(Queen Victoria ) Den blev vida läst, bl.a. av Lacan.jfr. Woolf.
-
Läkare. Folk som tror att dom begriper sig på allt , - inklusive läkekonst.se: arkiater.
-
Lärare. Augustinus har skrivit en bra bok om lärandet.
Dr, Johnson* menade:"En lärare är en man bland barn och ett barn bland män."
-
Läsaren. Den implicite* och den postulerade. / vi är utelämnade åt en berättare, d.v.s. den implicite, den som ligger mellan författaren o. texten, berättaren av historien, Wolfgang Isers "implicite berättare", samt att implicite läsaren är begrepp som både kommit o. troligen gått….. Jfr. Der Akt des Lesens,1976. dar även Roman Ingardens* begrepp "osäkerhetsställen" diskuteras. Iser kallar sig "verkningsestetiker" .Man kallar honom ibland också "receptionsestetiker".
Han behandlar ju i sin bok det hela spektrat av interaktion text-läsare, en gigantisk fenomenologi. Att det är en implicit berättare tillstädes kan jag gå med på, men sjösjukan kommer, när den implicite läsaren skall återfinnas, den som skall vara en "riktare" åt OSS, den, som ar såpass inbyggd i texten, så att du o. jag är bestämda i SAMMA roll av texten.
I The Rhetoric of Fiction (1961) menar Wayne C. Booth* i. ett avsnitt om Fie1dings Tom Jones, att det är mening med att tala om en "postulated readert", och vitsen tycks vara den, att Fielding ( i det här fa11et ) har postulerat en 1äsare, som han " kan förvänta sig varm gemenskap med". Den Boothske postulerade läsaren tycks dok: inte vara så medskapande som den "imp1ici te'" man talar om inom receptionsestetiken. Booth skriver: ungefär, att de värderingar som läsaren inte redan har, får författaren söka .inp1antera eller återinföra , annars fungerar inte boken, åtminstone inte som det var tänkt: Mig tyck dock: alla sådana har resonemang aningen cirke1runda s.a.s.. Antingen 1yck:as en författare övertyga sina 1äsare att de1a värderingarna, med e11er utan större knep, e11er sa miss1yck:as han. Om det senare a1drig inträffar, så är det något a11var1igt fe1 med både den tota1a bokutgivningen o. den tota1a 1äsekretsen eller endera.
jfr. Lustläsare o listläsare, B. Agrell*. H.R. Jauss.
-
läsning. ( "Ni läser just nu det jag har skrivit här."( C.F. Reuterswärd.) )jfr. paradox.självreferens.
Fäljande är ett bra stycke om läsning:
" De fleste Mennesker gaae gjerne til Laesningen af en Bog med en Forestilling om hvorledes de selv vilde have skrevet, hvorledes en Anden haer eller der vilde have skrevet /…/ Her begynder nu den förste Mulighed af at ikke kunne laese en Bog /…/ - de to mest modsatte Arter af Laesere mødes - de dummeste og de genialeste, som begge to have det tilfaelleds, at de ikke kunde laese en Bog, de förste af Tomhed, de Sidste af Rigdom paa Idéer;/…/." (ur En Fortale, S.Kierkegaard Papirer,I.C.83.)
-
Lätthet. ( filosofins ). Detta är det största av alla ämnen. --- Jag tänker på dem som t.ex. säger:"Filosofi är lätt." En som säger så, den har icke förstått att filosofi* är ( som Kierkegaard så klokt säger ) "att skapa svårigheter".
Filosofi innebär inte att tillägna sig det som existerar av filosofiska åsikter, en masse. Det innebär inte att kunna redovisa filosofiska åsilter, men att ta ställning till dem i form av att kritiskt granska dem och ställa upp svårigheter för dem, och för sig själv i förhållande till dem. Om man icke låter filosofin beröra en själv, så har man i själva verket ingen kontakt alls med filosofi, och kan inte uttala sig om den alls.
Filosofin är inget formum som ger råd, men ett forum . där den, som orkar, måste ge sig in med hela sin personlighet för att söka ställa alla filosofer mot väggen genom att peka på alla de svårigheter, som deras respektive ständpunkter medför i olika avseenden.
Detta är en oändlig syssla. Och därför - givetvis - ainte alls någon "lätt" sådan.
-
Lögn.ty. Lugen/ . Motsatsen till sanning*. Man kan säga att en lögn som meddelas en annan hör till etiken, medan en lögn som man serverar sig själv tillhör själsläget. Sen kan man bedöma vad som är viktigast, ens egen själ eller etiken och den Andre* och den andres bedömningsförmåga.J. Lacan hävdar , intressant nog, att den som inte kan ljuga inte heller kan tala sanning. Det ligger så mycket (psykologiskt sant ) i det, att jag här uppmanar männiksor att ljuga om strunt*saker, i övningssyfte och med den viktiga ledstjärnan att i ett avgörande moment vara i stånd att säga .... sanningen.
Kafkas högt begåvade o. viljestarka väninna Milena Jesenská* , i brev:
"Visserligen ligger saken så till, att vi alla ögonskenligen
har förmågan att leva, för att vi någon gång har
flytt in i lögn, i blindhet, i entusiasm, i optimism, i en övertygelse,
i pessimism eller något annat. Men han / Franz / har aldrig flytt in i
någon skyddande fristad, inte i någon. Han är helt ur stånd
att ljuga, liksom han är ur stånd att dricka sig berusad. Han är
utan varje tillflykt, utan hem. Därigenom är han utsatt för allt,
som vi andra är skyddade emot. Han är som en naken bland påklädda.
Det är inte ens sanning, det som han säger, det som han är och
lever. Han är ett så determinerat vara alldeles för sig, utan
alla tillbehör som skulle kunna hjälpa honom att rusta in livet -
i skönhet eller elände, vilket som. Och hans askes är alligenom
oheroisk - och just därigenom så mycket större och högre.
All ´heroism´är lögn och feghet. Han är inte en människa,
som konstruerar en askes som medel att nå ett visst mål, han är
en människa som genom sin fruktansvärda klarsyn, sin renhet och oförmåga
till kompromisser är tvingad till askes." ( min kursivering.)
( ur brev till M.Brod*, i Brods bok Franz Kafka, trol.1920, då Kafka befann sig på sanatorium i Tatrabergen för sin struptuberkulos.).---------Kafka:"Det oöverträffat lögnaktiga i detta ligger i att vad de nu säger har de i själva verket alltid sagt."(P.?)
-
Lööv, Annie (19..-.....), sv. cp pol.jur.kand. Motionerade i Riksdagen om att låta utreda om icke public service* kunde skötas av privata aktörer. jfr. omdöme, ståuppkomik, Åsa-Nisse.
M
Mach, E. ( 1838-1916) fil.o vetensk.hist. ()/En hypotes har företräde framf. en annan om den har större "arbetsvärde"../ se: Popper.
-
Machiavelli, Niccoló ; it. pol.,fil.dram.hist.sekr. i signorian.( 1459-1527).;----( Namnet kan betyda "den dåligt fastnaglade" mal chiovelli .Kanske...........)Författare till framför allt Fursten,(1513) ( Il principe ) - en s.k. "furstespegel", kanske - (jfr. Fénelon.)- efter det han avskedats som sekr. i signorían - stadens pol. styrelseorgan av medicéerna - men också historia, ( Discorsi )samt till komedin La Mandragola (d.v.s."alrunan", se :magi ).Kallade sig själv - i brev -"Historico, tracico et comico.". Har spelat en stor roll i pol. teori. Lettere.Machiavelli levde efter 1512 på en stor gård ovan Florens, dit han nog alltid önskade återvända , behövd.Han läste mycket, - glömde aldrig sin tid som florentinskt sändebud hos den brutale Cesare Borgia, som av de flesta ses som förebild för fursten, eller måhända rättare: inspirationskälla till den strikta pol. teorin i den bok som för evigt är förknippad med Machiavellis namn.Ett syfte med boken ska ha varit att rent konkret åstadkomma ett stort enat Italien, men detta lät sannerligen vänta på sig. Man vet fortf. inte riktigt ...
se: Ehnmark, Castiglione, o Virtú.
-
Madonna. eng. pseudo artist.singer. Her main ceracteristic is the try to be dominant.
-
Maimon, S.(d.1800). Kritiker av Kants begrepp "ting i sig".
-
Maimonides,M.(d.1204), jud.fil.; "Vägledning för de tvivlande".; I denna bok hävdar M. att fil. leder till rel. tro.
-
Maggee, B. eng fil o TV-man. (). Har skrivit böcker i fil.hist.En filosofs bekännelser,(1998) o. om vännen K. Popper*.Popper.
-
Mag, Magiker.Person som sysslar med magi.
se: Mefistofeles, Paracelsus. m.fl.m.fl:medeltiden.
-
Magi. I filosofi mer ett transferensmedel till allvarliga ting.
-
Magisk idealism. se: Novalis.
-
Magisk realism. litt vet. term. Brukas om viss sydamerikansk litt. t.ex. G. Garcia Marques´ berättelser.( Hundra år av ensamhet.Patriarkens höst, m.fl.),jfr. målare som Rivera o. andra. I Wikipedia, folkets obildade röst, utpekas F. Kafka som "föregångare " till den magiska realismen,........ vilket naturligtvis är helt gripet ur luften.
-
Magiskt. / ty. magisch / Man frågar sig inte om orsaken till det som är magiskt ( det gör man med det , som är ..... mystiskt* ! ), men man låter sig förföras och - till en del- ljuvligen förskräckas av det. Men förälskas kanske - i skräck och beundran - av en Harry Potter, men såsom alla trollkarlar är en magiker oftast svår att älska innerligen , då han har något som förbryllar och oroar. Man kan inte begära en magiker utan att samtidigt - på ett naivt sätt - begära dennes magi också, vilket är något av en motsägelse, ty finge man magin så var magikerns förtrollning bruten.Han var då och längre begärd såsom magiker, men man fick börja om från början och se vem han var , tillsammans i Magins värld.( Det är också svårt att begära en magikers begär, då han tycks ha vad han behöver.) jfr. mystiskt.
-
Maistre, J. de (d.1821) fil., pol. Konservatismens pol. o. fil. företrädare.
-
Maistre, X. de, fr. förf.& officer. Resa i min kammare. / Voyage autour de ma chambre.(Turin, 1794).Även uppföljaren Expédition nocturne de ma chambre finns i hans saml. verk.jfr. Sante-Beuve.
-
Makt. ty. Macht.m./ Makten är oftast uppenbar.(
d.v.s.dold.). Den kan visserligen synas relativ och flyktig.Eftersom den ur
enskilt mänskligt timligt perspektiv så lätt tycks gå
förlorad.Det är en illusion. Den är så fast - i sig - att
det icke finns ett enda ord i detta lexikon som i varje människas "förförståelse"
redan har intagit en plats i en struktur ordnad av makt.Den är alltså
påtagligt närvarande i olika sammanhang - eftersom vi till stor del
ser vår verklighet genom ett makt-stratum. Vi upplever tydligt vem som
har i alla fall den yttre makten i olika sammanhang, - även om makten aldrig
kan rå på ett robust sinne.( Mitt - alltså.) På så
sätt är makten mer än dubbelt olik rättheten.
Religionen - d.ä. i sin yttre form: kyrkan, den allmänna "den
skändliga"- har i viss mån utnyttjat det faktum att yttre makt
aldrig rår på det som är fästat vid det ( föregivet
) heliga. På så sätt har man här kunnat konfrontera sig
( frottera sig ) med makten på ett mer suveränt sätt, genom
en inre "makt", istället för att ( kanske ) förgäves
ställa sig upp mot en yttre.Medlet mot detta - kyrkans manövrer -
är givetvis att göra religionen till den Enskildes sak helt o. hållet,
- vilket den ju eg. alltid varit. (jfr. suggestion ).
Låt oss något se på hur denna konfrontation mellan makt och
rätt kan gestalta sig på ett filosofiskt plan, ( alltså inte
på ett historiskt …).
1.
Makten och rätt (?) får se upp* i förhållande
till varandra, så att det rätta inte förvanskas av makten och
makten icke försvagas av det rätta. Det hör till undantagen att
de kämpar sida vid sida. Vi kan säga att de istället representerar
två olika verkligheter.
Det rätta ( vare sig det är det legala, det traditionella eller det
karismatiskt rätta ) får ju aldrig sägas regera, för då
hamnar det snart i stocken. Och om makten kallar sig rätt vid ett tillfälle,
så kan detta rätta vara ont vid ett annat och makten kommer i bekymmer.
Därför bör makten inte kalla sig rätt, för sin egen
skull och rätten bör aldrig ta på sig maktens attribut, ty makt
föder övermakt, korrumperar - ja, ni läste rätt: makt korrumperar
- och skapar avund och motstånd och det slutar illa - både för
de som säger sig vara rätta makthavare och opponenterna, om de senare
också hävdar makt i det rätas namn.( Som Hegel* så
klokt insåg: Herren kan aldrig vara lycklig, bara slaven. Så
låt oss förbarma oss över herrarne och lossgöra dem från
deras kval,- hur det nu skall gå till. Nu talar H. om "Herre"
i en speciell bemärkelse, - kanske som en instans i medv., varför
man icke kan dra några psykosociala slutsatser av denna passage. Om man
inte vill.));( Kafka tyckte lika synd om Herren som om slaven.De var
oupplösligt kedjade vid varann, enl. F.K..se: G.Janouch, Samtal
med Kafka.)
Därför bör man se till att makt och rätt aldrig kommer på
samma papper - annat än rent filosofiskt.
Makt är världslig. Rätt är andlig. "J´áccuse!".
Över allt. Även om dessa två resande är tvinnade ihop till
vårt mänskliga vara, ibland så tätt att man inte kan se
vad som är vad, och ibland kan ju likaså tolkningarna gå isär
om vad som nu är värld och vad som är ande, och likaså
kan Andens tillvaro i sig alltid ifrågasättas, så kan makten
alltid - och ska ifrågasättas.Maktens huvuden rullar, ett efter ett,
men makten - i sig - består.
Överallt.
Gilles Deleuze* skriver: "Makt är alltid missbruk av makt."
Aldrig kan makt användas rätt. Makt är alltid fel.
Makten är alltså alltid missbrukad, annars
är den ingen makt. Men det är logiskt omöjligt. Fel måste
ha ett contrapartie. Alltså är D.s utsaga att se bildlikt och inte
bokstavligt.(?) D. provocerar.
Kanske vill D. att vi ser mycket mer som makt än vad vi vanligen uppfattar.(
D. har ju själv makt, ordet i sin makt.)Eller så vill han att vi
inte ser den alls.
Vi kan ju se Existens som makt. Bara det att jag finns är en maktfaktor. Men då skulle även existens- i alla possibla fall - vara något slags missbruk. Bara att existera skulle få varje människa att blygas över den makt hon bara därigenom utövar. Och det är ju ingen helt främmande tanke för många. Man blygs.( Man finner det redan hos barn. Barnet kan, liksom senare den vuxne, finna sin egen existens som något fullständigt bissart i makthänseende. En tarvlighet grundad i det paradoxala att man hur man än gör utöver en makt som riskerar att icke vara .... rätt.) Och var och enhar ju också noterat att även svaghet, även sjukdom kan - i kraft av blotta sin existens - vara starkare än en ångvält eller en ministerposition. Ack, vem är väl starkare än den som regerar utifrån sin grandiosa patologi?
Den banala s.k. humanismen* ( en sån term ) söker ta hand om maktproblemet
genom vårdandet av begreppet "moral", och genom utvecklandet
av moral, - grundad i en etik, ( etiken som är den grundläggande visionen
om "det goda", drömmen , utopin om detta allomfatande goda.)
även i sådana tider då utvecklingen leder till de grymmaste
händelser för människor. Humanismen söker föra samman
makt och rätt och kan därigenom icke se att de krymper synfältet
till en liten , mycket liten sfär, en ort, där dessa tycks kunna samsas
- d.v.s. i en liten teori. Man diskuterar som humanist enskilda problem, inte
världens, inte de på gatan, men hävdar varje individs rätt
medan under tiden någon annan tar sig den.
Ofta i humanismens namn.
2.
Den största, den högsta makt som finnes i denna värld är makten att göra (någon annan ) fri*.( S. Kierkegaard ).Vad skulle den makten vara , utan den makten , som har makt att hålla någon inspärrad. Den senare är troligen - i realiteten - större, om än mindre upphöjd och nobel.
Vi hamnar alltså i detta dilemma att varje Existens är makt , - att
varje ord står i en viss över eller underordning - och att varje
människa ser snett på varje annan människa i maktavseende (
man gör det inte alltid, om man inte är anarkist på heltid,
en Max Stirner*….) och således misstänkliggör varje annan
Existens och ser varje annan Existens som ett hot,( även om det är
väl kontrollerat ) och därför tror sig om att väl nog ensam
värna sin egen existens , med den makt den omedelbart ( om än högst
temporärt ) ger.
Om nu inte sådant skulle skapa en gränslös förtvivlan*,
- för eller senare - så vill jag äta upp min hatt.
Nu anser Kristendomen ( o andra religioner kanske ) att friheten inte är något allas, - utan Gud. En människa må skapa vad som helst,-säger Auktoriteten* - men är det inte med Gud, så betyder det intet alls. Existens utan dop är ingen existens. Det som görs , måste göras i Guds namn, ( annars kan det icke förlåtas -i hans namn.) En människas Vilja måste döpas i Guds. Man måste till och med bedja: - Herre, gör så att jag vill! Ett överlämnande av sitt Antingen-Eller. Annars går det illa.
Vi befinner oss här - som så ofta i diskussioner om rätt, moral,
makt och godhet i ett slags inledning, som om vi står inför en port
som skall öppnas. Vi diskuterar, när vi diskuterar samhällen
och människor och människors beteeende , som om de just skulle till
att börja byggas, medan allt som är och har varit kan skjutas åt
sidan och arkiveras bland de stora eller mindre misstagen och ofullkomligheterna.
Men allt är omkring och i oss redan, och det brådskar. Ty rätt
vad det är klämtar klockan.
3.
När E. Durkheim*, - sociologins* fader-
, i en bok förklarar att brott är nödvändiga, eftersom de
hänger samman med alla det sociala livets villkor och att " brott
därigenom är användbara, eftersom de villkor av vilka de är
en del av själva är oavvisliga när det gäller normal utveckling
av moral och rättsväsende.", så står vi likaså
här i en utopisk situation. Durkheim är medveten om detta, anmärkningsvärt
nog. Han påpekar nämligen att varje påstående han gör
endast gäller samhällen i utveckling till det "bättre".
( Regler för den sociologiska metoden, 1895).
Men för en människa i vilken situation som helst, så är
det av liten vikt om man befinner sig i en process som går upp eller ner,
om man lever i en tid av Roms uppgång eller av Roms fall.( jfr. E.
Gibbon*.)Man bör kunna orientera sig i makt och godhet i vilken situation
man än befinner sig, t.o.m. utan att vara religiös. Man tycker att
man borde kunna begripa (!) det hela. Och hantera det.
Det tycks en människa då , som om hon är förmäten,
som om begripandet vore en synd, i det det sätter sig över
både makt ( =existens) och godhet (=bundet till det Heliga* ). Den enskilda
människan brukar ta sin tillflykt till samvetet och med förnuftet
rådslå med det. Ty här är det bråttom.( Som sagt.)
