Filosofiskt lexikon , T-Ö.
författat av Kaj B. Genell.
T
Tabu. Förbjudet. jfr. Totem and taboo.
-
Tacksamhet. Hur tacksam ska man vara för att man lever? Inte alls ? Mycket ! Och vem ska man i så fall tacka. Det finns en sång som heter "Ja vill tacka livet." Det är bland den värsta text jag vet.
-
Tadel=klander.
-
Tal. (.Zahl./) matematisk term. Siffran 2 eller II betecknar talet två.( ? ). jfr.B. Russell. What is a number?,( En förkortning av en del av kap. 1 i Principia Matematica.) där R. fintligt bestämmer vad ett tal är med hjälp av begreppet "klass"*:talet 2 är klassen av alla tvåtal, - talet 3 klassen av alla tripletter*.jfr.oxå : negativa tal.
-
Talang. Snäppet inunder begåvning.( jfr. snille )
-
Talent. Peng. ( Kommer av ett gr. ord för att väga upp pengar.). jfr. Bytesekonomi.Platons Kratylos.
-
Tallyman = räknare ( av gods ).
-
Talmud. Urgammal sagosamling.
-
Talgree, M.194.-2.....) sv. litt.vet. och förf., kulturvet. Leo, ett estniskt öde. ( Om hennes far.). jfr. S. Oksanen.
-
Talmystik.se: vidskepelse. Pythagoras, Bach.
-
Tand.
Ex.: "Alla sitta vi i skuggan av tidens tand."
-
Tanke. ( ty.Denken.) Tanken är inneboende i Tingen, enl. Hegel.Tanke och varande är ett. ( Panlogism.) Tankens inre liv, ” Das Denken an sich”, måste, enl. H., vara grunden för varje system.
-
Tankebyggarorden. se: Nordenflycht.
-
Tantalus. (gr. myt.) T. var en man som för att dryga ut en soppa vid ett kalas på berget Olympen slog ihjäl en av Zeus´söner och styckade denne.
Efter att allt upptäckts - å Olympen - så avrättades T., hamnade i dödsriket där ahn för evigt får utstå oändliga kval, bunden vid ett träd. Han når icke vatten att dricka ty det sjunker när han böjer huvudet. Han når icke frukterna ( päron?) som dinglar från grenarna, ty dessa höjer sig då han sträcker sig efter dem. Som om icke detta var nog, så hotar hela tiden ett världigt stenblock att falla ner över honom ( och åter slå ihjäl honom, vedermörda, s.a.s. ). T.s som - en osedvanligt ful (!) gosse, döpte i sin tur sin son till just "Tantalus". -----Sådant här kan man läsa om i R. Graves Greek Mythology I-II.
-
Tantiem = ersättning.
-
Tarski, A. fil.log. "On the concept of truth in formalized Languages." Bekymrade sig för den fil. grundläggningen av matematiken och logiken. jfr. Paradox. Klass.Gödel. Naturvetenskaplig sanning.
-
Tarvlighet.( tarv = nödvändighet = det som är . ) Ofta: Livet som tanklöshet och nedsmutsning o dyl..
-
Tautologi: ( gr. to auto legein, att säga detsamma ) . Om vi betraktar de två analytiska utsagorna.a.) ”Alla ungkarlar är ogifta.” och b.) ” Antingen regnar det, eller så regnar det inte.”, så betraktas b. vanligen – i modern tid – helt rimligt - som en t. .---Tydligare är väl:” Om jag kommer , så kommer jag.”eller: ”En lögn är ingen sanning precis…...”….se: Kierkegaard.
; T är det logiska tecknet för "tautologi".ex.: A ↠ ,T is always true.jfr. det franska uttrycket "battologie" = onödig upprepning.
-
Taxis. gr. "rörelse" fr. a till b. . jfr. kinesis.
-
Taylor, Ch,(........) Bok om H. idéhist.
-
Taylor;F.(d.1915) am. vertygsmaskinskonstruktör.
-
Taylor, M. Kierkegaard och Hegel (........) om infleuenser. En djupare analys av förh. än Thulstrups* i samma ämne.Not(.....) Om Nietzsche, AIDS mm.
-
taylorismen. metod att framställa med maskiner mångdubbelt med varor.se:F. Taylor. tillväxt.
-
Teaitetos. Dialog av Platon*, där denne låter Sokrates* begreppsundersöka "vetande".
-
Teknik.( gr.Téchne.) skicklighet./ "Tekniken kommer att utrota mänskligheten." ( S.Kierkegaard. 1844.)
-
Teknikfientlighet. Här radar mängder av filosofer upp sig och varbar: Kierkegaard, Heidegger, Kemp, Adorno, Naess o.s.v. Främst efter den stora industriella revolutionen har många dystopier* skrivit med tekniken som schalva myrderen.
jfr. Huxley, Orwell m.fl.samt en massa filmer ...... jfr: neanderthalaren. Där var en som inte ville störa naturen nåt speciellt. En riktig idealgestalt. Vi själva, ja... för att tala med Kafka." Visst finns det hopp. Massor av hopp. Bara inte för oss."( Betrachtungen...)
-
teodicé.(gr.gud+rättvisa );Problemet m.m. med att världen synes "orättvis" och att man då har svårt att tro på en god gud.
-
Teokrati. ( gr.= gudsstyre ) Pol. idé om att en stat bör styras Gud. Detta låter sig ju sägas. Frågan är bara genom vem Gud då ska tala. Genom sina resp. skrifter - såsom Bibel och annat, och vem som i varje särskild situation har tolkningsföreträdet när det gäller att styra en teokrati enl. dessa skrifter. Oundvikligen tyckes då ett prästerskap vara av nöden som länk. Här har vi då en viss vårighet att utse detta prästerskap. Skall det utse sig självt? I förhållande till andra styrelseformer tycks teokratier brottas med helt andra problem än majoriteter, - om man säger så.----Människan spår och Gud rår.
-
Teleologi.: Uppfattning att det som händer är bestämt på förhand att leda till ett visst mål.( mål =gr.telos* .)
-
Telos. : (gr. mål.) Teleologisk, - d.ä. som har ett inbyggdt mål. Teleologisk världsåskådning, åskådning, där ett på förhand av högre makt uppställt mål utgör livets ”mening”. H. talar om världen som ägande självavsikt, Selbstzweck”. I ett ”självögonmått” inneslutes det yttre av det inre i en Cirkel. Tillvaron har sin egen mening.