Här kan inte väntas, tvivlas och tvekas och spekuleras. Ty här
leves. Och några "metoder för liv" finns inte i sikte,
- det dom är alltför många för
I brådskan tycks många välja mellan godhet och makt. Okey,
säger man i förvirringen, jag ger upp det eller det, ty alltihop tycks
mig ganska så hopplöst.
Det enda trösterika är, att man skakar på huvudet, att man lägger
in sin brasklapp: Härtill är jag nödd och tvungen.
En människa, som besegrar denna situation, är den, som vägrar
att kompromissa på ett sådant sätt. Hon säger:
" Jag använder min makt till att göra
detta goda och göra det nu! ". Hon gör det för att det är
gott/rätt ( i kvadrat) "whatever" och absurt.( som Ivan Agueli
, anarkisten .).
En annan människa, som "besegrar denna situation", är den,
som vägrar kompromissa med det absurda och sätter sig ner och resonerar
med de andra makthavarna om hur man bäst delar på allt man har.(
Tvivlaren.)
En annan människa, som besegrar situationen är den som säger:
Hur jag än gör så blir det fel. Jag överlämnar allt
i Guds hand ! ( Fatalisten.)
De människor som inte , personligen, besegrar situationen, är de som
säger: Det är ingen idé, det hela är fullständigt
meningslöst. Det vore ju dumt, fullständigt åt helvete att ha
med alla dessa idioter att göra. Det måste finnas en lösning
nån annanstans! Jag vägrar att utöva makt, ty allmakt är
missbruk av makt. Jag sitter still i båten, jag håller ryggen fri.(
Den "metodiske apatisten", den som väljer att för evigt
hålla sig negativt fri.)
Nej. För den, som inte , med H. de Balzacs ord, via hjälten
Vautrin i Den mänskliga komedin:"förvandlar sig till en
kanonkula" är hoppet om alla sorters salighet ute.( jfr. Ferlin:"
Till aska kom han, men aldrig brand, och månen ler åt hans tomma
hand."). Så måste all makt för alltid med makt bekämpas.
För alltid måste den saken stå klar för varje vuxen människa att det i varje ögonblick , i varje hörn - och på varje öppen plats - lurar - eller ståtar - en auktoritet, som i kraft av sin blotta råstyrka ( Machiavelli )eller i kraft av det - i auktoriteten maskerade - legala, traditionella eller karismatiska , söker ta ens egen - eventuella - makt och rätt ifrån en.
se: auktoritet, rätt, Freud , överjag, lag, mm.
Så: förvandla er nu till kanonkulor, alleman!!! Och glöm
icke.... att livets mening är generositet!
-
Makroskopisk.= synlig för blotta ögat. O
-
Malcolm, N. britt.fil.(f.1911), påverkad av Moore o Wittgenstein, om vilken senare han skrivit minnen. Även böcker om drömmen, Dreaming (1959) och nödvändig sanning, ----- och :Minnen av Wittgenstein.
-
Malebranche, N. (1638-1715) fr.fil.;hundägare, occasionalist*. ------Gud är "andarnas ort".All vilja är kärlek till Gud. En syndig vilja är därför en missförstådd kärlek till Gud.
-
Malmström, A,C. (19..) EU-kommissionär, Cecilia Malmström is a maybe the most absurd of Swedish politicians* in that she serves currently as Minister for European Union Affairs and at the same time staedily keeps claiming that the Treaty of Lisbon is too complicated for common man in Sweden to understand, but : – the Swedish people is apparently able to vote for commissioneers to the Parliament of the European Union.
There is kind of a lack of logical sense in this state of affairs. Or an - only too apparently - hidden agenda. Let us put in question the opinion put forth by Minister Malmström ! I think she is wrong, and that her work in Sweden has not promoted any kind of knowledge about the European Union as a European union. --- The Treaty can very easily be found on the internet,- though - both as HTML and downloadable as a PDF-file : Treaty of Lisbon Of course we shall all vote about this Treaty. If you read it, you will agree, I am - almost - sure of that ! Who would join a society without knowing the rules and what it stands for? Am I supposed to join every community that has so complicated a system of rules so that I can never comprehand them ? Am I responsible at all for joining such a community ? Of course. Of course, - only if it is not the European Union, because the European Union is much much too complicated for me to understand.
"But Sweden - and the other countries - have had their referanda !?",
somebody then says.
Yes, that is mighty true. But : NOW THEY ARE CHANGING THE RULES !!!! See ? They
are changing the rules of my club !
That is why we must understand what we do join, or not. Perhaps not even Cecilia
Malmström can fully understand the Treaty of Lisbon ? Perhaps
it would be good to have a hearing with her concerning the Treaty. A public
hearing! It would not be too much to ask from her. Now, she is after all the
Minister in charge ....() If she cannot make account for it in plain simple
language, it is fault with both her and the Treaty !) But not in old Sweden,
oh, no, here we keep silent, caps in hands and submit under the authorities
.... eh? .... We apparently do.
Everybody, ...but me and a few others, men and women with heart, soul , guts
and ... brains.
-
Malmström, H. sv.fil. Har skrivit tills. med prof. Bj.Haglund om minne hos deterministiska automater.jfr. Dennet.
-
Mandeville, B.(d.1733); eng. moralfil. Egoismen är - enl. M. - drivfjädern till alla våra handlingar. Dygderna kan mer skada än befrämja människans utveckling o. lycka . jfr. B.Tullberg.T. Fagerström m.fl.
-
Mani. fil.mystiker. persisk fil.( d. c:a 276 e.Kr.) ; se:manikéism, Manis lära. Denna påverkade såväl tänkandet i Mindre Asien som katharerna* i Sydfrankrike.
-
mani = intensiv upptagenhet el. sysselsättning med ngt., uppskruvat känslotillstånd, oavbruten verksamhet i förhöjt tempo. / maniskhet, Del av tillstånd i bipolär sjukdom.jfr. mano-depressivitet. diagnos.
-
manikéism. Hävdar att det finnes två grundprinciperi världen, det onda och det goda. m. menar också att människan har 2 antagonistiska själar, en personsjäl och en kroppssjäl. För att bekämpa personsjälen (det ondas princip !) måste man leva i askes*.jfr. Zarathustra.
-
mansbild, / vanl. = självbild hos mannen, jfr. Faludi. genusvetenskap.
-
Mantegna (14......) it. fresko*målare.Har bl. a. målat optiskt förvillande fresker i Isabella d´Éstes rum i Manua.
-
Marburgskolan. Riktning - företrädd bl.a. av Cohen* - som driver Kants fil. i en logisk kunskapsteoretisk riktning. jfr. E. Cassisrer.
-
Marcel, G. (1889-1973); fr.fil. dram. kristen existentialist*.Intr. av dialogicitet* och engagemeng.
-
Marcus Aurelius.(d.180); rom kejsare o fil. stoiker.Etiker. Det enda onda* - enl. M. - är att handla omoraliskt. ( Det är ju lätt sagt.jfr.tautologi.platthet.).
-
Marcuse.H.;(1898-1979) Amerikanische Philosophie. (1959) ty (?) fil. ; Marxistiska skriverier....., samt verk om auktoritet* och estetik*.( Den estetiska dimensionen ). Den endimensionella människan. Eros and civilization. Kritik av den rena toleransen, m.fl. Var först medl. av den s.k. Frankfurtskolan.Blev närapå ungdomsikon på 60-talet.; jfr.L.Kolakowskis* (tidiga) Main currents of marxism. M. hatade nog den kommersiella västerländska kulturen ( d.ä. am. kultur.) lika mycket som Sovjetstaten. (jfr.Adorno, Lacan.). Bidrog till den sexuella revolutionen. (!) M. är en receptiv figur, men oklar i logiken och visionerna förlorar sig i ett dunkel.Teorin om den repressiva tolerensen var ett oklart inlägg om mänsklig frihet i olika avseenden, men ganska framsynt. I den nutida mediavärlden framstår problematiken mer klar. Men M.s menande att toleransen oftast o i längden gynnar makten är onekligen en förenkling. Huruvida M. gynnade terrorismen är en öppen fråga.
jfr.Marx, Hegel, Adorno, negativitet, Voltaire, Fromm, Freud , drift, kultur, studentrevolt, m.fl.
-
Marc-Wogau.K. (1902-); sv.fil.,prof. Har skrivit om fil. grundfrågor, om Hägerströms* filosofi samt en kritik av psykoanalysen.
-
Mare nostrum ("vårt hav") lat. namn på Medelhavet.
-
Marheineke ,P.K. (d.1846); ty.fil. högerhegelian. Grundare av ty.spek.teologin.
-
Maritain, J.(d.1973); fr. nythomist*."Personligheten och det gemnsamma bästa"(1949). jfr. L. Johannesson.
-
Mark, E. (19....),sv.fil. Undersökn. av självkännedomsproblematik.se: självbild. Självreflexion, självmedvetande.( M. skrev - enl. uppgift - denna avhandl. av irritation över det ständigt i fil. återkommande gåtfulla ordet "Självmedvetande", som hon - i likhet med många - inte var riktigt på det klara med innebörden av.)jfr. Gbg:s un.
-
Marsilius fr. Padua. (d.1342.) Defensor Pacis, som stöjder kejsarmakt på folksuveränitetens grund och MOT påvemakt.
-
Martensen, H. Lassen, (d.1884); dansk fil. prof . Högerhegelian, som dock förutsatte att fil. fordrade uppenbarelsen. Kritiserad ( o. hatad ) av Kierkegaard. Angreps implicit av S.K. i Indövelse i Christendom.Explicit i Öieblikket.
-
Martin av Tours (f.315- d.393).född ungrare, biskop. M. var först officer, fick sedan en uppenbarelse, vapenvägrade, studerade i Poitiers samt i Italien , blev så småningom bisop i Tours (371) och besöktes av St. Patrick, och kom dymedels att påverka att Irland kunde behålla sin katolska tro, medan då Storbrittanien slet sig ur dess grepp.
-
Marx.Gr.(....); am.fil.& filmstierna.Ville icke vara medlem av någon klubb som ville ha honom som medlem. Gr. ansåg TV-apparaten vara en förträfflig uppfinning, ty stod den på, så kunde man ofta ostört gå in i ett annat rum och läsa en god bok.Tillhörde en större filmande brödraskara, bröderna Marx, Beppo,Chico, m.fl.( I en film deltog rentav den då kända Marilyn Monroe, senare mystiskt omkommen .), Chico var en utmärkt pianist ( alla voro de musikaliska) och hade ett egenartat sätt att använda ovansidan av höger pekfinger vid avslutandet av stigande löpningar.Chico var lika så en framstående kortspelare, kanske mest för att han verkligen kunde njuta 100%-igt av spelet och lät det uppfylla en stor del av sitt liv.se: Kennedy, sport, lek.
-
Marx, K..: ( 1818-1883 ), tysk filosof, ekonom. Hörde H. i Berlin. Försvarade med framgång en avhandl. för doktorsgraden i fil.om förhållandet mellan Demokritos´ och Epikuros´ naturfilosofier (se :Franz Mehring, Karl Marx, Geschichte seines Lebens, (1918 ) s.39 ff. - .Klasstänkare. Skrev 1848 det komm. Manifestet. Senare Kapitalet. Där framställes den viktiga teorin om mervärdet, om arbetsfri inkomst och annat. Förutspår det kapitalitiska systmets undergång p.g.a. dess egen självförstörande konstruktion. Är här determinist.Är annars valuntarist*. Lite hit och dit.Marx berömda ord om Hegel kan förtjäna att citeras.Marx i förordet till andra uppl av Das Kapital, (1873), (band I. s.27.) - i kommentar till en anonym recension av första upplagen :
"Min dialektiska metod är i sina grunddrag inte skild från Hegels,
utan dess kompletta motsats. För Hegel är tankeprocessen, som han
under namnet Idé förvandlar till ett självständigt Subjekt,
det verkligas Demiurg, som bildar det yttre framträdandet. Hos mig här
det omvänt det Ideella inget annat än det i människohuvudet omsatta
och översatta Materiella.Den mystifierande sidan av den hegelska Dialektiken
har jag kritiserat för nästan 30 år sedan vid en tid, då
den nästan var dagsmode. Men just när jag utarbetade första delen
av Das Kapital , så fann det förtretliga, hädande medelmåttiga
epigoneri vilket nu för ordet i det bildade Tyskland, ett stort nöje
i att behandla Hegel, som den modige Moses Mendelsohn på Lessings tid
behandlat Spinoza ,- nämligen som "en död hund". Jag bekände
mig därför ofta som elev till denne store tänkare, och koketterade
här och där i kapitlet över värdeteorin med det för
honom säregna uttyrckssättet. Mystifikationen, vilken Dialektiken
råkat ut för i Hegels händer, förhindrar på intet
vis, att han har framställt dess allmänna rörelseformer i huvudsak
på ett omfattande och medvetet sätt. Den står hos honom på
huvudet. Man måste vända på den (/ sie umstülpen/ ), för
att frigöra den rationella kärnan ur det mystiska höljet.
I sin mystifierande form blev Dialektiken tyskt mode, eftersom den tycktes förklara
det bestående. I sin rationella gestalt är den en förargelse
och styggelse för borgarna och deras doktrinära språkrör,
eftersom den i sin positiva förståelse av det bestående samtidigt
innesluter även förståelsen av dess negation, dess nödvändiga
undergång, varje form i förändringens flöde, och alltså
också uppfattar dess förgängliga sida, inte låter sig
imponera av något, och då i sitt väsen är kritisk och
revolutionär." ( K. Marx,s.27-28.)
Kanske är annars Filosofins Elände en bredare intressant fil. skrift.Vid en förfrågan från Fr. Engels* sida om Marx ville precisera vad han menade själv med "dialektik", svarade Marx att det kunde han skriva på en enda sida, och skulle också göra det. Av någon, för alla obekant anledning, blev detta inte gjort……. ) -; I Das Kapital förekommmer även den hegelianska* idén om kvantitetens omslag till kvalitet , som när en näringsidkares eget minimikapital överskrider den gräns som gör honom till kapitalist, - också bl.a. med exempel hämtade från kemin, när ett ämne övergår i ett annat på detta sätt,(s.327. )- något som påminnner om vad Engels i sin tur sysslade mycket med i Dialectics of Nature,(1927), - publ.postumt.- Engels dog (ju) 1895. Manuset - delar av det - sändes av dess innehavare, den tyske revisionisten E. Bernstein till A. Einstein 1824, (!) som - generös som alltid - förordade en publicering…….
jfr. Russell.
-
Mask. 1.) Litet djur som förekom rikligt under barocken*..2.) Vem bär icke mask?
-
Massan. 1.(soc.)" Massan har alltid fel." S. Kierk.;-------- jfr. " Sanningen finns alltid på gatan."(d.v.s. bland folket.) (Nietzsche.) 2.( fys.) energin = massan upphöjd i ljushastigheten i kvadrat.( Einstein.). D.ä. massa är energi ?
jfr. soritet,
-
massterm. Såsom "vatten","luft".$$$$$$$
-
Matematik. Räknekonst. Kunskap om transformationsregler för tal o dyl. Några mat-logiska tecken av intresse, förkl.
Fem matematiska lagar (regler):
Associativa additionslagen: (a+b) +c = a+ (b+c).
Kommutativ lag för addition: a+b = b+a.
associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a (bc) .
kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Distrubutiva multiplikationslagen: a(b+c) = ab+ac
Matematiska tecken/logiska tecken.
jfr. Logik.
-
Mater. lat. moder.( alma mater =själens moder, - term som fordom brukades om ens älskade ..... skola.)
-
Materia, (gr. hyle ).Ett obestämt ngt.se: ngot, Aristoteles.realism.
-
Materialism.ty. Materialismus./Uppfattningen att världen är gjord av materia*. Uppfattningen att sådant som tankar och psykiskt liv o.dyl. uppkommit först sent (?????) i Världens utveckling. Lucretius. Marx..
-
Materialistisk historieuppfattning. Uppf. att det materiella bestämmer över det andliga. "Man ist was man isst.".Spec. utvecklad av Lucretius & Karl Marx*.
-
mathesis.(gr.="vetenskap".); jfr.mathesis universalis, (Allomfattande vet.).jfr.R. Lull.
-
Matt. (schackterm). Då har den ene spelaren förlorat.( Man kan försöka undvika att förlora genom att 1.: vinna 2. ge upp.3. bli sömnig.- d.v.s. avbrutet parti.) "Livet är för kort för schack."( ? ). jfr. Patt, - den situation som en spelare är i när han icke kan flytta en enda pjäs.jf. Kierkegaard, - ivrig brädspelare - som ofta kände sig som om han stode i patt. jfr.ock: Aljechin. Rubinstein, Fischer. Schack.
-
Maxwell, J.C. skotsk, fys.(1831-1879) Upptäckter inom termodynamiken*.jfr. Maxwells lagar.
-
Maya.(sanskr.) / I vedanta*systemet är mayas slöja* demonernas bländverk som hindrar oss från att se klart och riktigt.Jfr. A. Schopenhauer. Världen som Vilja och föreställning. Påverkad av insikten om Mayas slöja. Bakom denna ser ingen.
jfr. Shelley:"The ( painted ) veil those who live call life."
-
McTaggart, J.(d.1925..) eng nyhegelian. The Nature of Existence, 1925.Verkligheten är-enl.McT. andlig och består enbart av individuella medvetanden. jfr.B. Russells självbiogr.
-
Mead, G.H. (d.1931); Jaget utvecklas i socialt samspel och är icke givet från början.
-
Mead, M.(....) eng? antropolog. Har uttalat skillnaden mellan en sociolog och en antropolog.
-
Medfödda idéer: - Leibniz hävdade - mot t.ex. Locke , empiristen, - existensen av sådana. Vi skulle annars ( ......) inte begripa någonting alls av vad vi uppfattade med sinnena, ansåg Leibniz…...
-
Medelbarhet.: ty. Mittelbar(keit) ;oftast
= med reflexion.( = mittelbar ) - jfr.motsatsen är omedelbarhet.- se: Omedelbarhet.
-
Mediation.: (av. lat. medium,
mitt. );( folk-)rättsligt : medling,-;)
hos H.:se: förmedling, upphävande .- ordet
m. förekommer faktiskt inte i Ph.d.G.- men väl t.ex.
i S.K.s* danska kritik av Hegel.
Motsatser förmedlas – ty motsättningar är, enl. H. aldrig absoluta
-, eller medieras eller försonas i H.s resonemang.
Mediationen, - förmedlingen, kallas
av S.K. för H.s ” overordentelige Oppfinning”, -
en uppfinning, som S.K. inte kan förstå finessen med. När det i hegellitt. Om
det talas om m. , så avses Aufhebung, Aufheben,
el.Vermittlung-
.S.K.s kritik: ” Man har en gammel respektabel philosophisk Terminologie:Thesis, Antithesis og Synthesis. Man vaelge en nyere hvor Mediationen indtager tredie Plads, skal dette vaere et saa overordentligt Fremskridt? Mediationen er tvetydig; thi den antyder paa eengang Forholdet mellem de tvende og Resultatet af Forholdet. Det, hvori de forholde sig i hinanden som de, der have forholdt sig til hinanden; den betegner Bevaegelsen, men tillige Hvilen. Om dette er en Fuldkommenhed, vil først en langt dybere dialektisk Prøvelse af Mediationen afgjøre; men den venter man uheldigvis paa. Man afskaffe da Synthesis og sige Mediationen, lad gaae. Dog Aandrigheden fordrer mere, man siger Forsoningen.” , Phil.Smuler.(1843) ( S.K.Bd.VI.s. 111. )se: övergång. Kierkegaard.