-
terapeuterna.// ursprungligen:.....har glömt....historiska gestalter ... Numera personer som behandlar själslig obalans. Je , moi-meme, je ne suis pas aucun thérapeute, non, - rien de sorte, et je certainement ne donne pas conseille. Je suis philosophe........ je pense......
-
Terrorism. Vapen som förtvivlade människor använder när de känner sig misshandlade av makten och därmed använder en - ofta urskiljningslös - makt och sprider död o lidande bland ofta helt oskyldiga mskor.jfr. skrivterror.krig för fred. jfr.USA.
-
Tersman, F. (19..-2....); Analytisk fil. prof./ Fem filosofiska frågor (2001). Tar bl.a. upp en rad paradoxer och låter dem illustrerakända vardagsdillan. t.ex. Fångarnas dilemma, Soritetsparadoxen, Russell´s paradox o. Goodmans. Boken är en slags introduktion i filosofi för den pigge flanören. Boken är välskriven, ibland lite utöver det väl uttryckta, och detta skapar en viss distans till boken o. till dess författare, - icke alls ovanligt när man läser analytiska filosofer. Man är lite väl intresserad av sitt ämne,och för lite intresserad av riktigt engagera människor i en sak. Man, d.v.s. Tersman, har velat skriva en bok, en filosofibok, men icke kunnat välja vilken...... Sanning - menar t.ex. Kierkegaard - är att vilja ett. Tersman vill 1000 saker, och det förtar effekten.Tonfallet hos T. är tonfallet från en ovanifrån, en som förenklar och låter läsaren veta att författaren förenklar. I och med det, så blir boken en serie tankenötter och inget som har någon ytterligare betydelse.Bättre "lycka" nästa gång !( T.s högsta önskan verkar erkannerligen vara att ha kommit på Nelson Goodman´s paradox,- som behandlar "Humes dilemma", induktionen - just för att den var så elegant. Jaja. ) Vid läsning av denna bok tänktejag:"Är detta filosofi, så vad är då filosofi annat än tomt intelligent prat?", - men det är ju ingen beskrin. av boken, men av min reaktion på den.Ska fil. vara "docenteri*"? NEJ.
-
Teologi. (gr.theus.); läran om Gud.( snarare :lärorna.). se Islam, kristendom, judendom, Lessing.(jfr. onto-teo-logi.)
-
-
teokrasi.( gr.krasi = blandning ); Gudsblandning. När man blandar ihop gudar eller namn på dessa i kulturer el. böcker. jfr. idiosynkrasi.
-
teokrati. stat som styrs av religion/prästerskap.
-
Teorb. stränginstr.jfr. Harpa.
-
Territorium. Så snart en person påstår att det är Gud som gett honom/henne territoriet, så har denna person ställt till det för sig, bl.a. eftersom det råder religionsfrihet i världen i stort.jfr. uppenbarelse, Paulus, frihet.
-
Thánatos. gr, dödsgud .( jfr. euthanasi.).jfr. Osiris, Hades.Styx, Kerberos, Eurydike, ......
-
Thatcher,M.(19..-.....).vetenskapskvinna, konserv. pol. (tory), Storbrittaniens sämsta statsminister, under vars regewringstid klassklyftorna ökade 10 ggr. Invaderade Falklandsöarna. Stödde diktatorn Pinochet. Man kan finna hennes direkta motsvarighet i Sverige i herr F. Reinfeldt,(m) en lågutbildad politiker som skapar massarbetslöshet, klassklyftor och invaderar Afghanistan.
-
Theándritos. En av Proklos* nämnd - trol. i metaspråklig dräkt - arabisk "gud" som eg. var guda-människa ( theo = gud andritos = man ) likt Attis.- Dionysios Areopagita tilldelar Jesus en "teandrisk" tillvaro.se:arius.
-
Theokritos(d.250 f.Kr) skald. Levde i Syrakusa ( Syditalien ) och var skapare av den bukoliska ( ung. natur-) lyriken.Bet. för Vergilius.
-
Thinspo.(eng abbr.);/ Thin+inspiration+portrait. /Fotografigenre med många, många bottnar,icke alla så ljusa. ( Man borde skriva en tjock bok om thinspos.). jfr. konst, etrem, kropp, begär.
-
Thorild. T. ( 1759-1808 ) sv. diktare o fil.Född i Kongelf. Antagonist. till H. Kjellgren. Utb. i Greifswald. ( Likt Swedenborg m.fl. svenskar.).Ville införa republik* i Sverige med sig sjelf som president. ( Skrev delvis på engelska. Sic!)
"Hvad äger du? Nöjet och dagen.
Naturens röst är: njut och dö!
Men se, men tillbe den lagen,
Och le; det är gudomligt att dö.
Nöjd , vän, att Lefva är Ära;
At le och dö, är gudomlighet.
/...../."
( ur Dithyramb.)
-
Tid.:. ty. Zeit./ Tiden relativiserad
i och med Hume och Kant.
se Kant. Einstein, rum, Riechenbach.
-
Tillvaro. (ty. Dasein.) Enheten- enl.
Hegel - av Vara och Vardande.
-
Timma. För de antika egyptierna var en timme motsv. för oss 2 timmar ( 1/12 dygn).
--
Ting: ty. Ding. Kongregation av materia.
( Jfr. Heideggers lilla skrift: Vad är ett ting?
Ting i sig: ” Ding an sich.” - Kants kända begrepp , i Kritk der reinen Vernunft , - el. formulering., som betecknar den för förnuftet oåtkomliga ”egentliga” verkligheten.Våldsamt kritiserat såsom begrepp , - såsom självmotsägande. En vaghet hos Kant, och inkonsekvens, som påverkade Fichte, Hegel , Schopenhauer med flera.
-
titurisk.------- L. Gustavsson* talar om de "tituriska ögonblicken" som de som äro så sällsynta, men ack så ljuvliga, men som förunnas somliga.
-
TOE ( eng. Theory of everything ). Brukar vara en teori som inskränker sig till förklaring av universums uppkomst , tillvaro och försvinnande. Inget annat.Inget särskilt. Om denna teroi ska vara en fysik teori eller en filosofisk, det är en knäckfråga. Ty vad är allt? Och när ?
-
Tolerans. Hum.dygd. Uppl.dygd. jfr. Voltaires* Traktat om toleransen. "Jag må tycka hur illa som helst om dina åsikter, men jag är beredd att med mitt liv försvara din rätt att uttrycka dem!"( V.) Jfr. Chatelet. jfr. oxå H. Marcuse* & teorin om den repressiva toleransen. ( Man avväpnar kritikerna genom att låta dem skrika sig hesa. jfr. H. Järv. Radix, 1979, nr.4. H.Marcuses upp- och nedvända värld. )
-
Toll. se: Kreuger.
-
Tollstadius, se: hernhutismen.
-
Tolk. se: översätta.
-
Tomas: se: Aquino. Den katolska världens främste filosof, som – med grunden i Aristoteles skrifter – byggde upp en väldig dogmatik åt den religiösa makten. se: L.Johanneson.
-
Tonal. Enl. ett visst tonskalsystem och/eller viss harmonik.jfr. atonal.
-
Tondöv. Brukar användas på nån som icke förmår sjunga en ton som han eller hon hör.( Inom vissa gränser.)
-
Tonfall.
Med språket menar jag egentligen vårt vanliga språk, - vad
skulle jag annars mena - och med det mänskligt perfekta bara det alldeles
perfekta - det automatiska - naturliga - sanna - tonfallet. Hjärtats musik
? Minnet är aldrig perfekt, språket är aldrig perfekt.
( E. Swedenborgs ”englar” talade med tonfall enbart.) .( jfr.Scriver.
) tonfall i stora o. små svep. ..en gros.. Ty vi står på ett
något vacklande jättespråksberg - och på det funderar
jag på en skola i tonfall, eller i att inse tonfallets vikt och entydiga
sanning. Som en språkmusik. En värld ur vars kappa ( ..Gogol
- Kappan - var förtjust i tonfall...) det faller toner ( tonfallsdelar)
ur fållar och veck. Som det gör i en riktig uppenbarelse. Detta sätt,-
ty det är ett SÄTT- , sammanfaller i min idjma , - min konsensus:
Något gammalt, något man tar för givet , det skjuter jag åt
sidan och söker, helt utan mystik och abrakadabra, söker mitt tonfall.
Ingen gammal visdom söker jag.- Men kanske en ny. ( Ingen märklig
dimension uppenbarad! Är allt, - så är allt som det är.
Det självklara. ) Är allting splittring och paradoxalt och motsägelse
, så är det så. - Är det helt, så är det helt.
Det man kan inte utläsa direkt här i världen.
Det man kan utläsa härur, är att under alla tonfall finns någonting,
som enbart med list låter sig avslöjas. Nu kan det ju tyckas vara
svårt att med tonfall hålla en läsare fången, -särskilt
i en text -, så att säga, lika svårt som att söka hindra
den lilla undulaten att dränka sig i badkaret. Men vissa människor
klarar det lätt. Vissa människor kan tala med undulater.- Men, det
är säkert, att vi var och en i alla fall ibland hämtar tonfallet,
med en lätt rörelse, ur det förgångna, det är naturligt,
och som en naturlighet eller två så kan jag nog lova min läsare
ett o. annat vackert tonfall från ANDRA än mig i mina skriverier,
eftersom tonfall lutar åt andras tonfall. - Jag är inte så
säker på att Wittgenstein nyss saknade tonfall. ( Så är
det inte med riktningar. Man lutar inte åt andras riktningar i monologisk
mening.- jfr. mitt manus Monolog om Monologen )
Det tar tid att kapa bojor. Speciellt om man har så många som vi.
Att kapa bojor är att avslöja vart personen är på väg.
( Med ”vi” menar jag ingen grupp. Utan alla.) Att avslöja ett tonfall är
att kapa en boja. I tonen måste finnas luckor och fel, och den måste
vara sårbar. Vad är det ni inte döljer? Vi kan här raskt
konstatera att ett tonfall stannar upp ett händelseförlopp , och startar
(upp) ett annat. Ehuru tonfallet är sårbart är det icke desto
mindre väldigt precist. Det är hela mitt barn, men det är också
Stundens barn. Det MOTSVARAR VAD SOM KRÄVS . Det här är
typiskt för tonfall. Vi hör tonfall i böckerna: Shakespeares,
Dickens´. Vi har hört Job, Josef K. ,alla våra ”hjältar”
och ”anti-hjältar” .Tonfallet talar. Det avslöjar ibland klart vad
det är satt att dölja.Man har i kyrkan - det har jag märkt, -
det har jag märkt där , kanske det enda jag märkt där -
två betoningar , två olika uttalsvarianter, av namnet ”Jesus”.En
med grav o. en med akut accent. ( Anden och anden, - fågelnamnet uttalas
med akut accent.) Den ena anger mästaren, den andra offret. Det är
viktigt att betona rätt.
Men det gör man automatiskt. När Jesus bannar Petrus
är det med ett tonfall (grav accent), när han blir gripen av de romerska
soldaterna är det ett annat (akut accent). Men det sker, både i kyrkan
o. annorstädes - automatiskt.
Tonfallet är det mest automatiska. Tonfallet avslöjar, - att då
avslöja en människas tonfall för henne är inte att ta det
ifrån henne, men att göra henne uppmärksam på det. Om
någon säger till någon, med fog, :"Med det tonfallet kan
du inte göra nånting här i världen!" , så är
kanske den människan avslöjad. Är hon förintad eller lössläppt,
fri...? ( Det största här i världen är ju att göra
fri!!) Det är det eviga spelet och valet mellan livs-sanning och livs-lögn.
Och det är den stora , ständiga, märkliga mänskliga utmaningen:
Går det att förändra sig själv? Om jag nu står i
vägen för mig själv med mitt tonfall ?
"Tar Du tonfallet - röstens blick - ifrån en människa så
har du tagit hennes själ. " Tonfallet är det mest auto- matiska,
och det alldeles nödvändiga.