-
Medvetande.( gr,
) ty. Bewusstseyn.;- Det ,som det hela handlar om. Se: Självmedvetande
. För-Sig.m.fl.
Ty man kan inte obehindrat säga: "Jag står i vägen för
mig själv."! Vem är det som står var? - Nå,: i icke
patologiska tillstånd står de både endast VÄXELVIS i
vägen för varandra och det uppstår här, som vi i vackra
ordalag skulle kunna säga, ett skenbart icke-komplementärt tillstånd.
De kompletterar varann, alltså.
Ty filosofin är omvägen, filosofin är hyperbolen, överdriften,
itererandet,- omvägen en gång till- psykopatologin, och ordleken
genom vilken det oändliga framkommer, ty "Sanningen är sitt eget
vardande.", som Hegel skrev . Filosofin själv, i sin skuggestalt,
går en omväg runt sig själv, i en alldeles ensam formlig monolog.
Något som är alldeles vanligt, är aldrig "formligt".
Man kan inte formligen läsa, eller formligen andas .Man kan endast formligen
överträffa sig själv, vilket inte är så vanligt, vanligen.
Kanske formligen avvika från ämnet…..
Filosofin är annars det generella. Sett genom ett mycket speciellt par
av ögon. Och filosofin är död. Det finns knappast några
filosofiska frågor. Den är närmast nonsens. Formligen nonsens.
Som Goodmans paradox.om heterologi. ( Se t.ex. F.Tersman, Fem
filosofiska frågor,2003.)Filosofin har aldrig varit värd en mässa.
Men många mässor har varit värda filosofi. Så är
filosofin bara en tjänare som är undgänglig. En clown, en narr.
Den, som sysslar med filosofi, borde lära sig att hitta ut ur den, - men
så gör han icke: han gör filosofi av det: Filosofi är att
hitta ut! Filosofin är konsten att hitta ut!, - så HITTAR HAN FORMLIGEN
IN igen! Sådan är filosofin. Nog om det. Vad spelar sådana
saker för roll?).
Meikeljohn.:
översättare.av Kant.
The U.S. had delivered billions of dollars to …. H. Mubarak, ( whom they
recognize as a dictator ) not to the people. The U.S.A. always are hypocrites
when it comes to their global interests , the question of oil and the maintaining
of the israelii apartheid state. As for the Israelii standpoint, they now explains
their position: they would rather have a stable dictator in Egypt than a democracy.
We suppose that the stubborn Israelii right wing leaders now are riping what
they have been sawing. They clearly soon will be having enemies on all sides.
Israel – the rasist country without a constitution – will eventually
have to negotiate for piece with the arabs very soon. Who knows what happens
ijn Libya, Syria and Iran. Who will gouvern Iraque ina couple of years ? Not
the U.S.A. ! The present attitude of the israelis will have to change and the
country will have to undergo a deep transformation into a modern secular state.
The character of Israel today is that of a fundamentalistic society,- a shame
for a world that sees itself as enlightened. The shame of the present situation
in the Middle East ought to be shared by the EU – this monstruos silent
capitalist organization – and the U.S.A. . Hitherto the great capitalists
of the world have de facto ruled the Middle East. Maybe there is a change coming
for the better now. "
-
Miller, A.V.: övers. av Ph.d.G. .....till eng. jfr. Baille.
-
Miller, J.-Alain (19...) Filosof. Utgivare av J.Lacans* postuma verk.
-
Milne, A.A. (18...) eng. förf. Winnie the Pooh.(1923) Puhs hörna ,m m..
-
Milton, J. (-------) Eng. pol. o skald. Känd för sin Paradise lost. (1667) Var hela sitt liv engagerad i politiska projekt. Blev mitt i livet blind och lät diktera sinn verk. Hemmadöttrarna var då till hands. Att ge dem ett "eget rum" stod dock utanför M.s föreställningsförmåga.M. var gift 3 ggr - och överlevde alla tre hustrurna. Viktiga var likaså On education. Areopagitica.( En bok om .....yttrandefrihet.)jfr.Dante.
-
Mimesis, gr. efterbildning.(jfr.Auerbach.)
-
Minkowski. Fys.(18...) Hade ideer om tid o. rum som övertogs av Einstein.
-
Minne. ( gr. Mnemos.) "Som en lada ." enl. W. Churchill. Många förf. har skrivit ur minnet. Platon, Kant, Kierkegaard, o flera ändå, - som jag just inte kommer ihåg.jfr. Gustav II, Kreuger m.fl.
-
Minnesteknik, mnemoteknik.(av Mnemosyne* ).
-
Mirabeau, H.G. de (d.1791) fr. adelsman, publ. pol.- periodvis framgångsrik - som krisererade aristokratin.
-
Analyserat
sannolikhetsbegreppet.-
Missuppfattning. / Verirrung /;att förstå fel. Denna fil.miss riktning - missförstånds."fil". - ligger liksom under hela den övriga fil. o lurar- o bidrar - intensivt. Fil. uppmanar ibland majeutiskt* till missförstånd .Den har ingen förstående anhängare.Utom möjl. av satiriker.... se: Aristofanes. jfr.méconnaissance.missförstå-jfr.förväxling(skomedi).
Kan vara ytterst upplysande.
Var mska bär livet igenom ngn missuppfattning och dör med den, oupplyst, tror jag. Detta är svårt att bevisa.
-
Mnemoteknik.( gr. Mnemos.) Gr. gudinna - Mnemosyne.Motsatt gudinna är Lethe. Glömskans. ------ Man behöver båda. se: psykologi.( Kognitionsforskning.) Minnesteknik. jfr. Gärdenfors.
-
modalitet. hos Kant ( kategorier) möjlighet/existens/nödvändighet o dess motsatser.jfr.Larson, de Biran.
-
modallogik. Logik centrerad, formaliserad, kring begreppen möjlighet o. nödvändighet.Man diskuterar i denna bl.a. vad man menar med "möjlighet", och har ännu icke enats om ngt svar.se: nödvändighet.:). se :logik.
-
modefilosofi. Finns ingen idag.se: modernism.se:smak.
-
Mode. Om smak. Jag tycker inte om smak.
-
Moderaterna. Ett parti som inte vet vad "moral" är !
-
Modernism. Föddes med Augustinus.Eller kanske Machiavelli. Är nu död.( Modernismen alltså.) Nästan.se : postmod.jfr. P.Gay, Modernismen.(.....). jfr. postmodernism.
-
Moderniteten.----- Begrepp som införts efter det man anser att den passerat.( jfr. Baudrillard och postmodernismen ). Vi kan dock spåra en viss periodisitet här.
-
Modernicism. Rörelse som härmar modernismen. Finnes endast omedveten.
-
Monad.: (gr. ”enhet”), i Leibniz´* Monadologi (1714 ) enhet, varav Världen är i mångfald – av varandra oberoende, varandra aldrig vidrörande -mer el.mindre ”själfulla” enheter,- : ”monaderna har inga fönster” - är uppbyggd.
-
Moment.: ty.
Moment,/ steg.
-
Vi kan här naturligtvis inte förbigå S.Freuds berömda studie Moses och monoteismen ( London,1939), där Moses ses som...........egyptier -sic! - av F. ( bl.a. för att han bör ha levt under Echnaton (c:a 1370 f.v.t.) o. för att omskärelsen knappast kan ha kommit annat än med Moses och hans skrivare ( leviterna , enl. F.).Det är väl känt att egyptierna hade vana att omskära sig långt innan Israels folk uppstod. Moses själv lär faktiskt , enl. en teori , ha, - som hos Josua - dödats av judarna. Vad F. skriver om Paulus* och P.s lösning på problemet med den stränge Jahve, den monolitiske gud som på ett egenartat sätt utvalt ett folk till sig ( när det normala är att folk och gud växer fram tillsammans) - hur kan en gud alls välja? - är värt att återge:
" Våra dagars historieskrivning talar om den antika kulturens åldrande; jag förmodar att den därvid bara sysslat med tillfällighetsorsaker och bidragande moment i periferin av folkens stora förstämning. Befrielsen ur situationens förtryck utgick från judarna. Oaktat alla försök och förberedelser runtomkring var det dock en judisk man Saulus från Tarsus, såsom romersk borgare kallad Paulus, i vars ande kunskapen först bröt fram: vi är så olyckliga, därför att vi dödat Gud fader." .... i tanken , menar F..Han skriver ju en psykoanalytisk studie.Sin sista. "Och det är utomordentligt lättförklarligt att han inte kunde fatta detta stycke sanning annat än i evangeliets illusoriska förklädnad: vi är frälsta från all skuld, sedan en av oss offrat sitt liv för att sona vår skuld. I denna formulering nämnes naturligtvis inte mordet på Gud, men ett brott som endast kan sonas genom en offerdöd kunde ju inte ha varit något annat än ett mord. Och den förmedlande länken mellan vanföreställningen och den historiska sanningen utgjordes av den försäkran, att offret hade varit Guds son. Med den kraft, som denna nya tro fick ur sin källa av historisk sanning, rev den ned alla hinder; i stället för den saliga utvaldheten kom nu den befriande frälsningen. Men fadermordets faktum hade vid sin återkomst i mänsklighetens erinring att övervinna större motstånd än det tidigare faktum som gett monoteismens innehåll; det måste därför underkastas starkare vanföreställning. Det onämnbara brottet ersattes av antagandet av en egentligen skugglik arvsynd."( MoM.ss.183f.))
Moses skulle enl. F. vara en f.d. högt uppsatt militär under Echnaton, ( Amenhotep IV ) den farao som genomförde Aton-kulten under en kort tid , byggde el Amarna-templet och lät utplåna alla inskrifter med ordet "gud" i pluralis.Efter E.s död (c:a 1350 f.Kr.) återgick Egypten - med sonen Tutanchamon - till polyteismen*, Osiris* och Amon*-dyrkan.
jfr. Jesus, Bibeln, humor, Freud.
Motsättning. I varje tings väsen ligger för Hegel en motsättning, en likhet och en olikhet.(se dessa.) Det positiva och det negativa är varandras förutsättningar. De är varandras grund och följd. Som allmän grund* under dessa finns dock den allmänna Grunden, materien. Den allmänna följden är då Formen. Materia och Form är Reflexionsbegrepp. (se dessa.).
Uttryck: "Nu är icke tid att väcka upp gamla motsättningar!"
Hegel blandade ihop konrära* och kontradiktoriska* motsättningar. Därav villervallan hos honom.Felet var att han subsumerade* de kontradiktoriska ( motsägande ) under de konträra.
-
Mubarak, H. (19...- ) egypt. mil and tyrant. Numera i husarrest.
-
Murphy´s law.eng. lag. / eg. :"Murphy's
Laws:
If Anything Can Go Wrong, It Will.
If There Is A Possibility Of Several Things Going Wrong, The One That Will Cause
The Most Damage Will Be The First One To Go Wrong.
If Anything Just Cannot Go Wrong, It Will Anyway.
If You Perceive That There Are Four Possible Ways In Which Something Can Go
Wrong, And Circumvent These, Then A Fifth Way, Unprepared For, Will Promptly
Develop.
Left To Themselves, Things Tend To Go From Bad To Worse.
If Everything Seems To Be Going Well, You Have Obviously Overlooked Something.
Nature Always Sides With The Hidden Flaw.
Mother Nature Is A Bitch." På sv. kallar vi denna lagbundenhet för
"Lagen om alltings djävlighet".( Denna lag är icke id. med
Moment 22*. Men utgör en delmängd.)
se: öde, etiskt konflikt.Lagen om alltings jävlighet.
-
Münchausen . ( Baron ) Gestalt i en serie sagor om vars eg. ursprung tvistas. M. genomför i sagorna de mest häpnadsväckande ting, flyger i luften som en fågel o.s.v.. I dessa sagor finnes dock ingen direkt magisk utlösande faktor.se: fantastik, jfr.Hoffman.
-
Münchausen by proxy. Beteckn. på pat. tillstånd där en människa överför en absurd dröm eller utopi o.likn. på t.ex. sitt barn. Barnet blir i deta fall offer för en grandios* fantasi.Också ett brott kan utföras by proxy. Man inducerar så att säga sin egen brottsliga önskan hos ngn som därefter utför brottet och ... ibland ... då får ta straffet för brottet.
-
Münchausens trilemma.Skeptiskt argument:" Ingen grundval kan vara fullständig.Ty då måste det finnas en grundval för den."( kallas även Fries dilemma.)se: Agrippa. ; Sextus Empirkus´ kriterium. Sanningskrierium. Paradox.
-
Munta =muntlig tentamen. I min studentmunta fick jag- iklädd mitt livs enda smoking (hyrd ) - i ämnet litteratur en fråga från professorn i salshörnet, självaste Victor Svanberg, (!) en fråga om vad som kunde dölja sig bakom beteckningen "sekelslutsförfattarna". Jag svarade efter någon sekund:"Pessimism." Svaret förklarades nöjaktigt.
-
Munthe, A, (.....) Karismatisk sv. läk ( till kungligt folk bl.a. ) o förf. som kunde tala med djur.Boken om San Michele.jfr. Victoria.
--
Musik. ty. Musik./ Konst(-gjort) ljudfenomen, där ljud såsom toner kommer efter varann eller jämte varann, och där var ton är (såsom) svaret på en fråga som ställts av en tidigare eller samtidig ton, och varje ton är en öppen fråga som ställes till en ännu icke kommen ton eller en samtidig ton. Till detta reella eller icke reella frågande och svarande har människor i alla tider älskat att lyssna och dansa, och ut i tonerna har man projicerat in de frågor och de svar man velat, - simultant - och haft, och har ofta härigenom uppnått en viss sinnesfrid.Musik är något mystiskt. Det tillhör det om vilket vi inget kan veta. Musik är metafysiskt.
Musik kan även uppstå här o där utan trumpeter o sånt. Det kan uppstå musik i spåren av en älskad gestalts rörelse.se: Pythagoras.Musik har nog inte med filosofi att göra. Har intresserat många mystiker o. filosofer, och ibland kopplats till en översinnlig kunskap eller kontakt med ett högre väsen. jfr. Platon, Plotinos, Pythagoras, Agrippa, Ficino, Kepler, Hoffmann, Kleist, Schopenhauer, G. Sand, R. Steiner, R. & C. Schumann, Stockhausen, Adorno, se :J.Goodwin. m.fl.m.fl. Intressant är dock nogle uppsatser i D.Journ. of Ph. , en om metaforen i musiken. Rekommenderas.
-
Musiker. Dessa är - från vår synpunkt sedda - de tråkigaste varelserna på jorden. Musiker ha inget sinne för filosofi. Ingen enda filosof har likaledes varit en framstående musiker.
-
Myrdal, J. sv. marxist .Självb. förf. debattör, mekanoentusiast.. reseskildrare.( Kina). Berömd för sin New York-skildring.( 12 på det 13de.) & Samtida. m.fl.
-
Mystik ( av gr. myein = blunda ).(Klass.)...... försök-t.ex. - att uppnå förening med Gud genom extas.jfr. Böhme.
Myten. Ger man folk* myten vill dom ha fakta. Ger man dem fakta vill dom ha myten.
-
Mångalen. Myt (?) om att man blir galen vid fullmåne.
-
Månfärder. se: bröd o. skådespel.(jfr. den onödiga rymdforskningen.)
-
Mått. (ty. Maass.) Allt måste hålla sig inom sitt mått ( kvantum ), för att inte gå under .( Alternativt – sic! - kan något spränga sitt kvantum – sin Kvalitet - för att se till Någots grund, till Väsendet, Tillvarons Väsen.se "homo mensura-satsen", Protagoras.
-
Mängd. ty. Menge, f./ Mängdlära./ Mängdteori.////Mängdteori är kanske mer intressant för matematiker* än filosofer*. Mängdläran betrakar oändliga godtyckliga mängder som objekt i stil med tal.Och i stil med ändliga mängder. Georg Cantor ( inte Eddie ) - som uppfann mängdläran ( Beiträge zur Begrundigung der transfiniten Mengenlehre, (....)) - intresserade sig förmängders storlek och mäktighet.Och ordnade mängder, i.e. mängder tillsammans med en relation, R, som bestämmer ordning av mängdens elemnet. ( jfr. logikens extension o. begreppsomfång.)
Mängdläran råkar i svårighet eftersom man ofta tillämpar ett begrepp på samma begrepp ( mängden av (sub)mängder .....) och hamnar då i infinita resonemang, onda cirklar, i.e. paradoxer o annat, som man sökt undvika genom att axiomatisera mängdläran , ex. Zermelo-Fraenkels* axiomatiska mängdlära.
Ur Cantors bok saxar vi:
"Med en "mängd" menar vi varje samling M till ett helt av bestämda, avskiljda objekt m ( vilka kallas element i M ) för vår uppfattningsförmåga (perception ) eller vår tanke.Element (e) i mängden, även kallade medlemmar, kan vara allt möjligt: tal, människor, bokstäver, andra mängder ( klasser ) o.s.v.Mängder är av hävd denoterade med stora bokstäver . Det påståendet att mängderna A och B är lika innebär att de har exakt samma medlemmar ( varje medlem i A är också medlem i B.o vice versa.)/..../"
En mängds ontologiska* status har också diskuterats.
En del av "universaliestriden"*.Själv är jag icke road av
logiska jättesystem, men de finns de som älska att söka reda
ut dess paradoxer.
se : logik. klass, Cantor, Venndiagram, Russell´s paradox, Russell´s typteori.
-
Människa.ty.Mensch./ Homo sapiens./ Förstört djur, enl. många. A. Schopenhauer hade en hund,- en pudel -,som han när han var arg skrek åt,.... i nedlåtande avsikt, :"Mensch!".( Hunden hette ju egentl."Atma", - vilket är sanskrit för "själ".----- ) Enl. Platon är en människa en fjäderlös tvåbening. se: Darwin.Mensch, Silesius.jfr. Neanderthalare.
-
mänskliga rättigheter. Fil. kring dessa är besvärlig. Vad har en människa rätt till ? Liv, hälsa, jordgubbar, pengar ..... jfr. Förenta Nationerna. Genevekonventionen, Rousseau, barnkonventionen, mm.
-
Märr. Kvinnlig häst.
-
Mätmetoder. Viktiga för att verifiera terier om sakernas tillstånd. Debatten - och det sprungna materialet - inom vetenskapen om tillförlitliga mätmetoder gällande olika objekt är enorm(t).Hur lång är en meter ?
-
Möbius, A.F.(d.1868); ty. filo mat. särskilt intress. av astronomi. Genom konstr. av "möbiusbandet" blev han netop grundaren av den mat. topologin*.
-
Möbiusband. Ett band som löper i cirkel men som är vridet på ett sätt så att om man "färdas" på dess "översida" ett halvt varv så befinner man sig plötsligt , som man tycker på dess "undersida". En illa ihopsatt fläktrem, (oanvändbar), skulle man kunna säga. ( Som när man vridit sitt byxbälte ett halvt varv och sålunda får spännet plötsligt med översidan mot kroppen.).En av alla "omöjliga figurer" kan man ibland tycka, fast denna är de facto fullt möjlig, endast tolkningen och analogibildningen kring M. är sådan att den brukar hänföras till omöjliga figurer, måhända just för att man inte på världs vis kan bestämma dess "översida". Möbiusbandet har grubblats mycket över, och - de facto - drivit mången matematiker till självmord.