"Kunskap har inget tonfall." .......Den är heller - som alla
vet - inte helt automatisk. (jfr. H.Engdahls essä om t. )
Ett tonfall som döljer: Det är - som vi vet - ofta svårt att
riktigt lita på S.Kierkegaard.. Hans tonfall är ofta intimiserande,det
är energiskt och stilen mjuk och böljande. Inställd jämte
pseodonymitetens problematik och den indirektameddelelsens ( och ironiens )
blir detta väl mycket att ta hänsyn till, : tonfallet uppfattas som
ostabilt ,varefterläsaren börjar backa ur. ( Jfr. här Wayne Booths
A Rethoric of Irony (1974)spec. s.178.). - Adorno önskar attS.K. hade stannat
vid estetiken .( Se A.diss. s. )
Jag vill ge ett litet stilexempel på en ”period” i en text,
- som i sig är en liten novell – avS.K..Den första bok som Kierkegaard
utgav i eget namn var Kjaelighedens Gjerninger ,1847.- Alla tidigare
(
utom avhandlingen ) var pseudonyma: Enten-Eller, Brygt og Baeven, Gjentagelsen,
Stadier paa Livets Vej, Philosophiske Smuler, Afsluttende Uvidenskabelig Efterskrift
samt alla de interfoliernade uppbyggliga ” kristna”skrifterna.
Citat, ett ganska välkänt , ur en av S.K.s tidiga böcker, Gjentagelsen
(1843), skriven snabbt till dels i Berlin, dit S.K. rest – orolig o. med
en ambivalent känsla - en vecka efter den definitiva brytningen med RegineOlsen,
dels i Köpenhamn:
”"Jeg stod op en Morgen og befandt mig ualmindelig vel; dette Velbefindende
tiltog mod al
Analogi op ad Formiddagen. Praecis Kl.1 var jeg paa det Hoøieste og ahnede
det svimlende Maximum, der ikkefindes anfort paa nogen Velvaer ens Gradestok,
ikke eengang paa den poetiske Thermometer . Legemet havdetabt sin jordiske tyngde,
det var som havde jeg inget Legeme, netop fordi enhver Fuktion noødede
sig paa egneog det Heles Vegne, medens athvert Pulsslag som Organismens Uro
kun mindede om og angav Øieblikkets Vellyst.
Min Gang var Svaevende, ikke som Fugelns Flugt, der gjennemskaerer og Luften
og forlader Jorden, mensom Vindens Bølgen over Saeden, som Havets langselsalige
Vuggen, som Skyens drømmende hengliden. MitVaesen var Gjennemsigtighed
som Havets dybe Grunden, som Nattens selvtilfredse Taushed, som Middagensmonologiske
Stilhed. Enhver Stemning hvilede i min Sjael med melodisk Resonants. Enhver
Tanke tilboød sig, og enhver Tanke tilboød sig med Salighedens
Festlighed, det taabelige Indfald ikke mindre end den ringeste Idée.
Ethvert Indtryk var ahnet for det kom, og vaagnede derfor i mig selv. Hele tilvaererlsen
var som forelsket i mig, og alt baevede i skjaebnesvangert Rapport til min Vaeren,
Alt var omineust i mig, og Alt gaadefult forklaret i min mikrokosmiske Salighed,
der forklarede Alt i sig, selv det Ubehagelige, den kjedsommeligste Bemerkning,
Synet af det Modbydelige, det faleste Sammenstod. Som sagt praecis Kl.1 var
jeg paa det høieste, hvor jeg
ahnede det Allerhøieste, da begynder pludseligt nogit at gnave i mit
ene Øie, om det nu var et Øienhaar, et Fnug, et Støvgarn,
jeg veed det ikke, men dette veed jeg, at jeg i naesten samme Oieblik styrtede
i Fortvivlens Avgrund, Noget Enhver let vil forstaae, der har vaeret saa hoøit
oppe som jeg, og i det han var paa denne Punkt tillige har vaert beskjaeftiget
med det Principsmorsmaal, hvorvidt overhovedet den absolute Tilfredstillelse
er at opnaae. Siden den Tid opgav jeg ethvert Haab om at nogensinde befinde
mig tilfreds og abslolut i alla Maader, opgav det Haab, jeg eengang hade naeret,
vel ikke til alle Tider at vaere absolut tilfreds, men dog i enkelte Øieblikke
, om saa disse Eenhader af Øieblikke ikke bleve flere end at, som Shakespeare
siger ”en Øltappers Regnekunst var tilstrekkelig for at opsummere
dem.” .”
( S.K S.V.s.151f. ).
Passagen har en vacker klassisk parabelform – i ett andetag - med ett långsamt
uppbyggande mot en
kulmen i mitten, så en slutsats, som får en något komisk trivialiserande
svans.
Stycket är typiskt för det bästa i den rytmiska prosakonsten
hos Kierkegaard. Och det är såsom en sådan fint periodiserande
skribent, med den böljande och ljudmässigt relativt omväxlande
stilen, han kan ses, som en ...................
-
tornérspel. /typ av duell.
-
totalitet. (lat.) ett allt. se: Hegel, Lévinas.
-
Tragik. ( ty. tragisches.) Tragik är eg. en estetisk kategori, undfådd från skådespeleriets värld, - men bland det svåraste i hela världen är att begränsa denna term till att röra estetiken*. Ty hemskheten är till den grad svår att begripa , att vi inte finner ord andra än bortom densamma, såsom i estetiken.se: förtvivlan.
Transcendentalfilosofi.: begrepp som generellt brukas för Kants- och av Kant – inspirerad fil. betr. dess avsikt att....vaddå? Att nå utöver det fenomenala.se:tysk idealistisk fil.
-
Transcendentalt ego. Överindivduellt Jag hos Husserl. ( Motsats: aktuellt, faktiskt ego.) se: Sartre.
-
Transsubstansiation. När vin förvandlas till blod i nattvard.//// Berömt genom Frans G. Bengtsons* dikt..Papistiskt påfund.jfr. Augustinus, Harrie.
-
Tredelning, triplicitet.:se:tresteg.se Hegels teser.( Om triangeln o kvadraten.) se: Dialektik .triptyk.triad.
-
Tredie, (danska) , begr.hos Kierkegaard .
-
tredje dagen. X-tos uppstod på den tredje dagen enl. Bibeln.
-
Tredje, det uteslutna. ( lat.: tertium non datur) Logisk Lag*. Antingen existerar denna sida , eller så gör den det inte. Något tredje är uteslutet.se:aut aut.jfr också noll.varken-eller.
-
Tredje gång gillt. se: talmystik.
-
Tredje hjärnhalvan. Den jag tänker med.(se magnetröntgenbilaga.)