Många tecknare ( som Escher ) har förförts av idéer liknande M. och så ritat trappor som från att börjat gå upp plötsligt befinner sig gå ner. Rum som viker ut o in på sig själva o.s.v.
se: Möbius, Roudinesco; Escher, Hofstadter, Lacan , paradox , matem, Möbius, mm.
-
Möjlighet. ( ty. Möglichkeit.) Det potentiella.( lat. Potens.ex. ”ab posse ad esse” ) Det som kan tänkas.( Motsats: det faktiska, yttre, tillfälliga, villkorliga.) Enheten av möjlighet och Verklighet är lika med Nödvändigheten. Det Nödvändiga måste – på ett sätt – tänkas.(!) .Detta är det klassiska. Nu kan man ju tänka sig att möjlighetens motsats inte är något som helst annat än omöjligheten. Då blir det lite bättre, ty då slipper man den mystik som råder i det "faktiska". Omöjligheten är då när jag inte har nåt val.se modal logik, logik.
-
Mörsare =liten kanon.
-
Mössbauer. R.L.(f.1929.) ty. mat. o. astr. uppt. att gammastrålars våglängd kunde öka vid högre gravitation, - mössbauereffekten - (1958) vilket kunde - bl.a. - användas för att bevisa Einsteins rel.teori - definitivt.( Nobelpris 1961.Samma år som Hemingway.)
-
Namn. se: namnteorin om mening.///Endast namn är födda fria. Man kunde säga :
namn är födda incognito*.
( Att skriva är som att ha bandvagn. Man inte bara kör. Man har hela
vägen med sig också!)
se: nomen. tecken.
-
Napoleon Bounaparte, (17..-18..) Italienare.Massmördare.Urtypen för tanklös maktmänniska, för vilken causa belli* var utvidgning av territoriet. Fullständigt renons på empati. jfr. Karl XII och Hitler.m.fl.-----------När N. red in i Jena 1806 lär Hegel ha utropat:"Här kommer Världsanden till häst!" med en väldig entusiasm. Goethe hade ett samtal med B., och fann att B. var beläst. Nietzsche betraktade Nap. som "inhuman".( Till Moralens... ).
N. tyckte illa om damer med dekolltage, och lät vid åsynen av sådant öppna alla fönster och åstadkomma korsdrag.
N. införde en lagsamling för Frankrike, code napoleon.
jfr. Franska rev., Bernadotte, Corsica, Elba.
-
Narcissus. Den unge man som ser sig själv i en källa och förlorar sig i en domning ( "narkos") i det han betraktar sig själv.jfr. narciss.Stagnelius.
-
Narkissos.: se: Narcissus.
-
Narkos. sömngivande. fr. Narkissos.
-
National Geographic. Man kan ju ta ett Fr. Reinfreldtskt uttal "nejtonal giograffik".jfr. Reinfeldt.
-
Naturalistiska misstaget ( eng. naturalistic fallacy ). Inom etiken finns det de som menar att då man använder begrepp som "gott " och "ont" dessa kan återföras på naturliga egenskaper som ( för begr. "gott" ) "lycka för alla", "ökad samhällsnytta", "ökad personlig njutning", men detta är enl. vissa t.ex. Moore*, ett misstag. Så är alltså enl. den teorin inte fallet. ----- En naturalistisk etisk teori håller alltså, enl. dem, inte.jfr. Objektivt sann etisk teori. relativistisk etik( jfr.t.ex. Hegel, som i Ph.d.G. hävdar att intet i sig är gott eller ont.)
-
Natura naturans. Den skapande naturen , d.v.s. Gud.
-
Naturen. ( ty. Natur.n.)/ Lika med Idéns Annat-Vara. Det är Naturens Begrepp att vara Idén i dess Vara-Annat-än-Idén. Schelling*:” Naturen är omedveten ande. Anden medveten natur.”-;"Så vist är allt ordnat i naturen att man kan doktorera på det.", ( P.Ramel.)
-
Naturligtvis. Ord som folk lite väl oförsiktigt gödslar sitt tal med. Det gäller naturligtvis inte mig.( Vad det nu har med natur att göra?)
-
Naturlyrik. Lyrik beskrivande- i övre skiktet - natur.
-
Naturvetenskaplig sanning. ( scientific truth ) ; Byggd på induktion. Alltid ad hoc*. Det ligger i den naturvetenskapliga sanningens natur att den utesluter filosofisk reflexion.Den nat.vet. sanningen brukar ställas i rel. till i vilken grad en teori kan förutsäga ngt. Så är den alltså helt innesluten i ett kausalt tänkande. Eller? jfr. ontologi, Popper.kvantfysik, nat.vet. verklighet.mm.
-
Naturvetenskaplig verklighet.= vad som kan förutsägas med nat.vetenskap.Nat.vet. ontologi* blir närmast = meningsfullhet.(?). jfr. heuristisk.
-
Naturvetenskapsmän/kvinnor.-------Den första egendomligheten, att naturvetenskapsmän, som det kallas, så ofta hävdar att filosofin är meningslös, rena spekulationer, och att de då aldrig för ett ögonblick tycks inse att vad de just uttryckt är ... en filosofisk utsaga. Den andra egendomligheten: att naturvetenskapsmän så ofta hävdar att upptäckter om yttre rymden, om det finns liv i universum, om vi kan kartlägga skeenden i hjärnan ( med den nya leksaken : magnetkameran ) o.s.v.o.s.v. , skulle ha en enorm filosofisk betydelse. Det har naturligtvis ingen som helst filosofisk betydelser om det finns (mer) liv i universum! Vad vetenskapsmän vill är att de icke ska behöva konkurrera om penningamedel med "humanister"! Det är hela sanningen. Och den, den är knappt ens filosofisk.Den går att empiriskt fastställa med djupintervjuer* (sic!) av objekten.( Fast det är väl ändå bra onödigt och spilld möda och förslösade pengar, - ty alla vet att det är så.).jfr. den sv. fysikern U. Danielson.
-
neanderthalmänniskan. Upptäckt 1856 ett stycke från Düsseldorf. Dess skalle var sådan, att den lob, som man redan då visste kontrollerade talet, (talförmågan ) , saknades.jfr. Darwin, javamänniskan, Lucy. jfr. S. Päby.
-
Nédoncelle, M. abbé, fr. fil. Interpersonalist; La réciprocité des consciences,(1942). Vers un philosophie de lámour et de la personne (1957) De la fidelité..
-
Negat.- motsats.
-
Negation,:ty: Negation,/den drivande kraften, centrum I den hegelianska dialektiken. ( Jfr. Th.Adornos bok Negative Dialektik, som är en vidareutveckling.); se:logik.
-
Negativism. Tendens hos person att se svårigheter i st. f. möjligheter och att säga "Nej!" - av olika skäl - till Livet. Man ser , som negativist, enbart de dåliga sidorna av en sak, ett förslag en plan.--------------------- jfr.negativ ironi.
-
Negativitet.: ty. Negativität,/ - en verkande kraft.(se: Negation.) I en logisktisk världsbild tillskrivs negationen realitet, som driver utvecklingen framåt, t.ex. negativiteten Döden.
-
Neger. ( lat. svart ) Gammalt ord för svarthudad människa. I Kafkas* bok ( Dickenspastisch ) Amerika kallar sig hjälten, när han söker jobb, för :Negro.
jfr. A. Christie, Tio små negerpojkar, Joseph Conrad, Negern på Narcissus. Mark Twain, En droppe negerblod.
-
Nero ( reg. 54-68), rom. kejs.sångare , massmördare mm. , - en - jämte Claudius o. Caligula - av de 3 galna cesarerna. Hade Seneca* som lärare. N. är berömd för sin nyckfullhet, sin vanföreställning om sig själv som stor konstnär ( "Vilken konstnär förlorar icke värdlen i mig!" ) och sitt utrop :"Om jag hade alla mänsklighetens huvuden på en hals, så skulle jag hugga av densamma.".( Är detta samma som ett självmord?) , jfr. Collosseum.
-
Neumann, von J. (....) Grundade 1928 spelteorin*.jfr. Morgenstern.
-
Newton, Isaac.(d.1727.) eng, nat.vet., mat. empirist o mystiker. Främst känd för sin Principia Matematica (1687) Opticks, och som grundläggare av en mekanisk matematiskt åskådlig världsbild, och som uppfinnare av differentialkalkylen* .( Samtidigt som G.W. Leibniz gjorde det.). N.:"Hypoteses non fingo." Jag uppdiktar inga hypoteser. ( I det fallet om ... en gud.); -- Står som uppf. av "den klass. mekaniken", - den newtonska världsbilden. Newton kunde med mat. förklara /beräkna/förutsäga hur himlakropparna rörde sig i förhåll. till varandra.( Gravitation. Äpple.) Universum tycktes gm N. som ett enda stort urverk. N. var religiös o. rosenkreuzare*.
.se: Toulmin/Goodfield. D. Brown.lag.
-
Nicolas Oresme* ( d.1382) fr.fil., teol prof i Paris, anställd hos Karl V*, övers. av Aristoteles till franska.----- matematikhistoriker, ; NO förebådade koordinatsystemet. som bl.a. skrev naturfil. N.O. var emot astrologi på förm. vetenskaplig grund ( Traité de la spère, 1508 ) , då han menade att planeternas läge och banor var inkommensurabla*, - inte hade samband - och att man därför näppeligen kunde förutspå ngt med dem.
-
Nietzsche. Fr. ; (1844-1900 ); ty.filolog o.
fil. o skald. Bosatt i Schweiz, ---------------------------se: svävning."De
två riktningarna. - Försöker vi betrakta spegeln som sådan,
så upptäcker vi till slut ingenting annat än ting på dess
yta. Vi vill få grepp om tingen, så kommer vi i sista hand inte
fram till något annat än spegeln. - Detta är i grova drag kunskapens
historia."
( Fr.Nietzsche, ur Morgenröte. p.243.) ............Son till
en Pfarrer.(pastor/)/ Begåvad, - spelade piano halvbra. Läste filologi
o blev rekordung prof. i filologi i Basel..Livet igenom svag för för-sokratikerne.Vän
, och sen ovän med Richard Wagner. Kritiserade G. Verdi som
skapare av: "d-a positivhalarmusik"
Deltog och blev skadad i Fransk-tyska kriget ( och fick
ev. syfilis....) . En av de viktigaste fil. under 1800-talet och intressant
dels i den kvalité som hans arbete, dels i det att han passerar ( irreversibelt
) en "gärdsgård" med nästan varje eller varannan bok,
Tragedins födelse (1872), Menschliches unmenschliches, Bortom gott och
ont, Den glada vetenskapen, Anti-Krist, - all aforistiska, Så talade
Zarathustra och Viljan till makt (postum) är några av
de bästa böckerna. ( Den sista av dessa, - den sisista - är problematisk
betr. autenciteten, då N. då var så sjuk att hans syster ,
Elisabeth Förster Nietzsche*,- som kommit åter från
ett koloniationsförsök i Paraguay (Germania) ( med sin man,
en misslyckad militär ...) - redigerade boken efter sitt högerextremistiska
huvud. N. - själv - blev gradvis - efter sin insats i kriget - vansinnig,
fr.o.m.c:a 1888.Innan dess ( och även efter) skrev han - medan han promenerade
i St. Gallen - i Schweiz - ..........Sils Maria , och gick och gick och formulerade
i dessa berg - inte långt från där vår svenske Överste
Gustavsson / G IV/ slutade sin dagar - sin stora civilisationskritik.Han
negerade Kristendomen*, ( .... även Buddismen!o.s.v. ), som negerat Livet
självt, som han tyckte, och genom detta NejNej sade N. ett stort Ja till
livet ( och lät sig fotograferas med Lou (A.) Salomé* - senare
psykoanalytiker ( jfr. Weininger ) .... en kärlek? - och än
idag förefaller denna N.s manöver att genom en dubbelnegation* ställa
sig i en sådan position, där man icke mer frågar "Varför?",
som en intellektuell/moralisk/viljemässig bragd. Så talade Z.
är en hisnande vacker , ( icke mkt på tyska kan för en svenskt
Öra framstå som hisnannde vackert, vanligen, men Nietzsches ...och
Kafkas tyskor är verkligen effektiva ) berusande livsdikt. N. var en i
hög grad självständig tänkare och hans verk är läsbart
trots sin aforistiska skepnad. Som död (1900 ) överlevdes han av Elisabeth
(!), / man överlevs oftast av en hel del männiksor, just som död
/ , som gjorde muséum av hans födelsehus, och hon fick skaka hand
med självaste, ipsissimus, Reichskanzler Adolf Hitler. (
N.s verk redigerades senare om av denne och utgavs i små (selektiva) häften
till männen vid fronten i 2:ndra världskriget. Jag är den tvivelaktige
(!!!) ägaren av ett dylikt. ) Hon - E. -spelade piano bättre än
brodern, men brodern komponerade faktiskt en mängd så-där stycken
för piano.( jfr.J.-J- Rousseau ) För detta trakasserades han
av vänner.Brevväxlade med bl.a. G. Brandes och t.o.m. med vår
store Aug. Strindberg. N. undertecknade breven med tre stora bokstäver
: GUD. jfr. ensamhet, M. Blanchot, G. Deleuze ,M. Taylor, M. Bonaparte, G.
Fredriksson m.fl.
Nostalgi. ------
närvarande blick ) om Nostalgi .( Om vilken hon skrivit en bok, erfar jag.)
Nostalgin är dock naturligtvis mer problematisk än vad hon hann antyda.
Inte nog med att den både ansetts vara mer eller mindre bra, o Karin Johannison
talade med Fredrik Lindström om diverse i svt häromkvällen, och
bland annat - på ett trevligt sätt ( med en charmfullt ch nu anses
som ett s.k. "nödvändigt" inslag för den Hela Människan,
och avgjort inte patologisk. Utan: den KAN förvisso vara helt förödande,
vilket Johannison glöte bort.
Det finns de som redan vid tidig ålder blir nostalgiska.(återfärdslidande)
Betyänk en liten femåring, som blickar tillbaka, inte bara på
sitt tidigare liv, men på andras och inte bara det, på den svunna
tid, då han/hon själv ännu inte existerade. Det tycks denna
nostalgiker som det visst är ett förnuftigt sätt att orientera
sig i världen att inte bara
Då, om nu denne patologiske nostalgiker går in för sitt liv
som nostalgiker så att han INTENSIVT splittrar sig mellan ett NU och ett
DÅ, så blir han inte riktigt, riktigt närvarande i det flyktiga
NU som konstituerar en normal männsikas personlighet med dess rakhet, ansvarskänsla,
empati och medlevande glädje. Ty den unge nostalgikern måste även
i det allra festligaste ögonblick bära med sig hela världshistoriens
tragik ( den för honom kända delen ) samt de ögonblick av lycka
som nu för den svunna delen av mänskligheten ... även den svunnit.
Nu ligger inte bara problemet där. Ty tänk er nu den 10-årige
nostalgikern blickande tillbaka ( i ett försök till nostalgi ) på
sin egen femåriga person - i sitt minne.... Och: vad finner då 10-åringen.
Ja inte en pojke ellr flicka med en Johannissonsk blick inte, men en nostalgiker
som faktiskt till hälften - eller mer - är försvunnen i en foren
tid.
Här har vi alltså inte att göra med den avart, som man kan kalla
homus futurus, den som lever i framtidsdrömmar, men den som lever
i den skuggvärld som består i ett tillbakablickande i det som till
stor del levererats av andra.( Och i vilket syfte då, och hur då?
)
Anatag nu att denne nostaligimänniska överlever sin 20-årsdag
och en vacker eftermiddag blir lagerkransad och sen faktiskt professor i idé-
och lärdomshistoria. Då har vi en expert på tillbakablickande
på en professorsstol. Denna människa - om vi talar om honom/henne
så - har det tvivelaktiga nöjet att uttala sig om trender i foren
tid SAMTIDIGT som denna lever sig in i hur en foren tid talar om en redan då
sen länge flydd tid. ( En lidande historiearkeolog.) Han eller hon lever
dels i NUET, presens, men också i IMPERFEKT ( eller passé simple
) och väl i imperfektens imperfekt, den historiska tid då saker och
ting hade andra namn och uttalades av röster annorlunda på språk
som inte längre finns.
Ingen kan se det, utom i något ögonblick på blicken.
-
Noumen: (jfr. gr. noesis. se Aisthesis.) ; Platon skiljer på idéer ( noumena ) o. fenomen. ----------- Noumena utgör den eg. verkligheten., fenomenen ( jfr. gr.phainomenon.= det som syns.), är endast en avbild av noumena ( jfr. den berömda grottliknelsen i dialogen Staten;.bok VII,s.275ff. ). Kant menar att vi endast kan känna tingen som fenomen ( , i deras Erscheinung, Hegels ..... framträdande.). Ett oändligt väsen, såsom Gud, skulle enl. Kant ha förmågan att i ”intellektuell åskådning”, kunna se den förnuftiga verkligheten = noumenon = Tinget i sig. /. I sin morallära,den 2:a kritiken, rör sig Kant mot en möjlighet att vwerkligen nå nuomena.- Problematiskt hos Kant är hans tendens att med noumen mena ( i andra uppl. av Kr.d.r.V.) ngt , om vilket ngn slags kunskap kan nås om ting-i-sig. ( Jfr. Stenius, )
jfr. Raven.Larsson.
-
Nudism /gr. ndes, naken/ En uppfattning att man bör gå naken, eftersom det skulle vara det mest naturliga*!, som man ju är född naken.Kafka var nudist, men bar - små byxor på.(jfr. Rousseau).jfr. nakna sanningen.
-
Nyblaeus, A. (.........); sv. filhist. Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet av det adertonde århundradet.(1886)."Tanken om ett trefaldigt absolutum /.../ är ett contradictio in adjecto/...../."ur avsnittet om Boströms* inställn till treneighetsläran*.
-
Nygren, Anders.( f. 1890.) teol. prof. Eros och agape.Den kristna kärlekstanken genom tiderna.
-
Nykroppa.ort.
Att nöjen är högst relativa
jag lärde mig tidigt förstå.
Här i Nykroppa har vi en och annan
begravning att titta på.
( N. Ferlin )
-
Nylle=ansikte.jfr. att sylta ngn.
-
Nyman, Alf (d.1968 ) sv. fil.stort författarskap, om Avenarius*, om psykologi.
-
Nymfomani. Överdriven sexuell aktivitet hos kvonnor.( Ord skapat av Bleuler.)
-
Något. (ty. Etwas.)/ ; Något är hos Hegel en gräns för Varat , men likaså en gräns för något annat (det Andra, Anderes.). Något och Annat har samma karaktär och är därför utbytbara, men begränsar alltid varandra.se: Någonting annat. Något är måhända något av det viktigaste Nästa steg är ... Ett..(Eins).jfr.Dialektik.
-
Nära-döden-upplevelse. Ngt mer skrattretande än nära-döden-upplevelsen finnes inte. Hur i alla sin dar kan man veta att det är just DÖDEN man varit nära ? jfr. vidskepelse.
-
Nästan 1.) i kr. etik = den Andre. ( jfr. fr.: l´autre et l´autrui.); 2.) nära, t.ex.: i mat. ett vågigt likhetstecken som betyder nästan lik, asymptotisk till ....... se mat. tecken.
-
Något, /ty.Etwas/ :om varför något (alls ) finns ? se: ontologi. Filosofins grundfrågor.
-
Någonting Annat. En Herre ..... hos G. Ekelöf. se: Absentia animi. se Anderes hos Hegel.jfr. Strindbergs gröna sänkhåv.
-
Nödvändighet.: Notwendigkeit. ; - Hos Kant, i dennes kategoriuppdelning ( se: kategorier.) i Kritk der reinen Vernunft står begreppen ”möjlighet”/ ”existens”/ ”nödvändighet”, - och motsvarandes av ( sina motsatser) : ”omöjlighet”, ”icke-existens” /”tillfällighet”/. Dessa begrepp kallas i modern filosofi modaliteter ( efter lat. modus,=sätt.). - Ett omdöme tillhör,- i kraft av sin modalitet - , en av de tre omdömes-typerna på ett motsvarande följande vis:
1.) problematiskt , - utsägande vad som möjligtvis är fallet,( -det är antingen möjligt eller omöjligt )
2.) assertatoriskt, utsägande om vad som rätt och slätt är fallet ( ngt antingen existerar el. så gör det det inte!), eller
2.) apodiktiskt, ( av gr. apodeixis =bevis)utsägande ngt om vad som nödvändigtvis är fallet ( antingen är något– i ngn mening nödvändigt fallet, eller så är det det inte.).
Man skiljer i modern modal-logik* mellan å ena sidan aletisk och å andra epistemisk modalitet. Den a.)aletiska ( av gr. aletheia=sanning) talar om logisk nödvändighet, i termer som t.ex. ” Det är logiskt nödvändigt att så och så…”,( ”Nödvändiga sanningar” finner man bara i förnuftet, såsom Leibniz - före Kant - uttryckte saken.) el.”Det är kontingent ( möjligt, tillfälligt) att så och så….”.
----Vidare skiljer man på modaliter som rör utsagor, de dicto,- och modaliter som rör ting de re. (av lat. res = ting.) ; ( Det är en fil. kvalitativ skillnad mellan att ngt är sant ,- det gäller bara utsagor, påståenden,- och att ngt ting verkligen har en viss egenskap, - oavsett om det påstås - eller icke - ngt om detta sakförhållande . ).När Leibniz menar att denna värld ( detta universum ) är en (ett) av oändligt många möjliga,( - och i förbifarten: att den är den bästa av alla möjliga världar…..) så säger han att den ( världen, universat ) är av hypotetisk ( fysisk ) nödvändighet, men inte av ”metafysisk nödvändighet”. ( i: Om tingens yttersta ursprung.). Leibniz krånglar dock till det hela genom att antaga en förutbestämdhet hos monaderna (se: Leibniz och monad. )som bygger upp världen ( ”Nutiden är havande med framtiden.” ), vilket gör nödvändighen o. möjligheten ngt urholkade i hans fall.
( De medeltida skolastikerna skilde på två slags möjligheter: formal och real möjlighet. Pegasus, vinghästen har formal möjlighet, (el. enl. Leibniz: hypotetisk nödvändighet……) den vanliga hästan en real m.--- Leibniz distinktioner är klara, men hans ontologi ( lära om vad som är ),- i det att, för att krångla till det ytterligare, världen är som den är p.g.a. moralisk nödvändighet,-d.v.s. Guds ( goda) vilja,- är oklarHos H. är det absolut Nödv. = Substansen. ( Motsats. Accidenser.)(Se: Möjlighet.)Nödvändighet är en problematisk kategori i frihetens dialektik.Ja ett stort problem i filosofin som helhet. Man kan blott alltför lätt lura sig på den. Det Absoluta* som logiskt nödvändig grund diskuteras hos Kolakowski i Metaphysical Horror,(....) s.31ff.( Varför finns något?)jfr. S. Kierkegaard:
"Al Tilblivelse skeer ved Frihed, ikke af Nødvaendighed; intet Tilblivende bliver til af en Grund; men af en Aarsag. Enhver Aarsag ender i en fritverkende Aarsag. De mellemliggende Aarsagers Skuffelse er at Tilblivelsen synes Nødvaendig; deres Sandhed er, at de, som selv tilblevne, definitivt vise tilbage paa en fritvirkende Aarsag. Selv en Naturlovs Conseqvents forklarer ingen Tilblivelses Nødvaendighed, saasnart der reflecteres definitivt paa Tilblivelse. Med Frihedens Yttringer er det ligesaa, saasnart man ikke lader sig bedrage af dens Yttringer, men reflecterer paa dens Tilblivelse."( S.K.; V.s.69 ).Här håller Kierkegaard med Hume om, att en naturlags konsekvens, d.v.s. dess universalitet, dess allmänna giltighet, icke förklarar "det nödvändiga", - vilket eg. bara betyder "ostoppbara, oupphörliga" , verkliga,- och alltså inte det "determinerade", i betydelsen tvingande - frihet kan bara stå som motsats till tvång, inte till någon slags "nödvändighet", till naturlagar,( vilka enbart är regelbundenheter),- i en tillblivelse.
Tilblivelsen är till , som S.K. skriver,"av en fritt verkande orsak ". Det som har varit och det som skall komma är lika nödvändiga, eftersom ingen av dem är nödvändiga ( polemik mot Hegel, som med sitt påstående " Det förnuftiga är verkligt och det verkliga är förnuftigt." retade Kierkegaard, så som det snarlika yttrandet av "pragmatismens grundare", William James att "allt som existerar är rätt " (sant)( rekorddumt) med rätta retade upp Bertrand Russell. ) , utan beroende av en övergång från möjlighet till verklighet ( ab posse ad esse ) , på grund av en frihet i en rörelse, en aristotelisk kinesis*, - all tillkomst har en fritt verkande orsak*. (jfr. J. Passmore, ss........ .),Kierkegaard var uppväxt i en idealistisk* tradition, där begreppet "nödvändighet" användes ganska slarvigt i betydelsen "determinerad" eller "enligt en på förhand bestämd lag" .( Så används det ibland än idag.) Kierkegaard värjer sig intensivt mot nödvändighetsbegreppet såsom det användes den i tyska filosofin - o. Kierkegaard menar med "nödvändighet" snarare antingen "verklighet","realitas"*,..........eller hellre "det som är " eller "det Eviga"( vilket kan vara , för S.K. är, detsamma ).( Kierkegaard kan ju eg. inte undgå att påstå något ontologiskt* eftersom begreppet "Gud" är ontologiskt. S.K. särskiljer historien från Gud ( det Eviga ) på ett sätt som skulle få en att tro att Gud icke ingriper i historien.? Men Gud har dock, - bl.a. - enl. S.K. givit människan sig själv i Kristus och givit människan själ ! )-----Mot nödv. ställer manofta den fria viljan. Men vad skulle nu en vilja vara , frågar man ju sig , om den inte var fri? Vad är det för något: en "ofri vilja"??? Är det alls vilja ? Viljan är fri - "av nödvändighet" ... ty den är, eller är den ej ? Ni avgjör. Eller gör ni icke ?
jfr. oundviklighet.
O
Obelisk(us).( fornegypt.:"pinne". ) / Användes som skiljetecken I st. f. kommatecken.(såg ut så här: | ) av de många ......som skrev den första bibeln ( Bibeln) ( på grekiska) i Alexandria c:a 400 e.Kr.. Även upprättsående skulptur i form av en avsmalnande stång. jfr. Paris.T. Segerstedt, Phallus.
-
Oberördhet, se ataraxi. se: Stoicism.
-
Obetingade. Hos t.ex. Kant* = oändliga, absoluta.( Betingat av intet annat än sig självt.)....jfr. betingat, självalstring.
-
Objekt. av lat. "något man kastar framför sig".----------- jfr. projekt.
-
Objektiv sanning. Sant för varje möjlig individ i alla möjliga lägen vid alla tidpunkter. (?).
-
Objektivt etiskt system.= o.sant e.s. Det kan förmodl. bara finns ETT sådant.
-
Objektrelation. Vad skulle man ha en relation till om ej till ett objekt ? Ett annat subjekt. Men ett annat subjekt är objekt för mig .
Det som vi inom psykologin kallar "objektrelationer" inom objektrelationsterin, är vanl. inre bilder av objektt, de inre representationerna ( introjektioner ?) av de yttre objekten ( personerna ) i relation till den inre representationen av en själ (självrepresentationen). Kända objektrelationsteoretiker är Melanie Klein* o Winnicott, - av vilka jag föredrar MK...Ansatser till ORT finnes hos S. Freud, men aldrig fullföljda. se : psykologi.
-
Obliterat. utplånad.
-
Ockham ,W. av ; (d.1349 ) ;eng. skarpsinnig fransiscaner*-munk. Nominalist*. Mest berömd för den "occamska rakkniven ,"Ockham´s razor",- en princip enl. vilken man i ett ( logiskt ) resonemang aldrig bör införa fler led än vad som är absolut nödvändigt.
Voluntarist*.Studerade i Oxford* - kom från Sussex - och blev sedan lärare i London. Tdigt inrikade sig O. mot sina två mål: att bekämpa papismen* och averroismen*. Han s många skrifter bär prägel av en stark tro på Guds skapande av en fri männiksa som har rätt till egendom*. Påvens* nya dogmer finner O. löjliga. Han tvingas till Avignon* - där påven håller hus - men rymmer därifrån till München.( hos antiklerikalisten Kung Rudolf..... ).O. hävdar att mycket som filosofer anser sig kunna bevisa är obevisbart.( De är med andra ord inga filosofiska problem, de är saker vi inte vet och -sannolikt , om inte nån gud ingriper - aldrig kommer att få veta.) Guds existens , t.ex. en första orsak bör man anta, men vem säger att det är Bibelns gud ??? ). Han menar - så vidg troende munk han är - att det kan finnas fler gudar än en. Vidare kan en gud ingripa när som helst. O. hånar Aristoteles idé om människan som ändamålsbestämd. Människan är totalt fri. Gud är totalt allsmäktig ( så länge han inte bryter mot lagar för det logiskt omöjliga, jfr. B. Pascal*: ." Gud kan inte bygga en mur som är så hög att han inte själv kan klättra över den." ).O.s nominalism* innebär att han inte godtar deras idéer, som hävda att begrepp finns universellt utanför enskilda. Begrepp finns bara hos enskilda människor, och begrepp är icke bilder, men verktyg (eller små lappar ) man använder sig av för att tänka.( jfr. Wittgenstein ).Så har O. i många stycken föregripit Imm. Kant*. T.ex. i tesen att Gud ( en av dem ) skulle ha kunnat göra världen annorlunda ( jfr. Leibniz*, som var ivrig O.-läsare )- om han velat, och att Gud ( en av dem ) skulle kunna ingiva en människa den befallningen: att hata honom !--- Troligt är att den kristne skeptikern William av Ockham dog i pesten, som vandrade till Europa på denna tid längs Sidenvägen.I skarpsinne , mod och nytänkande kan han väl jämföras med Kierkegaard. Dock är Ockham -i allt- mer konsekvent - i helhet - än S.K..)
se :E. Gilson (1944).Marx,Tournay, m.fl.
-
Occasionalism. Den av Malebranche* m.fl. hävdade uppf. om sambandet mellan kropp och själ - cartesianska - då Gud ingriper vid det tillfälle då ngt förändras i kroppen eller själen - och förmedlar direkt/parallellt vidare - either way.( tillfäälighetsorsak= causa occasionalis ); jfr. Malebranche, Descartes.
-
Occidenten (av lat. accidens*, gömmande) = 1.)Västerlandet.- jfr. Orienten.( Förr likaså ena hälften av gamla romarriket, som uppgick i tyska riket.); .2.) Det gömda.(astr.) skymd.
-
och. (lat. et, ty. und.) Samordn. konjunktion*. ( con junctare ) Formallog. som ett litet berg "^ ".Se: Matematik.
-
Ockra =sandgul färg.(som lejonpälsens.)
-
Ockultism. ( av ockult = hemlig , dold. ), se:mystik.jfr. Strindberg, Rosenkorsorden, Paracelsus, orficism, Böhme.
-
Ocker.se :ränta, girighet, mobillån.
-
Odi profanum.( lat.) Förakt för massan. Delades av C. Snoilsky, G. Ekelöf, S. Kierkegaard, m.fl. ( Kan väl också ha delats av kotterier./se: akademiker.) se:aristokrati, förakt, massa.
-
Odium theologicum. (lat.) "teologiskt hat." Intet hat är så bittert som teologernas.(?)
-
Oidipus. sagokung. Figur hos Sophokles* i dramer. Berömd också genom Freuds betonande av oidipuskomplexet*.se: Freud.
Oidipus söker undfly sitt öde och tycks - just i och med denna handling - fullborda det, mörda sin fader och äkta sin moder, just som han spåtts. En sådan mänsklighet ligger det icke i denna gestalt, vars blick är fast riktad på friheten. Freud menade att om oidipuskomplexet* föll, så föll hela psykoanalysen.Vad Oidipus icke söker fly är sig själv. Det gör däremot Jona. se denne./ jfr. Kung Oidipus, Oidipus i Kolonos.--------------------------------------
-
Olyckliga självmedvetandet./ Hegel menar att detta historiskt föddes på medeltiden och att det uppstod ur en klyfta mellan människan och den gudomliga transcendensen och i det människan ständigt ställer sitt eget Intet mot det eviga och oändliga Väsendet.( Säges här ibland listigt föregripa/avbilda den filosofi som kom från t.ex.S.K. ).
Det egenartade med H.s resonemang är ofta att denne förutsätter att alla motsättningar överbryggas . S.Kierkeg.s "stadietänkande" är mer vacklande på den punkten.(Ständig klyfta...).
S.K. anklagar H. för att icke ha någon etik, och H. anklagar (s.a.s. i förväg ) S.K. för att ha stannat i sin personliga ( "nödvändiga"*) utveckling.Ty historieanden ( Världsanden ) är också tillstädes i den enskilda mskns andes utveckling.
jfr.Hegel, Mark, V. Jankélévitch.,Själv.--------------
-
Olikhet. ( Ungleichheit.) Väsendet är olikt i sin olikhet gentemot Varats sken. För att något ska kunna vara olikt måste ngt vara Samma ( gleichheit )..jfr. Heidegger, Foucault.m.fl.
-
Ominöst. Olycksbådande.se:spådom, öde.
-
Om.= logisk implikation.->
-
Om det hade varit jag. se:empati. inlevelse, hypotetiskt tänkande.
"En diktare är jag , vad mera?
Jag kunde ju varit en häst,
en bonde eller en präst."
-
Om och endast om.= logisk ekvivalens.<->. När både nödv. o tillräckl. betingelse föreligger.
-
Om inte om hade varit. se: kontrafaktik.
-
Omm = ( log. pop. ) om och endast om*.( jfr"iff" )
--
Omedelbarhet.: ty. Unmittelbarkeit. 1.) Det omedelbara ,för varseblivningen första, sinnliga, 2.) :det område i H.slogik som omfattar behandlingen av kategorin Sein, Vara.3.) i förb. med 2. Det motsatta mot Medelbarheten, elller förmedladhetheten, -d.v.s. reflexionen, -se: väsen 3., . Hegels system börjar enl. vissa med det omedelbara.jfr. Kierkegaard ( hos vilken begreppet är centralt o. frekvent.)
jfr. Hegel, Fichte.
-
Omedvetna, det. ty. Unbewusst. / Upptäckt av Freud.(??) Ifrågasatt.( bl.a. av Sartre.) Ngt. som måhända ej är konstant tillstädes, men väl ändå kan ses glimtvis hos envar.
Växer upp inom varje medv. då o då. Gjorde det inte det skulle vi med detsamma krepera, och knappt det. Ty sjelva döden är netop beroende av ett omedvetet skimmer.
-
Omvänt. retorisk finess. Ex."Har du inte skrivit väl mycket?" svar:" Jo, och omvänt, har inte månen låtit bli att visa sin baksida?". se baklänges."baglaengs".
-
omdöme.= påståendesats om vilken det är meningsfullt att fråga om den är sann el. falsk.( O = SvF ).jfr. Hägerström, Wittgenstein.
-
Omdöme(-sförmåga)."Alla klagar över sitt dåliga minne.Ingen över sitt dåliga omdöme." ( Th.Gahlin ). jfr. L. Wilks. & Fr. Reinfeldt.
-
On.: se ontologi.to on ( gr.) =det varande.jfr.Heidegger.
-
Onan, spillde sin säd på marken.
-
Onani,( masturbation, självtillfredställelse)."Samlag är ett dåligt ersättningsmedel till onani."( Karl Kraus ) ,jfr.erotik.pornografi, sexköpslag.
-
Ondska. Metafysiskt moralbegrepp.Ty ondska finnes ju icke självständig.jfr. Augustinus, Hegel, Guillou, excorcism, Alfredsson.
-
Ond tro. begrepp hos J.-P. Sartre, hänvisande till en mska , som inte väljer sitt liv, utan låter omständigheterna välja.( Oftast allt icke väljer alls, eller väljer att valet icke finns, att frihet* icke finns.); jfr. Kierkegaard.
-
Ontologi.: ( av: gr. to on, - varat, logos, kunskap ), lära om Varat. – enl. Imm. Kant i Kdr V. ” det stolta namnet "Ontologi", som föreger att framställa syntetiska kunskaper a priori om ting i allmänhet i en systematisk doktrin, måste ge plats åt den mer modesta benämningen det rena förståndets analytik.”.(Meik. s.161.) se: Heidegger, verklighet.
-.
Onämnbar. se: Dionysios. Jahve. Osiris.
-
Opium. " Religion är opium för folket." ( K. Marx )jfr. Baudelaire , Shakespeare.I Shakespeares trädgård i Stratford on Avon lär det växa opium.
-
Ord.ty. Wort.n. / För att utsäga ett ord fordras ung. en miljondels hästkraft.(Hk). Men ett enda ord kan störta ett imperium.---------
Ord och misologi.(gr. misstro till ord ):Är det så att orden, lever, orden är döda, att orden hotas, att orden bör misstänkas? Vad vi har är kanske början på ett språk* eller resterna av det , eller att språk alltid måste vara något väldigt ofullkomligt, diffust ( som vi ) och vi tar oss hjälpligt fram.( jfr. t.ex. U.Eco The search for the perfect language.) Skenbart är det så att språket en gång varit mer precist. Vi kan ju söka dess etymologi. Vi har levande språk, vilket skulle betyda att dessa språk har i någon mening en ande , som de döda inte har. Lugn! Här skall det inte bli teologi, teosofi eller kaballah. Och vi skall inte dväljas i förtvivlan över andens svaga ställning i språket. Vi skall vara glada över andens frånvaro i språket - om vi inte blott menar den förändringsmöjlighet som finns i det och det allmänna liv och den glädje som det är att bruka det. Ty det finns inget mystiskt med språket. Eller logiken*. Eller matematiken. I den judiska kaballah* är det en muntliga traderandet traditionen själv, men innehållet är - lär vara - hemligheten med stort H.. Hemligheten är - per definition - hemlig. ( se: Elleström, Några spekulationer kring skrift, tolkning och mysticism. I Absalon 6 s.155f. )
Ordet är viktigt i religionen*.( Inte bilden.)