-
Tredje man. Den som ibland oförskyllt råkar illa ut om 2 bråkar.( En osynlig tredie kan man oxå ana ibland.se: tredje person)
-
Tredje människa, (antikt fil. argument.) Aristoteles* kritiserade Platons* idélära. Om det fanns en människa och en människas idé utifrån vilken hon var skapad, vad fanns då för koppling mellan människan och människans idé ( idén om människan ) ?
-
Tredje person. ( ty. Der Dritte.)
1.) -- Vi har i psykologin att ta hänsyn till det märkliga fenomen att vi ibland i samspråk med en annan människa upplever det som om en tredje var närvarande. Detta är ett mysterium.
.
2.) Många samtal - på tåg o dyl. -
föres ofta för att roa- eller oroa - en trredje person. Som det med
den korsordslösande mannen som frågar sin kamrat: "Du! Finns
på Skansen. Tre bokstäver. Börjar på a och slutar på
a. Vad i h-e är det?" - "Ingen aning!" " Finns på
Skansen. Börjar på a ....". De övriga i kupén äro
nu alla potentiellt 3:dje person och potentiellt på gränsen till
upplösning i atomer. Man kan säga att förlossningen är total
då en dam inte kan hålla sig längre utan skriker rakt ut i
luften, skriker svaret.
-
Tredje ståndet ........................................ Borgare.
-
Tredje testamentet.Mången har gjort anspråk på att av den sanne guden undfått det tredje glada budskapet. t.ex. Martinus, en slags dansk.se: fjärde testamentet, femte testamentet, o.s.v.
-
Tredje världen. fil. / Begreppe hos J. G.Fichte, som menar att denna existerar på grund av ett antagande om att det högsta, det absolut goda är en god vilja*, och att detta icke låter sig bevisas, ses, förrän i en nästa värld. Tycks nämligen den Goda Viljan också i nästa värld också vara det högsta goda , då är vi netop säkra på att den är så, vilket ju visar sig i den nästkommande världen, den tredje, eftersom vilja alltid är något som hänsyftar till något ( okänt ) ändamål .......( resonemanget ger en oändlig serie världar....) se: J.G. Fichte, Människans bestämmelse.
-
Tredje öga. ; Sitter vanl. i nacken.
-
Treell. Finns det en sanning utom den treella? se: dialektik.triad.jfr. Augustinus.
-
Trekantig. / dreieckig./ Hegel "bevisade" en gång- som ung - att världen var fyrkantig men själen trekantig. Man säger också, eller sjunger: "Min hatt, den har tre kanter. Tre kanter har min hatt. Och har den ej tre kanter, så är den ej min hatt." Mycket lustig visa.
-
triangulera= geometrisk metod. Anv. ofta vid navigering. Innan GPS.
-
Trikotomi. Gr. Tredelning. H.s system är tredelat.(se:dialektik.). Sanningen var för Pythagoras fyrkantig.se:trekantig.
-
Trilsk. En som inte fogar sig.
-
triptyk=tredelat diktverk.
-
Tristan och Isolde.Olycklig kärlekssaga.Wagneropera 1859. jfr. Pyramus och Thisbe.
-
Tristram Shandy. Roman (1767) o romanperson hos/av L. Sterne, ( en engelsman ) som gjorde succé i Europa. Den är oerhört pratig och putslustig med bl.a. urkorta kapitel och långa raljerande repliker. En avh. har skrivits om reflexiviteten i T.S.. Kafka läste med nöje boken.
-
trivium ; (av lat. trius.); benämn. under medeltid på studier i grammatik, retorik & logik .
-
Tro. se: icke-vetande.
-
Troll. ty. Gespenst./ Det går troll i orden.( Troll spricker i ljus.)
-
Trotsky, L. ( Leon Bronstein.) . rysk pol. av jud. familj, fil. skriftställare. ( 18....-1940). Född fattig. Hade en idé om den permaneneta revolutionen*, varmed han störde Stalins maktanspråk och därför - i landsflykt i Mexico - blev mördad av dennes utsände. Mördaren blev sedermera överste i Röda Armén*.
Trotsky var inte enbart pol. intresserad men har även skrivit om litteratur. A. Engström mötte T. vid ett tillfälle och blev imponerad av....(manna-) kraften hos T.. Som general var T. oövervinnelig (? ) och gjorde en jätteinsats under 1:a världskriget, ledande trupper ifrån en järnvägsvagn som for kors och tvärs genom Ryssland på de spår som var lagda av L. Wittgensteins* fader ..... T. skrev ngt om litteratur, övers. av Kenth-Åke Andersson. Den permanenta revolutionen.Om litteratur, mm.
-
Tråkighet. Ett brott.
-
Trång. / Eng /.(sanskr. Angh.);" Det är inte vägen som är trång. Det är trängseln som är vägen." ( S. Kierkegaard* i Ind. i Chr.).Kan det sägas bättre ??
Ordet "ångest"* kan härledas ända från Indien, från sanskrit.
-
Trångmål. / ty.strit/. Tänkandets sak* är, enl. M. Hiedegger ett trångmål.( Identität und Differenz.)
-
Träd, Livets. ?
-
tröghet. se Newton .inertia.
-
Tröst. Vissa försöker skriva fil. som tröst åt andra.( se: Jansson,T.*). "Consolatio philosophiae är för ängsliga barn."( H. Marcuse*.),Vårt behov av tröst, Tingsten (?)
-
Trötthet.se:leda.
-
Tunggymnastik. för sångare.
-
Tur, jfr. slump.
-
Turgenjev, I.(d.1883 i Frankr.); rysk förf. Född i Turgenia ( bortom Ural ) - byn hade namngivits av hans far . Fäder och söner (......), noveller. Det berättas om T. att denne var en stor kraftfull man. En dag såg han på sina ovanligt korta tummar och sade:" Hur kan en människa med så små tummar ha någon vilja?".(jfr.frenologi.) .
T. hade 3 söner som skickades till Paris´universitet. De fick order om att skriva hem varje dag. Måndagsbreven o. torsadagsbreven skulle skrivas på franska, tisdagsbreven på Engelska, onsdagsbreven på tyska o.s.v.. Alla brev avfattade på söndagar skulle dock skrivas på ryska.T. s hjärnvikt ingår som kuriosa i Guiness Rekordbok. Den vägde tungt.( Mer än 4 kg. Där låg då Anatole France i lä.) T. tillhör Rysslands stora naturalistiska berättare.jfr. Gogol.