Ord som vi använder för att kommunicera och kommunicera säkert, för att så lite som möjligt missförstå varandra under vårt korta levnadslopp, dessa ord, eller skall man säga, de viktigaste av dem, de dyrkas där och har blott metaforisk mening. Praktexemplet i den kristna mystiken är naturligtvis - den essenska ? - inledningen till Johannesevangeliet:
........." I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Och det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finnes till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det."( Joh.I.1. )
Här kan vi - om vi vill - säga att ord som "ord" "liv" "ljus" och "sanning" används huller om buller och utan mening. Vi kan säga att orden dog när de blev kult. I och med kristendomen och judendomen dog de.
När något dör så spirar något annat förhoppningsvis. Men det kan ta tid. Ty med altererat ord, med beslagtagna ord, vandrade kyrkan och makten* sida vid sida, makten kyrkan - staten, vandrade med "sanningen" och trampade ner de väsentliga innebörderna. Det har funnits filosofer - som de amerikanska s.k. pragmatisterna, då den troende William James, inte Peirce - som också valt att betrakta sanningen som metaforisk. Nu kan man ju tycka - och med rätta - att språket inte klarat sig så mycket bättre utanför kyrka och pragmatism. Det tycks inte spela så stor roll om man kidnappar ett o annat av huvudbegreppen. ( Om man inte är mitt uppe i en häxprocess, förstås.) - Allt som finns är sant ! säger W.James*. Man blandar ihop existens och sanning. Det är ju ingen väg att gå. James filosofi har betytt mycket i Amerika, såsom den voluntaristiska inritning den är. Man inriktar sig på vilja , handling och resultat. Man kan jämföra med zenbuddism och judiska och andra sagor, som fått en viss framgång i U.S.A.. Båda dessa fenomen har som centralt tema att kollra bort sin medmänniska genom att vara smartare än denneI Frankrike .Man talar ofta om "det franska försprånget". Vi kan som kontrast till det transatlantiska och som ett utmärkt exempel på denna cisatlantiska galliska kultiverade syn citera ur M. Blanchots* Le livre à venir:
"Alla dessa problem är dunkla. Att framställa dem som om de vore klara eller till och med klart formulerbara skulle bara leda till skriftliga konststycken och beröva oss den hjälp de ger oss, just genom att erbjuda oss ett starkt motstånd."
Ja, det är bara att välja, hade vi så när sagt.
-
Ordning./ty:Ordnung./ se:oordning.-----Oordning. /ty Unordnung.f./ Jag tror att det är när det lilla barnet för första gången inser att värdlen i så många avseenden är full av oordning -och brister ut i gråt över detta - att det då blir riktig människa.Och den, som aldrig har gråtit över oordningen blir för alltid barn.
Ty med oordningen blir ingen reda. Den är - för alltid - en omvandlande, tumultartad oordning.(A=A). Man säger att det finns ordning och att det månne är en viss balans (!)(d.ä. ordning ) mellan ordningen och oordningen, och att man får trösta sig med det, och att det hela aldrig skulle fungera, om icke allt tillstora delar var av oordning.Och somliga menar - men de är ju barn - att man i framtiden, nån gång, kommer att upptäcka att bakom detta virrvarr, och denna orättvisa, finnes en gigantisk ordning, om vilken man -med dagens enkla medel - icke kan säga ngt om. Man forskar i Kaos.Man är kaosforskare.(jfr. Gleick )
Någon har sagt:"Två faror hotar mänskligheten: ordningen och oordningen."
Eller man samlar hela problematiken i en aforism:som polacken S.J. Lec*:"För att allting skall stämma så måste någonting inte stämma." jfr. Universums uppkomst..... se:aforismer.
Nu är mycken filosofi sprungen ur förståelse av dilemmat.Och mycket av filosofin är till för att vi ska kunna formulera oss mer precist* om vad som är i ordning och vad som tyckes oss i oordning.Ty klassificeringen* (upp-ordnandet ) av dessa ting är en del av det fil. tänkandet.
se: Gert Nilson, J. Gleick, G.D. Hansson, K.Genell.
-
Orsak. ( ty. Grund.); Orsak o Verkan ses som sluten ring av H.. Som växelverkan. Nödvändighetens* Moment leder till Frihetsbegreppet, frihet som är Självförverkligande. Vid Självförverkligande framträder begreppet Själv eller ”Subjektet” fram. Substansbegreppets Sanning, Orsaksbegreppets Sanning, visar sig innebära Självet, Subjektet. (jfr. Vernunft.). Men som Varats och Väsendet Sanning också är Begreppet, så innebär det att Begreppet blir identiskt med Subjektet. Därav vikten av den subjektiva Logiken, eller läran om Begreppet hos H..(se kausalitet.) Orsak skiljes från skäl. ( jfr.t.ex. S.K. om nödvändighet*.) Skillnaden kan ibland vara svår att göra.
Ex." Skälet till att jag gick hemifrån var att A. där slog mig i huvudet så att jag fick en bula. Orsaken till att jag fick en bula var att jag blev slagen i huvudet. Det finns inget skäl till att jag fick en bula i huvudet." Skäl är grund för beslut, men icke orsak för beslut. Skäl är bra att ha för beslut. Beslut orsakas inte, av den anledningen att jag har en fri vilja. Jag fattar beslut när det passar mig. Jag kan ha skäl att fatta ett beslut, och då är skälet på sätt o vis orsaken till beslutet.jfr. genes, skäl.
-
Ort. =ställe. jfr. geometri.
-
Ortmark, Å.(...) pol. debattör o förf.. Makt och skuld. En kul bok om Wallenberg, Rothschild, Medici et consortes......
-
Organismen. (Organismus.) Djur har enl. Hegel ingen själ. Endast ett för-sig-Vara. Ett Sig.”Det är Naturens mål att döda sigsjälv och genombryta det skal av omedelbarhet, sinnlighet, som omger den, att bränna upp sig själv som en fågel Fenix, för att av detta yttre skal framträda förungrad såsom Ande.”se: Homo sapiens.
-
Organon. se: Aristoteles, Bacon.( Novum Organon ).
-
Orgasm. Höjdpunkt.( I samlag.)jfr. coitus.
-
Orgiastisk.Orgieartad.( Orgie=hämningslös utlevelse av drifter. Till exempel i ätning, sex, el. dyl.)
-
Oxfordfilosofi. Strawson, G. Ryle, m.fl..Genomförde analytisk fil. analys av bl.a. Kants skrifter
-
Osmos. Genomträngning av till synes ogenomtränglig yta."Förståelse genom osmos" uttryck (bra) som - vad jag minns - en gång myntades av Eva X Moberg*.
-
OSS. Ober. staters samvälde.
-
Ostadighet. / Man säger ibland:"Det är väldigt ostadigt väder idag." Det kan alltså bli både regn eller solsken. Vem vet. Men hur graderar man ostadighet? När är det alldeles väldans ostadigt. Ostadigheten minskar ju när man börjar- å det starkaste - misstänka, att regnet snart kommer att falla. jfr.:" Nu är det verkligen ostadigt.", " Nu står det å väger......", " Tendensen är just nu ... ingen.", --------jfr. riskkalkyl.
-
ostentativt. bestämt.
-
Osynlig. Det mesta här i världen SOM FINNS syns naturligtvis inte. Det är en så liten del av världen som vi ser, -när vi ser - att det är värt att tänka på det osynliga.se:osynligt ljus!
-
osäkerhet. " The value of philosophy
is, in fact, to be sought largely in
its very uncertainty."
( B. Russell )
Fundamental osäkerhet. se: fundamentalism.
se även vankelmod, Heisenberg.
-
Otium, = lat.1.) ledighet.(till ngt ); 2.) goda dagar.
-
Otto. R. (1...-.....)ty.fil. O.s bok Das Heilige (..........) innefattar påståendet att "det heliga" bör räknas som en elfte förståndskategori* i kantisk mening. Detta är givetvis märkligt.se:Kant.
-
Ovo. ( lat. ägg ). Vad kommer först: hönan eller ägget ? se: paradox. jfr. trilemma.
-
Oxymoron.(från gr. pikant+dåre); (lignv.) Uttryck där skenbara ( el. reella) motsatser förenas,"bitterljuv","fulsnygg".
-
Oändlighet./ Unendlichkeit. När ngt i en serie, eller i en rumslig eller tidslig aspekt aldrig nånsin upphör, likt decimalerna på pi.// Svårt är att FÖRESTÄLLA sig - konkret - ngt oändligt. Oändlighet är mer en konstruktion, eller ngt man räknar med.(jfr. pot. o.) ------(----------- se:evighet."Dålig oändlighet", Hegel.). Här kan vi tänka på Lévinas*, hos vilken begreppet spelar en avg. roll.Motsats=ändlighet, det finita. Antikens greker lär - enl. somliga - ha skytt det oändliga, i intellektuella sammanhang.
-
Oändlighetens dubbelrörelse. Idé hos S. Kierkegaard* som liknar den idé som framförs i Bibeln om att man måste förlora sig själv för att vinna sig själv. S.K. menar att man måste ge upp allting för att vinna något värdefullt.jfr. Kierkegaard, Jesus, Paulus.
-
Oändlighetsaxiomet. Ett av ( den hemlighetsfulla matematikergruppen ) Bourbaki * postulerat axiom inom mängdläran ( se: Cantor) där det postuleras existensen av en oändlig mängd. Detta axiom är omtvistat.
P
Palm, A. (18- ); vänsterpol. agitator.
-
Palm, G. (....) sv. poet.m.m.
-
Palme, O.. (19..-196 ) ;sv. pol. skolm. statsmin. Visionär rad. socialdem. maktmänniska - som , sannolikt, blev mördad.- men vad var visionen...........? Politik är att vilja!
jfr. Erlander, Elmstrand, Schein.
-
Pan. gr.myt flöjtblåsare.( Ur "Pan" har "panik" kommit. Får drabbades ibland av panik när de hörde Pan.)
-
Papism. påvevälde. Rom och Avignon. se :konklav.se :katolicism.
-
Paradis. Idé i vissa religioner o dyl. om en tillvaro efter döden.Allra bäst skär-skådad av Emmanuel Swedenborg*, som ställde frågan om paradiset på sin spets då han frågade några Stockholmskäringar om deras syn på p.. Han fick till svars att det väl var som det mest underbara kafferep. Swedenborg inbjöd dagen efter käringarna till ett de ståtligaste kafferep och frågade med ett illa dolt spjuverleende efter en timme, när kaffet o kakorna stod käringarne upp i halsen,:" Nå, är detta paradiset?". :) jfr.Jesus, Dante, Baudelaire,( Les paradis artificiels ), Swedenborg, Ferlin.("Ty den som är rädd för köld eller ris, får aldrig en blomst i paradis.")
-
Paracelsus.(d.15..); f, von Hohenheim, ty ensling , maaskee kastrat.. Läkare, följde Kung Kristian "Tyrann" av Danm. till ödeläggelsen av Stockholm. Reste i Europa. Uppfinner metoden att söva med eter* för medicinskt bruk. I övrigt mystiker.jfr.Celsus*, ( namn.P. hänsyftar till att han ansåg sig stå över C. . ) A. Koyré. Bonaventura.
-
Paradox. (gr. över+kunskap ) Ett av naven i filosofin jämte "som om ".se: Diogenes, Zenon, Russell, Goodman, Gödel.
-
Parafras. Variation på samma tema.
-
Parallell.se: Euklides.(striden står om parallellaxiomet, ty man tvivlar på att linjerne aldrig mötas.....) se : geometri.jfr. "Es gingen zwei Parallellen ins Endlose hinaus." ( Chr. Morgenstern )
-
Paradigm. jfr. Kuhn, Foucault.
-
Paradox.( över - vetande ) se: Zeno, Laertius, Goodman, Tersman, Gödel, Lacan, Pascal, Russell, Kierkegaard , m.fl.
-
Paradoxtro. se: Tertullianus, Kierkegaard m.fl.( Ngt är sant FÖR ATT det är paradoxalt. Rena dumheter.)
-
Parameter. kvantitativ skala.
-
Paranoia, /gr/ skräck för att faror lurar överallt.
-
Parakleten. (gr.) =Anden. ; ( Montanus* - den riktige - sade sig vara språkrör för P. i Frygien.Ala trogna skulle invänta Jesus i Papuza i Frygien, enl. M.)
-
Parbleu ! /fr.par bleue / Fy för pesten !/(fy) för den blåa/.
-
Paria. Folk på samhällets BOTTEN. Pjäs av Strindberg.
-
Paris.1.) myt. gestalt.jfr. Sköna Helena, Iliaden, 2.) stad vid Seine.
-
Paritet. I paritet med= på samma nivå.
-
Parmenides. gr.fil. Hävdare av rörelsens omöjlighet .Se Zenon .jfr. Platon.
-
Parnass då ?
-
Parodi, se: fars.( Det ni nu läser är just inte en parodi på lexikon. Men ngt helt annat.). jfr. Xenofons spex.
-
Parole, (fr.) Det faktiska bruket av språket, i motsats till (??) språksystemet ( la Langue ). Distinktion införd av F. de Saussure.(jfr. La dictionaire.)
-
Pascal, Blaise.(d.1662.) ;fr.fil o vetenskapsman, uppf. o mystiker, jansenist*. Ekon. oberoende.Underbarn.Sjuklig. Uppfann barometern (jfr. Puy du Dome ) o bussen,( många ses som uppfinnare av denna.) mek. räknemaskin, samt den mod. sannolikhetskalkylen. Skrev Tankar, ( Pensées , post.utg.1669 )i syfte att bevisa Guds existens - eller antyda fördelen med att tro på G.. Ansåg att Descartes var en otydlig tänkare.P. levde tillbakadraget o dog rel. ung.P. tvivlade på filosofin. P. skilde strängt mellan tro o. vetande, o var i det ... avseendet modern." Om Gud lät mig leva i fullständigt mörker, så skulle jag inte klaga. Men att ständigt vistas i detta halvmörker är fullständigt vedervärdigt."...( Systern ....... skrev biografin.); P. betonade alltings osäkerhet. ---Blev som mat. känd för Pascals sats, Pascals triangel , och Pascals princip inom fysiken. Pascal gjorde ett självporträtt i blyerts, som finnes bevarat. Bodde mot slutet av sitt liv i kloster, Port-Royal.( Detta kloster är känt för sin Grammaire.)
jfr. Voltaire. Descartes, Bayle , Kierkegaard, Volunatarism, Kristina , Bohlin, m.fl.
-
Passé. Förr i tiden, förbi. Passé simple, ett tempus bl.a. i franskan.(jfr. passé composée)
-
Pastös. Prunkande.
-
Paulus. jud.fil. -Trol. identisk med Jesus*.( jfr.L. Einhorn*..) .
-
Paus. Dialektiskt begrepp. Utan pauser doge vi.
'
Pendel. se: gravitation, Eco. Galileo.Foucauld.
-
Petri, O. sv. ref. ( Mäster Olof ).se: Gustav Vasa.-----Petri, L. sv. ref. bror till O.
-
Peregrinus, P. (ca.1260), it. lärd. Beskrev i ett brev kompassen och nordsydmagnetismen. Kompassen är trol. från början en kinesisik uppfinning.jfr. Longitud.
-
Petrus, L.(...) gr. av frikyrka. jfr.Brehm.
-
Pasigrafi, skriftsystem som gör att alla oavsett talat spåk kan förstå dess maning; ex. kemins, matem., musikens skriftsystem.
-
Passim. (lat.) förk. "pass." ; = här o där, på vissa ställen.
-
Patrask. se: akademiker.jfr. pöbel, lösdrivare,se: Hj.Bergman.
-
Patricier. det härskande skiktet i Romarriket under dess glanstid.
-
Patriot. ( lat. patria=fädernesland ). Fosterlandsvän. jfr. Fanderseländet. Kosmopolit. Världsmedborgare.
-
Patron. ...........enl. S. Johnson´s* berömda enmanslexikon (1755) :"Commonly a wretch who supports with insolence, and is paid with flattery."
se: brukspatron, Värmlänningarna, "Det veta vi brukspartoner bättre än mången!", Hj.Bergman. Bernhusen de Saars.
-
Peirce. Ch, S.(....19..).(alt. Peirce.); Universalsnille. ( jämförd ofta med Leibniz* i detta....) Mat.log. hist. filol. agric., lexikoraf , m.m. Son till en mat.prof. i Cambridge, Mass, blev P. aldrig prof., men anses oftast vara am. störste fil. genom tiderna.
Levde i Connecticut, på en vind. Skrev c:a 2000 ord per dag hela livet. Utgav inalles 2 böcker. Nådde, som Dewey* sa,:"toppen av icke-ryktbarhet.". S. förnekade aldrig Guds existens. Skrev intr. artilar om netop allt. De semantiska o. (svåra) metafysiska ? artiklarna och den kända Om pragmatism (.....).har nått stört spridning. Anses som en av den fil. pragmatismens* fäder.se: James. Dewey, Crank.
-
Pepy, S. (16...);Eng. Parlamentariker , violinist o. dagboksskr.. Underbara är dessa dagböcker, .... kanske de bästa som skrivits. P. spelade ofta kort, månade om sin fru samt led av den brittiska vinterkylan.Hade ett jättelikt umgänge och promenerade något otroligt mycket i London, där han bodde. Framstår som en varm o. sympatisk karl.se, dagbok, pest.
-
Pequod. Indianstam, utrotad i Norra Amerika av frihetsälskare.Namn på den båt som jagar valen Moby Dick i boken med samma namn hos H. Melville.jfr. Navajo.
-
Perception.: uppfattande. Vanl. med ngt av de fem (el. ngt antal )sinnena.G.W. Leibniz inför, i polemik mot Descartes´, distinktionen mellan : perception och apperception , där perception är monadens (se: monad o. Leibniz )uppfattande av yttre ting - omedelbart, medan apperception är det av monaden medvetna, el. det reflektiva uppfattandet av yttre ting ” medvetande, eller det inre tillståndets reflexiva kunskap”, (Nådens och naturens principer, grundade på förnuftet,1714 , §4..) Skillnaden följer med till Kants filosofi.
-
Permanent. (oftast:) ständig, (ibland .) definitiv. ex: Trotsky´s bok Den permanenta revolutionen. El.utropet:" Låt dom inte komma undan med sina permanenta lösningar !"
-
Person.: ( se :individ. ) Värdeladdat ord. Företrädesvis en medvetn och ansvarstagande människa.
-
Personae/lat./=person.Ofta i sammansättn. som "personae schizidae" o. dyl.
-
Personalism. Diffus riktning inom modern fil. Skapad av Em. Mounier. M. hävdar personen som något individen blir i samspel med andra personer.( Före detta individer.). (Vem är första personen av individerna ?). En slags dialogfilosofi, och som sådan helt självklar , och slår in öppna dörrar, - .... skapar samtidigt en onödig begreppsförvirring. jfr. Weil. kristdemokraterna.
-
Petrarca, F. (13.....); it.skald o. fil. Står på livets sida emot Augustinus. Lagerkröntes på Kapitolium i Rom. Musa: Laura. P. var "revolutionärt lagd" och ville gärna att den gamla rom. republikens storhet (!) ( vad jag vet urartade denna jämt o ständigt ) skulle upprättas åter . Sonetter.
Vådligt fåfäng och bildningssnobb. Flitig brefskrifvande.
-
Petrus. Fiskare fr. Genesarets sjö, som eg. hette ngt annat. Blev döpt till Petrus (aram."sten"), av Jesus*.Ty "på honom skulle man bygga kyrkan". Påven är hans efterträdare. jfr. Petri stol. Förneka 3 ggr.
-
Petrus. L. sv. pingstvän.jfr. Öholm, S., sv." israelvän".
-
Petrusevangeliet. Apokryfisk skrift.( jfr. Melito av Sardes anklagelse emot judarna.)
-
Jean Piaget,( 1896-1980) tog en doktorsexamen
i biologi vid universitetet i Neuchâtel i Frankrike. Efter längre
vistelser vid andra universitet blev han intresserad av psykoanalysen - teoretiskt..
Under en tid vid en skola , som grundats av A. Binet, blev han intresserad
av intelligens, hur den kan mätas....., men framför allt hur den utvecklas.
Det var också där Piaget utförde sina första experiment
i utvecklingspsykologi.o. i början av 1920-talet blev han studierektor
i Genève. Piaget skulle komma att intressera sig för flera
discipliner inom bl a psykologi, genetik, och vetenskapshistoria. Den viktigaste
frågan kom dock att bli kunskapsteori.
Jean Piaget är en av de mest inflytelserika teoretikerna inom ämnet
pedagogik , psykologi o. kunskapsteori, och länge låg hans teori
om barns (!) utvecklingsfaser till grund för skolsystem här o. där
i världen. ( jfr. Play, dreams and imitation in Childhood, ( La formation
du Symbole.). Under sin sudietid åhörde han bl.a. C.G. Jung.
Han kallade själv sin teoretiska grund för genetisk epistemologi.
P. hade ett ngt dubbeltydigt förhållningssätt till ordet. De
faser, som barns kognitiva utveckling genomgår, är enligt Piaget
biologiskt betingade, och kan därför placeras in efter ålder.Han
utvecklade ett schema för detta, - som förefaller en smula rigidt.
Piagets bidrag till biologin bestod i att lägga fram en teori om
hur merparten varelser anpassar sig till miljön , för att överleva.
Denna teori kunde han även tillämpa i sin åskådning om
barns språkliga utveckling och utveckling av intelligens.
-
Piat, Da. =strunt. (jfr. passiar.), strunt, strountes, adiafora.
-
Pieper, A.-M. ty.fil. Har skrivit en fin essä om Kierkegaard.se: Höffe.
-
Pickwick. Figur skapad av Ch. Dickens. Pickwick gör bl.a. en iakttagelse om identitet, som han uttrycker så här;
"Allt jag kan säga er är, att människor gör SOM dom gör."( AS they do.).;jfr. Dickens: " Jag måste tyvärr säga er att allt är SOM det är." ( Alltså inte "som om " det är som det är.)jfr. Pickwickklubben.
-
Pickwickian sense. (in the); 1.) att ett ord används i en speciell betydelse.(fackmässig, el. endast för invigda.) 2.) att ett ord används i en oegentlig betyelse. jfr. L. Carroll.Alice i underlandet. jfr. Dickens. Empson.
-
Pilatus, P. rom. ståth.i Jerusalem. Dömde Jesus till döden och lät judarne få Bar-abbas . ( hebr. herrens son ) Har gått till historien som en som inte väntade på svaret och som tvådde sina händer."Vad är sanning?"jfr. Kaifas.
-
Pindaros.(gr. skald.)" En skuggas dröm är människan."
Denna dröm är icke medveten om det ljus som är dess förutsättning - i det hon är en SKUGGAS* dröm -, men ljuset är för henne endå det enda som ger henne mening, när det infaller i hennes själ, vilket det KAN göra, enl. Pindari dikt.se:skugga. jfr. B. Sjöberg.
-
Piratpartiet. sv. pol. lyxparti lett av R. Falkvinge. enl. vilket den personliga integriteten* - i skuggan av EUs och SÄPOS och FRAs hot om övervakning av internet och mobiltrafik - är överordnat allt annat. Partiet intar därmed en överklass/lyx/fundamentalistisk och på samma gång opportunistisk inställning, vilken kan jämföras med : åt h-e med allt, utom den pers. integriteten, alltså en inställn. som - ur evighetens synvinkel - indirekt leder till en undergång, i integritetens namn.jfr. KFMLr.nätdemokrater.suicid.FRA.
Om P. kommer in i sv. riksdag ämnar de rösta med de andra partier som gynnar deras egen enskilda enda sak.( Livsfarligt! ).Piratpartiet skiter därmed i viktiga frågor som klimat och ekonomisk olikhet , socialpolitik, och försvar o.s.v. --------- såvitt jag förstått.Och jag har osedvanligt lätt för att fatta.
Som opinionsbildare mot övervakningssamhället är däremot piratpartiet utomordentligt.
Nu blev det Sverigedemokraterna som kom in i Sv. Riksdag 2010. Piratpartiet hade väl c:a 1%.
-
Pistis (gr.) = tro. ( ren tro,- ty tro bemängd med vetande hette, då, .... gnosis. c:a 300-talet e.Kr.)
-
Pistol.-Yttrande av en åldrad - vis - skönhet: Mae West :"Har du en pistol i fickan, eller är du bara glad över att se mig?". se lakonism, pickadoll. Pistolteatern. revolver.
-
Placebo.( lat. placere= behaga ); Pseudo*-medicin som när den ges utsätter läkaren* för ett etiskt* dilemma, .............då denne i o med ordinationen ljuger*.jfr. homeopati.
-
Platon, (c:a
-
Planta=barn.se:växt.
-
Platthet. Yttrande som har den egenskapen att man icke kan tänka sig någon som hävdar dess motsats.ex. "Man ska göra det som är rätt." ( jfr.t.ex. kristdemokraterna, vars G. Hägglund hävdar detta.Han bekämpar härmed värdenihilismen*,- Hägglund vet ej vad värdenihilsm är - påpekar han. Samtidigt hävdar Hägglund att majoriteten inte alltid har rätt - som i fråga om lagstiftning kring äktenskapsbegreppet. Sålunda finns det en absolut rätt som inte har att göra med vad folk anser är rätt, enl. Hägglund. Det som råkar sammanfalla med kristdemokraternas partiprogram.Då har vi inte längre en platthet, utan det är fråga om en auktoritär rättsuppfattning: vad partiet säger, det är rätt! ------
jfr. fabelns :"Spåren förskräcker!" Terent. när räven* hövligt undanber sig att följa med lejonet in i kulan. Där har andra rävar fordom ätits.). Platthet = plattityd.( Plattityden är dock ngt mer påfallande. Plattheten seglar ofta obemärkt omkring.)
-
plenum (lat.) omröstning.
-
Pleroma (gr.) = fullhet. ( i rel. o. fil. kontext.).
-
Pleti. Folkstam.(se:Kreti)
-
Plinius d.ä. (.....d.79 f.Kr.) ; rom. fin hist. Dog vid Vesuvius*´utbrott av rök.
-
Plinius d.y.(....); skriftst. rom. pol. Skrev om farbrodern.
-
Plutarchos. ( 46-120 e.Kr.) gr.förf.teol. mor. Jämförande levnadsbeskrivningar.( Om 46 berömde män, ömsom grek, ömsom romare.)Lärljunge till Ammonius fr. Egypten. Lärde sig aldrig rikgtigt Latin. Har inspirerat otaliga författare genom tiderna och är i detta avseende endast mätbar med Jules Verne*.Bland de första böcker som både jag .....och Rousseau läste.jfr. även hans Moralia. P. blev gammal , och hedersmedborgare i Athen,....( han kom ju bevars från Charioneia ).jfr. Harrie.
-
Pluto.gr.gud. /
-
Poe, E.A.(1809-49) Am. förf. Blev föräldralös i Baltimore. Upptogs som inhysing hos en herr Allan i Richmond. Denne adopterade dock aldrig Poe, och P. förde livet igenom, netop, en kamp för att nå denna status.( Därav det enständiga bruket av namnet "Allan".) Missl. univ. studier. Gifte sig med en kusin, - denna var sjuklig, .... och hans lilla "Sis" dog 1846.
Känd bl.a. för Det stulna brevet. ( The purloined letter.).Där kan man minsann läsa in hela Freuds beskrivnin. av det omedvetnas förträngning och förvanskningsförmåga samt ananlytikerns måste, att leva sig in i sin patients tankemönster. Poe skrev också poe-m, av vilka det mest kända är The Raven.(1844) Ulalume.-----Novell: Huset Ushers fall. P.s enda roman (!) var A.Gordon Pyms äventyr, vilka i stor del var hämtade från det som hans lungsjuke (äkta) broder, en före detta sjöman, berättade för Edgar, medan han tog hand om honom på en liten vind. Rena önskedrömmen vore väl att sätta sig och skriva en - nattsvart- biografi över E.(A.) Poe, men till det ha vi icke tid.Fina deckarhist.r: Mordet vid Rue Morgue. Det förlorade brevet. Den svarta katten..Poe var mycket beläst & alkoholist.
-
Pointlessness. The pointlessness of the Kafka-"concretists".
Authors like H. Järv and Gerhard Rieck - usually sensible
and excellent humanists , when they know what they are talking about - are of
course all wrong when they are telling us , that there is nothing special,
mystical or odd about the writings of F. Kafka, but - as they say
- we can translate everything in Kafka´s work to, or trace it from, his
personal life in every detail and that's it. Nothing more needs to be said.
They assume. They think that all other than this - the "concrete reading"
is metaphysics, whatever it may contain.
I am not only of another opinion. I say that their view
is pointless. They are missing the fact, that Kafka is effecting his
reader in a very special manner and he is unique in this effect. And they are
ignoring this, the most important thing, - that the works of Kafka has
a uniqueness ( " of its own" - as one usually adds. ). Their solution
is not by ant means unique. What they are telling us about the works of Kafka
is of course right but is applicable to nearly every author in the world. They
do not explain a thing, Järv and Rieck. But they think they
do. And they think that their views are essential, and that they are cleaning
up amongst the huge piles of nonsense that has been written about the works
of Kafka.It is true enough , that there has been this many books with nonsense,
who seems to have been written by a lot of authors on the ground of, solely
because of, that the authors ( before they became authors of "kafka-books"
- probably had become much irritated with the fact, that they did NOT understand
the works of Kafka.
Now Järv and Rieck are telling us that reading Kafka is a simple
thing. The books ARE ABOUT (!!!!) the life of Kafka´s and nothing
more is to be added, because that would be pure metaphysics, according to them.
Now, nothing could be more wrong.
They have not added a simple thing to the understanding of The Metamorphosis
as a piece of art. Because it does not add anything to our understanding,
or reveals us from not-understanding - if we are telling ourselves that Gregor
Samsa is Kafka the father of Gregor Samsa is in fact = Kafka´s father
( Hermann). It certainly does not add an inch of ..... understanding the meaning
of this short novel. Not an inch!
-
Poirée-Martinsson, R. sk.(ånsk) höger-fil. "Dom som vill förändra saker är per definition vänster." Det var ngt nytt. Vad har en högerpolitiker att säga då. Ingenting. Nu råkar det vara så att världen icke står still. Den förändras. Då är P-M. helt maktlös som högerman. Han tillhör dem som är för att sitta med armarna i kors. Även när kometen kommer. Ha!!!!
-
Pontalis, J.B.. fr. psychanal. (......) Har skrivit en intress. essä om H. James*.Även ett Psychoanalytiskt lexikon.--------------------- elev till Lacan.
-
Popper, K.. ty, eng, nyzeeländsk fil.(....)Känd för verk som The open society.I och II.(...) och ( Conjectures and refutations. ( ). Kritiserar våldsamt all metafysik och revolutionsromantik ,..... jämte Wittgenstein m.fl. ...
Här Hegel: ".ORACULAR PHILOSOPHY.
"/.../
How can this immense influence be explained ? My main intention is not so much
to explain this phenomenonas to combat it. But I may make a few explanatory
suggestions. For some reason, philosophers have kept around themselves, even
in our day, something of the atmosphere of the magician. Philosophy is considered
as a strange and abstruse kind of thing, dealing with those mysteries with which
religion deals, but not in a way which can be' revealed unto babes ' or to common
people; it is 'considered to be too profound for that, and to be the religion
and
theology of the intellectuals, of the learned and Wise. Hegelianism fits these
views admirably; it is exactly what this kind of popular superstition supposes
philosophy to be. - It knows all about everything, It has a ready answer to
every question. And indeed, who can be sure that the answer is not true ? But
this is not the main reason for Hegel's success, His influence, and the need
to combat it, can perhaps be better understood if we briefly consider the general
historical situation. /.../."".
Jfr. B. Maggee´s* utmärkta bok Karl Popper.(...).
se: Crusoe.
-
Populärkultur. Ofta=kultur som skapats i vinningssufte och med reklam.jfr. dock=folklore.
-
Port-Royal: ursprungligen ett nunnekloster invid Versailles. Sedan manligt kloster för ”enslingarna”, vetenskapligt, filologiskt centrum. Där skrev jansenisterna N. Arnauld och P.Nicole Port-Royals grammatik. B. Pascal* bodde o. dog där. (1710 revs hela klostret ned.).
-
post hoc.(lat.) efter vilket.(jfr. propter hoc).
-
Postmodernism. Ord som spelat ut sin roll för att det moderna* nu spelat ut sin roll, och att vi numera har att hålla oss till nietzscheanismen..Se: Lyotard*.postpostmodernism. kråkspråk.Det egenartade med p. är att t.ex. Baudrillard* skriver att postmodernism ALLTID funnits, då och då.
-
Powell, Baden. (......) Grundade scoutrörelsen.
-
Powell, Earl R., "Bud", (1924-1966) am. jazzpianist.o. kompositör. Klass. skolad pianist från början.( Fadern organist, farfadern flamencogitarrist.) Influerad av Art Tatum o. Ch. Parker Jr. Framförde standards o. bop-låtar med en förkrossande energi och med en konsekvens och logik som var "genial", ( P. hade i skolan visat matem. anlag. ) i sina bästa stunder.jfr.soli på Lullaby of Birdland o Perdido i Jazz at Massey Hall, Toronto, 15 Maj, 1953. P. bodde i flera år i Paris, där han spelade regelbundet på jazzklubben Blue Note. Han blev en känd figur p.g.a. sitt flitiga promenerande i staden. Han fick där tillnamnet, kanske p.g.a. ansiktsuttrycket och den allmänna utstrålningen: "L´homme heureux." (d.ä. "Den lycklige mannen." ).P. utnyttjades alltid av folk som snodde hans pengar. Det som blev över till honom spenderade han på kläder ( han var klädsnobb, bar högskaftade boots ..... ) och alkohol. P. led av en hjärnskada tillfogad av polisbatongslag 1942 i NY ( vid ett tillslag á la den vidriga amerikanska serien Cops, då B. Powell skyddade den unge Th.Monk från att gripas av "ordningsmakten" för misstänkt narkotikainnehav ... ) , huvudvärk samt av TBC. Han levde halva livet nerdrogad med tunga neuroleptika.Powell var aldrig beroende av droger för att kunna spela - som t.ex. Ch. Parker, men spelade alltid bäst opåverkad av gifter.Powell hade också den goda vanan att aldrig nånsin spela med en cigarett i munnen.( P. var gift 2 ggr, med Cecilia och med Buttercup.) P. var dock hela livet alkoholist.
P. hade den uppfattningen, som han också framförde.... ( det var sällan han sa nåt.), att det var synd att man kallade den musik han spelade för "bop".( alt. "be-bop"). Han hade själv föredragit att den kallats något annat.( Förmodl. lite mer värdigt......). Powell återvände till U.S.A. - där han var född - och dog i armod på ett lägenhetshotell ( av känd am. typ ) i levercirrhos , ägandes ett piano där ett flertal tangenter var obrukbara. biogr. F. Paudras. Dance of the infidels.
jfr. musik.
-
Pouzarová , Anna. (Tjänstefl. ), F. Kafkas "musa".(enl. ingenjör Rieck*.)
-
pragmatism. "Att med sin fattningsförmåga söka förstå konsekvenserna av att med sin fattningsförmåga fatta en sak på ett visst sätt." ( Ch.S. Peirce*.) (!!!!!) Se: William James.
-
Prat. Av en del ( Moore..... ) en def. av filosofi =.Prat om prat./////// Dom som pratar om Jesus* pratar som om dom sett honom. Man vet inte om han ens funnits. jfr. Beaumarchais.
-
Prawitz, D. ; sv.logiker.ABC i Logik. se: logik.( P. stavar gulligt parentes "parantes".)
-
precisera. En av fil. uppgifter är att precisera vad man menar.Då gäller det verkl. att mena. Man vet ju oftast icke vad man sagt, förrän man preciserat.( Nå, vissa saker går näppeligen att precisera.- Då kan man istället upplösa dem, eller säga dem på ett annat sätt, vilket ofta kan vara fruktbart*.) Man skiljer mellan precisera och specificera. prova!jfr specificera, Naess, .Empirisk semantik.
-
Precision. " Sanningen vinns genom brist i precisionen. Det har vi som tänker suddigt haft klart för oss länge!" ( ? ).----- Ty viss fil. är mera knep och knåp. Jag syftar här på analytisk filosofi, som har karaktär av knep & knåp. Man kan dock lära sig vara precis, men i a. fil. har precisering blivit självändamål och mål i sig- och man kommer oftast icke därutöver.
-
predikan, predikokonst. (se: homilitik) Något man borde avskaffa.Det räcker väl med orgelmusiken. Ty änglar tala ju - som Swedenborg säger - enbart med tonfall.jfr.:S. Kierkegaard:
"Selv Prædikeforedragets Situation, det at
prædike, i den Forstand som det nu tages, er som beregnet paa, ethisk
seet, at bedrage Taler og Tilhører.
I en pragtfuld Bygning, hvor Kunst og Smag har frembragt det æsthetiske
Begreb af Høitidelighed; naar saa Orgelets mægtige Røst
har fyldt Hvælvingerne og den sidste Tone hendøer – da træder
der en Taler frem, som nu sætter alt i Bevægelse for i Øieblikket
at virke; han selv opildnes ved at fornemme, hvorledes han virker; han potenseres
o.s.v.s.v.s.
Afdøde Spang (/ S.K.s favoritpredikant /)sagde engang at han havde havt
nogle af sine herligste Øieblikke paa Prædikestolen. Ja, ach ja
en saadan Stemnings og Phantasie-Potensation det er jo ogsaa, æsthetisk,
Noget. Men mon ikke en Skuespiller taler paa samme Maade om det at frembringe
en Stilhed i Theateret saa man kan høre en Knappenaal falde – og
saa i næste Øieblik høre Jubelen o: s: v:; mon ikke ogsaa
en Skuespiller siger, at han har haft nogle af sine herligste Øieblikke
paa Scenen, ved den Potensation som det er at electrisere og electriseres. Og
Præsten vil endnu mere, han som jo selv er det Jeg, der taler qua autor.
Og saa taler man rørende om, at en Præst føler Trang til
at prædike; naar han i en Maaned ell. to ikke har prædiket, saa
føler han en Tomhed, et Savn o.s.v.– jo jeg takker, hvad Under vel
at Den der er forvænt ved saadanne ugentlige æsthetiske Potensationer,
hvor han i begeistret Stemning exalteret rører og selv røres ved
at skildre Tro, Haab, Kjerlighed, høie Dyder, Saligheden i det at lide
o. s. v. – hvad Under vel at man føler et Savn; naar man er Forfalden
er det ikke saa let at undvære Spiritus.