-
Tvinsot. När man - av okänd anledning tynar bort.
-
Tvivel. / Ty. Zweifel./ Hegel tar upp tvivlet i många delar, mest i fråga om skepticismen* men hela Ph.d. G. kan ses som ett svar på Pyrrhonismen*, d.v.s. det radikala tvivlet på allt.-----Tvivel är väl vad hela fil. handlar om. Och "att tvivla på tvivlet vore inget tvivel", enl. Wittgenstein. Någon måtta får det vara på tvivlet.(och enl. T. Danielson förhåller det sig så :"Utan tvivel är man inte riktigt klok.".Se: Pyrrhon, Thomas Tvivlaren, Epikuros.
-
Tyche och Kairos. ( gr.gudar.) Dessa skulle man - i vidskepelsens namn - ha i närheten, d.v.s......: lyckan , - och det rätta tillfället. jfr. Marx.
-
Tystnad.( lat. silencium.): "Var tyst, så jag hör vad du säger!","Det är till tystaden du skall lystna!", "Tystnadens estetik.","Heard melodies are sweet. Those unheard are sweeter."( Keats), Talande tystnad. BRISTVARA.
-
Tystnadsplikt. Har man kommit på ngt som är illa för mänskligheten ska man hålla tyst om det.
-
Tänkande. " Människan är skapad till att tänka." ( Pascal ).se: maskin, bok, tanke.
-
Tänkandets sak. Enl. Hegel:"Varat."( Varat är i sin tur tänkandets absoluta tänkande av sig självt." Heidegger.)jfr. M. Heid. Holzwege (1950).
-
Töllborg. D. (19....) prof. i rättsvetenskap.
-
Törneros, Adolph. (......) sv, rom. brevskrivare.
U
----------------------
U = universalmängd. se:do.
-
Ubu. Kung i Alfred Jarrys pjäs.
-
UCLA= ett am. un. i Cal.
-
Uddlöst. Om yttrande= tamt. " Kröningen av Kejsaren var fin."(?)
-
UFO./eng./ unidentified flying object. jfr. det okända."övernaturligt".
-
Ukroni. Företeelse som i tiden aldrig existerat.jfr.ana-kroni.( Kontrafaktisk* beskrivning.)se: contrafactuals.
-
Undantagsmänniska. Vanl. : en dum fan.
-
Under.1.) mirakel. se: Munchausens äv., Hoffman.( "Under över alla under.")
2.) läges beskrivning, motsatt till :över.
-
Underfull. = mystisk.
-
Undergång. Människor som vill göra karriär ( kort) som undergångsprofet är inte sällsynta. Förr hade de ofta fått en uppenbarelse, eller de hade genom talmystik el. dyl. kommit bli säkra på att jorden skulle "gå under " den o den dagen.
Undergången äger oftast rum i det tysta i vars och ens inre - liksom en hel värld kan födas där, av en händelse.
Föga behöver man lyssna till undergångsprofeter. Tillväxten avstannar, och det blir väl masssvält och krig. men för övrigt inget nytt under solen.
-
underlig./ konstig.främmande för min föreställningsvärld.( Men kanske inte din.)
-
underslev.( åld.sv.); Förskingring, trolöshet mot huvudman. Finns det underslev i släkten , så har man det jobbigt. Filosofi* är ofta en slags underslev gentemot "sunda" förnuftet. Detta fenomen finns dock icke med denna terminolgin beskrivnen inom genren. Också att hävda att det existerar ett "sunt förnuft" kan av många betraktas som underslev. Glömska är underslev, då och då. Understundom.
-
understundom.= då och då. temporärt.
-
Undervisa. ty Unterrichten./
-
Uppfostran. /ty. Erziehung./ ( draga upp); Något man förr i tiden ägnade sina barn. Nu har vi kommit så långt i vårt upplysnings*tänkande, att vi anse att ingen får uppfostra någon, utom denna människa själv. Alltså: det är upp till var och en att söka göra sin person rättvisa, eller gå utöver detta, o.s.v.; så var det inte förr: då uppfostrade minsann Hilding Fritjiof och Ingeborg, folk diskuterade barnuppfostran hej vilt, inte bara Rousseau och Anna Wahlgren, och renässansen uppmanade till virtú , spartaner till spartanism, men man slet sitt hår i förtvivlan över det unga växande släktets dåliga manér. (mores.).Nu är friheten* total, och vart och ett litet barn gör numera som det vill. Från det föds till till dör.----------------------. Idag kan en människa leva ett helt liv , utan att ägna en tanke åt ordet "uppfostran", än mindre åt företeelsen.
Mindre sekter hävdar än idag att det är föräldrar som bestämmer över sina barn. Man kan - som filosof - undra, var de fått idén ifrån , att hävda, att en människa ( ofta just de själva - i sin dumhet ) skall ha rätt att indoktrinera en annan, en , som ännu inte nått sin intellektuella mognad. Det är synd om barnen.( Tänk om man själv fötts in i nån konstig sekt ....!!!! Om DU blivit det....)
Således bör var man uppfostra sig själv till att tycka synd om barnen, mer och mer.
Någon gån i protestantismens historia blev plötsligt artister uppfostrare. Vem har inte hört - den bekanta - titeln:"Rembrandt als Erzieher.". Mycken metafysik finns inom detta område.
Vad uppfostrar man sig själv till nuförtiden då ????? God ? Tillåt mig småle.
jfr. Pezzalozzi, auktoritet, skolpolitik.
-
Uppgörelse. - med sig själv.
"Berättelsen om fru W.
Den människa som, av en slump, hinner med en sådan uppgörelse väljer, också mer av en slump, en annan människa att lyssna på sig, - en som skall förlossa henne själv från minnesförlust , eller från en missuppfattning med ursprunget i den uttalade insikten:
- Jag tycker inte jag har gjort något vettigt över huvudtaget i hela mitt liv!
Eller: Andra människor måtte tycke att jag inte har åstadkommit någonting, och jag tycker ändå att jag har arbetat!
Slumpen ger en Annan människa, som har lite tid att spendera. Denne Andre
anser att, - låt oss kalla denna äldre människa med problemen
för fru W.. Gamla, klipska fru W. har varit levnadskonstnär.
Visserligen loj. Och lögnaktig. Inte hysterisk , men manipulativ och intrigant.