Men hvor bliver nu i alt Dette Plads for den fattige ethiske Existeren og Handlen.
Det er Mynster lige saa umuligt som at staae paa Hovedet, ligeoverfor en blot
nogenlunde Dialektiker at vise Forskjellen mell. en Prædikant i hans Stiil
og en Skuespiller. Thi Forskjellen mell. en Præst og en Skuespiller er
just det Existentielle, at Præsten er fattig – naar han prædiker
om Fattigdom, er forhaanet, naar han prædiker om at lide Forhaanelse o.s.v.,o.s.v.;
medens Skuespilleren just har den Opgave at bedrage ved aldeles at skaffe sit
Existentielle bort – har Præsten just den Opgave i dybeste Forstand
at prædike med sit Liv. Ja lidt paradox kunde man sige: at prædike
er noget nær at holde sin Mund men existentielt at udtrykke, i Gjerning,
med sit Liv at udtrykke Det, som ellers bruges Ord til. Det klangfulde Organ,
de herlige Armbevægelser o: s: v: behøves egl. ikke: en Stum kan
prædike, og en Krøbling, der ingen Arme har kan ogsaa prædike."
-
Pressfrihet. se yttrandefrihet, demokrati, reportrar utan gränser, Dawit Izak, Voltaire.
-
Press-stop. Roman av E. Waugh.
-
Prestation. Man har här en folksjukdom. Ty det förväntas att man under sitt liv skall prestera ngt. Så är det naturligtvis inte. Man har en evig rätt att vara apatisk.
-
Presto. (it.)Tempobeteckning.(snabbt).jfr. Lento.
-
Priamos. Far till Hektor i Troja i Ilions borg..i Iliaden.
-
Priapus. sex-gud ( ? ) hos romare. Stod i medelklassens trädgårdar som ful staty. ( Priapism, pat. tillstånd av manl. sexuell onat., stress el. neurolog. sjukd. ) Man hade samtidigt den föreställn. om Priapus att denne var kollossalt dum o. fullständigt ur stånd att få ejakulation, och att han alltså var ofruktsam. jfr. Museum of Naples.
-
prima facie. (lat. = vid första anblicken.) - Jfr. Descartes.
-
Privation.:Lat. Berövande./ Från Aur. Augustinus ”privatio bono”. En syn på ondska som frånvaro av gott.-----Jfr. A.s berömda ord: " Si Deus sit onde malum. Si non sit, onde bonum?"( "Om Gud finns varifrån kommer onskan, - om han inte finns , varifrån kommer då det goda?" )......
-
Pro et contra= för och emot.(Reson. att föra innan ett val.)
-
propter hoc ,(lat.) = på grund av vilket.-----; I post hoc och propter hoc ligger några av kausalitetens* problem.( jfr.M. Schlick.)
-
Prostitution. Förbjuden i Sverige. Förbudet är ett övergepp mot den mänskliga/den enskildes / friheten.jfr. feminism, pornografi, ultrafeminism, manshat.
-
Protagoras. (.... f.Kr. ) gr.fil. Berömd är Prot. sat.:"Människan är alltings mått.". ( Homo-mensura-satsen.) ( Man tvistar ännu ? - redan då ?- om innebörden.)
P. betonade att vi snarare har kunskap om skillnader* än om ting.
-
Problem. Ja, om det finns ett problem så bör det finnas en lösning. Men är problemet löst, så är icke ngt problem kvar.
-
Problematisera, göra distinktioner inom ett problem eller en frågeställning. Kan ju vara båd bra o dåligt. ( Man kan t.ex. problematisera hela livet, och på så sätt glömma bort att leva det.)
-
Proklus. ( Proklos )(d.485 e.Kr.) gr. fil. Ledare för akad. i Athén.( En av de sista , förmodar vi.) f. i Konstantinopel. Vände upp o ned på Plotinos.Vi kan endast närma oss det Ena ( högsta) negativt.Betonade tänkande i triader.jfr. Hegel & Augustinus./ jfr. Adorno.
-
Prokrustes-säng. Säng av en viss längd där man lade/lägger en person. Om fötterna sticker ut så blir de avhuggna.Huvet likaså. Om personen är för kort så får man ta till utdragning. Används som bild för : att pressa in ngt i en färdig mall.........
-
Propp = propedeutisk kurs.
-
Propriagnosi. ( lat.proprius. = ansikte.); Ansiktsblindhet.Oförmåga att kongifurera ansikten i hjärnan. Anv. oxå bildlikt.P. är ett intressant fenomen, som det påverkar även drömmen. Nämligen så, att den, som lider av p., ej ens i drömmen kan se ansikten och således drömmer om människor den känner, men dessa ha då i drömmen inga som helst ansikten, viket ju ställer till det hela och skapar en förvirrande situation för drömmeriet. Människor igenkännes då i drömmen genom sin atmosfär, sitt sätt att gå, sin "färg". Propriagnostikern tvivlar ofta på att nånsin få återse sina nära o.kära efter döden, eftersom han/hon inte ens kan "återse" dem i drömmen. Så lever - kan man säga - propriagnostikern - i en skuggvärld* - men får göra det bästa av den.
Men - p.ns problem är dock främst att han/hon i och med svårigheten att alls se ansikten - även när de är mitt framför - alldeles glömmer bort att samspela med den Andre. Så kan den drabbade fråga efeter vägen till Hjuvik och få svar men misslyckas med att se förstående ut, även när budskapet gått in hos frågaren och får så höra vägen till Hjuvik beskrivas om och om igen, och finna sig i att bli betraktad som idiot*, - vilket han/hon ju i viss mening är.
jfr. Platon, Lévinas, Rosenzweig*.
-
Proudhon, .(17....) fr. utopiker.jfr. K.Marx´s Filosofins elände.
-
Proust, M.( 1871-1922); På spaning efter den tid som flytt. ( 1913)....fr. romanförf. /,Contre Sainte-Beuve.Skrev sin jätteroman i ett madrasserat rum under 1.sta världskriget.:
"Jag vänder mig inåt mot min själ.
Det är den som skall finna sanningen. Men hur? En djup osäkerhet kommer
över oss varje gång själen känner sin egen otillräcklighet;
då den samtidigt är sökaren och det mörka landskap som
skall genomsökas, där inga hjälpmedel står till förfogande.
Söka? Det räcker inte: skapa. Själen står inför något
som ännu inte existerar och som den ensam kan förverkliga och genomtränga
med sitt ljus…." ( På spaning efter den tid som flytt, I,s.48.)
( samtidigt sökaren och det mörka landskap som skall genomsökas
).Skrev även en polemisk litt.teor.skrift: Contre Sainte Beuve.(....)
-
Przwalskys häst. Hästras som hittades i ... säg ....Ukraina ,ung., av en slump.( Man sökte den aldrig !) Djuren är vilda och små. jfr. Camargue.
-
Prästadöme.: ty Pfaffentum. Forntida bedrövligt auktoritetsvälde.SE:auktoritet !
-
Pseudo-Dionysios (okänd ).Enl. denne kristne teol. må vi inte uttala Guds namn, inte tolka Bibeln, men bara ägna oss åt tyst kontemplation över Gud. se: Dionysios, Isodoros, Cusanus,.Silesius, Proklos, Taize. Sannolikt var Pseudodionysios = Proklos.
-
Pseudofilosofi. Ngt. som är "i stället för" filosofi, eller vanligare, utger sig för att vara det, men inte är det. Det är ytterst ytterst vanskligt att ge exempel.
-
Pseudonym. (gr. istället för namn ), ex.:
Att "leka med" två Själv.........
Sören Kierkegaard om två av sina pseudonymer:
Lägg märke till det lekfulla sätt med vilket Kierkegaard - på ett löst blad i sina efterlämnade papper - behandlar två av sina pseudonymer, de två viktigaste: författaren till Philosophiske Smuler och Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift å ena sidan ( Johannes Climacus )och författaren till Sygdommen til Døden och Indøvelse i Christendom ( Anti-Climacus ) å den andra. Och hur han liknar de två vid bröder och vid stjärnor efter vilka en sjöman kan navigera.......
Detta är skrivet 1849, då S.K. skrev de två senare böckerna. Han erkänner här sin släktskap med författaren till de tidigare skrifterna, de filosofiska, eller filosofi-kritiska.
"Johannes Climacus og Anti-climacus.
En dialektisk Opfindelse.
U. D. af
Anti-climacus.
( En Efterskrift ).
Jeg, Anticlimachus , som har skrevet
denne lille Bog, et stakkels enkelt, et slet og ret Menneske som Folk er fleest
,er barnefodt i Kjøbenhavn, omtrent ja til Punkt og Prikke jaevnaldrende
med Johannes Climachus, med hvem jeg i een Forstand har Meget,
har Alt tilfaelles, men fra hvem jeg dog i en anden Forstand er uendelig forskjellig.
Han siger nemlig om sig selv, at han ikke er Christen; det er til at
blive rasende over. Derover er jeg ogsaa blevet saa rasende, at jeg - hvis
ellers Nogen kunde narre det ud af mig - siger lige det Modsatte, eller fordi
jeg
siger lige det Modsatte om mig, kunde jeg blive rasende over hvad han siger
om sig. Jeg siger nemlig, at jeg er en saa overordentlig Christen, som der aldrig
nogensinde har vaeret til, men vel at mrerke jeg er det i skjult Inderlighed.
Jeg skal nok passe paa, at Ingen, Ingen
maerker Noget, end det Mindste; men forsikkre kan jeg og jeg kan forsikkre (
dog
virkeligt forsikkre det kan jeg ikke, thi saa brød jeg jo Hemmelighedens
Skjul ) at jeg i
skjult Inderlighed er, som sagt, en saa overordentlig Christen, som han aldrig
nogensinde har vaeret til. Laeseren, der foruden at vaere min Ven , tillige
er en Ven ar Forstaaelse, vil forøvrigt let see, at der trods min overordentlige
Christelighed dog er noget Ondskabsfuldt i mig.
Thi det er klart nok, at det er af bare Chichane mod Johannes /C./, at jeg har
taget den Stilling, som jeg
har taget. Var jeg kommet først, saa havde jeg sagt om mig, hvad han
nu siger om sig,
og saa havde han vaeret nødsaget til at sige om sig, hvad jeg siger om
mig.Thi vi ere i Slaegtskab sammen, men vi ere ikke Tvillinger, vi ere Modsretninger.
Der er emellem os et dybt, et Grund-Forhold; men trods de meest fortvivlede
Anstrengelser fra begge Sider komme vi dog aldrig laengere, aldrig nrermere
end til den fraastødende Berøring. Der er et Punkt og et Nu, hvori
vi berøre hinanden, men i samme øieblik fare vi fra hinanden med
Uendelighedens Fart. Som hvis fra Bjergenes Spidse tvende ørnestyrtede
sig ned mod eet Punkt, eller som hvis fra Klippens Tinde en ørn styrtede
sig ned, og fra Havsens Dyb en Rovfisk med samme Fart søgte op mod Fladen:
saaledes søge vi begge det samme Punkt; der er en Berøring, og
i samme Nu fare vi
fra hinanden, hver til sin yderlighed. Det Punkt, vi søge, er det: saadan
slet og ret, ganske eenfoldigt at vaere en sand Christen.
Der er en Berøring, men i samme Nu fare vi fra hinanden : Johannes siger
om sig selv, at
han ingen Christen er; og jeg siger om mig selv, at jeg er en saa overordentlig
Christen, som han aldrig har vaeret til, vel at maerke i skjult Inderlighed.
Hvis det engang skulde trreffe sig saa, at vi i Berøringens Nu forvexlede
os med hinanden,
saa jeg kom til at sige om mig hvad Johannes siger om sig, og omvendt: saa vilde
dette ingen Forskjel gjøre. Kun Eet er umuligt, at vi To kom til begge
at sige det Samme om os;
men derimod er det muligt, at vi begge kunne forsvinde.
Virkelig til ere vi ikke; men Den, der naaer at blive slet og ret, ganske
eenfoldigt
en sand Christen, han vil kunne, som Sømanden fortaeller om Tvillingerne,
efter hvilke han styrer, saaledes vil han kunne fortrelle om os to Brødre:
Modsaetningerne. Og som Sømanden fortaeller om det Eventyrlige, han har
seet, saaledes vil Den, der naaer at blive slet og ret, ganske eenfoldigt en
sand
Christen, kunne fortaelle om det Eventyrlige, han har seet.
Maaskee lyver Sømandeni hvad han fortaeller - det vil ikke vaere Tilfaeldet
med hvad den sande Christen fortaeller om os; thi sandt er det, at vi to Brødre
ere eventyrlige Skikkelser, men
sandt er det ogsaa, at h a n har seet os.
Anti-C."
( ur efterladte Papirer......)jfr. Kierkegaard, själv mm.
-
pseudovetenskap.Ngt istället för vad som borde vara vetenskap.ex. astrologi, litteraturvetenskap, (!?) psykiatri.
-
Psykiater = själsläkare.jfr. psykolog, psykoanalytiker, psykoterapeut, shrink.
-
Psykiatri. se: Ångest. Pseudovetenskap .se: vetenskap, Valeriana, Hibernal, Tuxal, Xanor, Opium.
-
Psykoanalys. Metod att bota hysteri* som genomgått en metamorfos* till en hel hoper metafysik* av olika slag. Inom psykoanalys används företrädesvis ett exkluderande ( fikon-)språk,- fikonspråk brukar vara sådana - så att inte ngn skall förstå att innehållet/meningen låter vänta på sig. Psykoanalysen - den moderna - har 2 . ännu en sanning: den egenskapen att dess sanning alltid väntas uppenbara sig ...snart.( D.V.S. aldrig. jfr. eskatologi.*) Men roligt har man.jfr. spex, rosenkorsare, esperantist, godtemplare*. jfr. Freud, Lacan, Matthis.-
-
psykofarmaka. Samlingsnamn för alla mediciner som används av skolmedicinen för att bota el. lindra patologiska sjukdomstillstånd o. dyl. som rör psykiska apparaten. Allt från Valeriana till Klorpromacin.
-
Psykolog-(er); Nå så är vi det allihop.
-
Psykologi. (läran om psyket); Mycken filosofi är eg. psykologi. /S. Kierkegaard skrev 1843 :"När ångestens problem är löst kan psykologin avskaffas." Detta är märkligt, då S.K. förmodl. bör ha värdesatt ångesten som mer än ett "problem"...... enl. vår läsart.-/ ty. Psychologie./Varje människa är psykolog. (Den positiviska psykologin är utsiktslös.)
" Psykologi är otålighet. Alla mänskliga fel är otålighet.",( F.Kafka)
"När ångestens problem är löst kan psykologin avskaffas." (S. Kierkegaard.), se: Freud.
När jag ( KG ) försöker tänka mig ett helvete, så blir det ... att tvingas studera psykologi ( id est: på ett universitet.).
jfr. psykiatri, grafologi, gestaltterapi, KBT, psykoanalys, hysteri, ångest, neuros, fobi, ätstörning, agorafobi, afasi, dumhet, psykodynamisk teori, skräck, hat, kärlek, ilska, trots, vanmakt, Johan Cullberg, vansinne, fantasi, falskhet, oidipuskomplex, mord, lögn, girighet,onani, begär, trötthet, sömnlöshet, samvete, renlighetsiver, kleptomani, mani, ensamhet, lycka, olycka, H. Scheike, lidande, ånger, skrivklåda, skrivkramp, Rollo May, magnetkamera, snille, IQ, EQ, hjärnforskning, kognitionsforskning, medlidande, auktoritet,ADHD, autism, perversion, sexualskräck, läshunger,Foucault, drömbild, M.Klein, omedvetet, medvetet, sanslöshet, skratt, ironi, vilsenhet, trauma, modersbindning, Lacan, motbild, hatobjekt, realitetsprincip, mm.
-
"psykologiska orsaker". Med detta uttryck menas vanl. "psykiska orsaker", men det kan man numera inte säga, då man vanl. inte tror på existensen av ....... ett psyke.
-
psykologisera. Avända ett psykologisk åskådningssätt där man anser att det inte är på sin plats.
-
Psykopat. Härmed menas allvarligt psyk. sjuk , empatistörd, person. Ofta farlig för alla. I det allm. medv. förekommer denne som en människa utan samvete.jfr. sociopat.
-
Psykos. (psykiatr.) Allvarlig rubbning av verklighetsuppfattningen med svåra lidanden i följe.Orsak okänd.Har ett rätt löjligt namn. S. Freud hade en stark motvilja mot psykoser. Inom fil. har man inte riktigt gripit sig an psykosens problem ,- vilket väl är på sitt sätt bra. se: föreställning, normal, Foucault, vansinne..
-
Psi. gr. bokstav.
-
Pst =lyssna här). "LYSTRING!"
-
Pyrenéerna. Bergskedja mellan Spanien o. Frankrike.
-
Pyrrhon. fr. Alexandria el. Rom. fil. läkare.(d.370 f.Kr.); Radikal tvivlare. P. tvivlade på allt. ( Han motsade därmed sig själv.) Nå, P. var nog i verkl. en sund tvivlare. Eg. både etiskt och kunskapsteoretiskt en föregångare till Kant och Hegel m.fl. ( jfr. Sextus Empiricus*!) se:atarxi*.Otvivelaktigt P.s ideal./ jfr. Wittg*.:"Att tvivla på tvivlet vore inget tvivel."
-
Pyrrhus.(.....f.Kr.?) rom. fältherre. Bekant för sin "pyrrhusseger" o. därmed intimt sammanhängande utropet:"En sådan här seger till, och jag är förlorad!!" jfr. Th. Mommsen*, Römische Geschichte.
-
Pyrt. "Nu ligger det pyrt till." Nu är det illa.
-
Pythagoras: ( ....d. c:a
se: geometri, Popper, Einstein, Euklides.
-
Pythia. Oraklet i grek. Delphi./vi ha ett Delphi i Ågypt oxå / jfr.: Delphi.Hade vid sin sida en mängd assistenter av kvinnl. kön. Pythia uttalade sig - mot betalning , omtöcknad av rök och rådgivare - om Sokrates*."Den mannen är visast av alla, ty han vet att han intet vet." (jfr. självref.)jfr. språkrör.
-
Påstående. /eng. assertation./;Ett påstående kan vara sant eller falskt eller meningslöst. "Alla krav sprang nakna den dag min farbror spelade trumf på rädisor.";"Allt har en orsak."; "Detta är omöjligt."; " Visserligen är det sant, men än sen då?" o.s.v. i potentiell oändlighet.
-
Påve. ty. Papst. / Man som väljes - i konklav* - i Petri* efterföljd. Är hänvisad till att kanonisera folk som Loyola*. Och Birgitta. Och många, många andra. Man må hoppas att påven inte får för sig att kanonisera förf. till denna lilla websida el. bok. Det vore ett öde, "värre än Döden".
jfr. Petrus, Innocentius, Benediktus, Rom, Sixtus, Pius, Julius II, celibat, kondomer,rökpuff, romanen Påven Johanna.o. B. Castiglione. Papism. Auktoritet.
-
Påver= fattig./fr. pauvre/. jfr. fattigdomsbevis."Guds lille fattige.", Le trésor des humbles. Potatisätare.
.........forts med qua.
--------
© Kaj Genell 2009-11. Efltertyrcåk föirbjudlas.
----------
---------