Alltid försvarat sin mors minne - under det hon hela tiden förbannat
sin fars, - han som stack….
Hela uppgörelsen med sig själv blir , så snart fru W.
börjat, från början till slutet, hela livsberättelsen igenom,
fullkomligt lugn. Osederna, alla hennes tricks, allt sådant är borta.
De saknar ju också varje funktion här, tillsammans med den ensamme
, tyste Andre. ( Det är viktigt för den valde reflektorn, att denne
inte har någon avgörande kunskap om fru W. innan.) De två
blickar klart in i varandras ögon. Och att fru W. då och då
antyder att den Andre en dag kommer att vara den, som sitter i hennes ställe
för att göra upp med sig själv, - det är det enda som påminner
om vem det är hon är, - och att hon vet vad hon gör.
Lågmält och ihållande med en stilla intensitet - under rökning,
(tyvärr) - fortsätter fru W.s berättande.
Reflektorn frågar då och då , och beundrar. ( Beundrar sig själv också, - eftersom denne erbjudit sig att vara den lyssnande, …). Som den flicka hon berättar om , sitter hon där , med benen uppdragna i soffhörnet , nunera med en filt över benen. Varje gång denna monolog avbryts av en störande skarp telefonsignal, så svarar fru W., - viskande "hallå", med en röst som om döden vore nära förstående, plötsligt avbrutet av ett :" Är det DU????? Du förstår, jag trodde det var X. och det hade jag bara inte orkat med! Nej. Nej…….Nej. ….Jag åker aldrig hiss. …Ja, skynda dig! Hej."
Ju färre hennes väninnor blivit, desto mer har intresset för
dem svalnat , eftersom de alla har "tröttsamma sjukdomar", som
snart skall ta livet av dem. Är någon, enligt egen utsaga, icke sjuk,
så betraktas också det av fru W. som något sjukt, illasinnat
sjukt.
Efter ett par månaders samtal (monolog) ligger hela fru W.s liv
som utspritt framför henne i luften och på soffbordet, - som fimpar
i askkoppen.
Det ligger dock - allvarligt talat - så fullt, och rikt , och naturligt
framför henne. Det vilar i luften i samma frid som präglar hennes
ansikte, så fullt av fridens och det levda livets rynkors nät
Alltså :uppgörelse = frid."
_______________________________________________________________________
-
Upphävande.: ty. Aufheben. /se: dubbeltydighet.- Samma som: mediation .el.medierande.Man kan tro att Hegel använde uttrycket i Phän. des Geistes,eftersom han hånas för detsamma av S. Kierkegaard, (i Philosophiske Smuler.) men faktum är att ordet mediation – det som ligger s.a.s. ”mellan tes och antites” ( som rörelse) inte förekommer i Hegels bok.
-
Uppfinning. U. göres i filosofin, däremot aldrig upptäckter. Uppfinningar görs väl oftast utanför filosofin. jfr. cykeln. teknik.
-
Upplysningen. Eur. tidsepok o. idéströmn. För en på vetenskap och sekulärt kritiskt synsätt grundad livsföring. ( Av körkan hånfullt kallad "upplösningen"). jfr. Voltaire, Montesquieu, o.s.v.
-
Upptåg=spratt.
-
Upptäckter göres i verklighet , och inom vetenskaper. Om man upptäcker något inom vetenskapen - om det ej är inom medicin eller något verkl. NYTTIGT - ( jfr. kulspruta - en uppFINNING - kala-schnikov... ) skall man helst gömma det i sitt hjärta, annars förstör man verkligheten. Ofta. Mina egna upptäckter har jag i några celler i huvet, inspärrade.
jfr. evolution, framstegstro, Bering. Tyst vetande. Nordpolen, Sydpolen. K2.
-
Usama bin Ladin (....-2011.). Saudisk terrorist och USA-kritiker. Sköts ihjäl av amerikanska soldater i Pakistan*, eftersom USA inte hade råd att hålla en rättegång mot honom. Man befann sig vid detta tillfälle i svår ekonomisk kris. G.W. Bush* hade lovat att ställa bin Ladin inför rätta. Istället sköts han, rakt av i barns åsyn. jfr. amerikansk moral.
-
USA. Världens främsta terrorstat. I USA är en människas rättigheter inte mycket värda.
-
ut. (lat.) för att.ex."Credo ut intelligam." ( Jag tror för att förstå.")
-
Utbilda = inbilla.
-
Ut mine stromtid. Reuters roman om en bodpojkes äventyr.( strom= bodlärling.) .......
-
Utopi. se Dystopi*.jfr "top".
-
Utveckling. Entwicklung. /All utveckling
är enl. H. utveckling mot det Absoluta.
-
Utvecklingsfilosofi.: trad. teleologiskt ( telos = mål )fil.( selektivt tolkande) betraktelsesätt vi bl.a. möter i Bibeln, hos Augustinus* i Gudstaten, hos G.Vico*, hos Herder*, Hegel*, Marx*, Spengler* Foucault. o.s.v. .Historien har, enl. u., en riktning och ( oftast )en ”mening” el. ett mål.jfr. modernitet, arche, mål.jfr. Darwin.
-
Utäga. Mark , liggande avlägset , som man äger och där man ibland har sina kritter på sommarbete.
-
Utöva =syssla med.
V och W.
Vadan = varifrån.jfr. början(s problem ).
-
Wager, M. (....), sv. flykting/asyldebattör med en fullständigt obegriplig blogg och hemsida. Vem betyder mest för W., undrar man, den enskilde eller lagen, eller både eller ingen, eller W. själv ? ---- Enl. mig är ingen olaglig här i världen.
-
Vaihinger, H.(18..-19..) I Der Philosophie des Als Ob.(1911) "som om " fil. menar V. att vi rör oss med fiktioner* som är medvetet falska. Som om det vore nåt nytt.jfr. Kant, Schopenhauer*.
-
Wallenstein, S.O. sv.fil. Hegelkännare. Doc. vid Södertörns högskola. Översättare av ett flertal verk av Hegel - till sv.Deltar sparsamt i off. debatt.jfr. Heidegren.Birnbaum, Borelius.
-
vana. / /Vanan anses som en viktig kraft i personlighetsbyggandet av både Hegel o. Kierkegaard, jfr. den senares Indövelse i Christendom.jfr. KBT.
-
vansinne./Wahnsinn./ Att sysslande med filosofi , särskilt boklig, skulle leda till vansinne kan härmed icke direkt dememteras.Men: Ofta drabbar vansinne utan att filosofi* alls är inblandad, och vansinne är ngt riktigt hemskt, och det kan ju aldrig förstås, aldrig uttryckas och aldrig få sin talan av ngn annan propert förd, - och det är alltså den mest eländiga situation som en människa kan befinna sig i , näst skuldtyngdhet och djup sorg, i synnerhet som vansinnet oftast är så oändligt långvarigt.
Alla böcker om vansinne är dåliga. Böcker AV vansinniga ( Nietzsche är ett ....lysande exempel .) behöver dock icke alls vara dåliga. jfr. Schreber, C.F.Hill.
Ofta uppenbaras för vansinniga sidor hos verkligheten , som andra inte märker.
-
Vansinnesarbete. / ty.Arbeit des Wahnsinns./ Detta.
-
Vara: ty. Sein, el.Dasein.; (gr. to on.= varat )/ .1.) Subst.= allting. 2.)Verb. Att vara. Ty.sein. = existera. Ngt är. t.ex. Varat…..- Frågan om varandets natur ,= ( fundamental-)ontologi.(jfr. Heidegger.) I f.-o. besvärliga frågor:” Vad innebär det att ngt är ?”,resp.:” Varför är alls något?” .i H.s Logik, Die Lehre vom Sein. Ett bestämningslöst något. Som bestämningslöst blir dock (det rena ) Varat = Intet. ( rent blir tomt, s.a.s. !) ”Det rena Varat är bara en abstraktion.” ”Det rena Varat utgör början, emedan det såväl ren tanke, som det är det obestämda enkla omedelbara, den första början inte kan vara något förmedlande eller vidare bestämt.”……Varat är det mest abstrakta H. kan tänka sig. Varat är det ”oväsentliga” varat. Vääsendet är Varat ”för sig”. Varat – som sådant – är bara ett vara för ett annat. Varat är blott ett sken, blott ”Erscheinung”.(jfr. Schopenhauer.)jfr.U. Danielsson.
-
Vardande. ( ty. Worden.) Tillblivelse. Fil.fråga: hur kan ngt bara uppstå ? jfr. werden.
-
Varseblivning: ( ty.Wahrnehmung. ) H. använder här ibland, - se t.ex. s. - en etymologiskt grundad dubbelmening, att ta sant.,wahr nehmen. (En övers.svårigheten i klass med ”aufheben”) ). Går tillbaka på Kants tredelning i Varseblivning, Förstånd och Förnuft.
-
Varthän? jfr. V.Rydbergs dikt Tomten. jfr. vadan.
-
Vasa, G. Erikson (14..1560? )(Wasa), statsman. Sociolog. Hästkarl. Fin brevskrivare med kraftig penna. Bytte religion på Sverige.Var gift 3 ggr,( Leijonhufvud, Jagelonika, ),söner Johan, Karl, Erik; flere döttrar, .....införde protestantismen i Sv.
-
Wassermann, J.(d. 1934).ty.skald. 1908 utkom hans roman Kaspar Hauser. .....; KH var en i armod undangömd förmodad arvprins. jfr. undantag.
-
Veck. Somligt döljs i fållar och veck. jfr. G. Deleuze, Vecket ( Le plie).( "Ingen visdom i fållar och veck." ,Psaltaren.)."Vad är det ni inte döljer?!!! "........
-
Wedberg, A. ( .....), sv. fil. prof. Berömd för sin fint analytiska filosofihistoria. Menade att filosofi inte var ngt man borde studera utan att kombinera med ngt annat ämne.se: filosofi. Det fina med W.s bok - Filosofins historia I-III (1958) är att den är korthuggen o klart tänkt. Den står sig.
-
Vederdöpare. anabaptist*.( återdöpare ). Förnekade barndopets giltighet. jfr. Johan av Leyden.jfr. Strindbergs Mäster Olof.
-
vedertagen uppfattning, jfr. "sunt" förnuft.
-
Weininger,O. (1882-1916), öster.förf. Fil.Dr.; Geschlecht und Character, (1916?), en - omfångsrik - analys av könsskillnader, uppkommen i det Wien som S. Freud levde och växte upp i.( Och Wittgenstein. Weininger var troligen homosexuell liksom denne.Med de svårigheter som detta medförde, då. ).W. var av judsik härkomst och ....antisemit. ( Såsom så många judar äro.) Boken - som fick ofantlig* spridning är en uppgörelse med judendomen och med det kvinnliga, men den har en dubbelbottnad struktur, flera tendenser ( en framsynt androgyn teori.) o.s.v..Boken gillades av........ Hitler.W. träffade Freud. F. uppmanade W. att söka hålla sig mer till fakta.W. tog sitt eget liv med ett pistolskott 24 år gl. -
jfr. Freud, Kraus, Wittgenstein, M. Bonaparte, Lou Andréas-Salomé, psykoanalys, androgynitet, genusforskning , mm.
-
Weil, S.(d.194 ); kat.fr.fil. Böcker om helighet och renhet. En attendant Dieu, Enracinement, Personen och det heliga, Dagböcker mmm.---- S.Weil svälte sig till döds i London under 2:ndra världskriget i sympati med männen vid fronten. Hon kände sig underlägsen sin bror. jfr.
-
vel = (lat.) eller. logik= v.
-
Velighet.= ambivalens.
-
Wells. H.G. (.....);eng.förf. Mannen - en av dem - som hela livet förgäves sökte komma in i Royal Society. Känd för avh. om Utopier*.
-
Vende. Geografiskt område ( förr) i norra Tyskland.se: vender.----vender. folk.------ Återfanns ett slag i Nordafrika.
-
Vendetta. (It.) Hämdaktion.
-
Wennerblom, S. (19...),kulturjourn. totalt utan ironisk distans ------- till någonting ---------överhuvudtaget.
-
Vergote, B.(.....) fr.fil. ;Sens et répetition (19..) .bl.a. om S.K..
-
Verhaaren,...förf.
-
Vermeer. J.(1........) holl.mål. / Det finns en liten pasage i M. Proust´s På spaning, där det diskuteras Vermeer, en liten färgyta i en målning..se: Utsikt över Delft. Flicka med pärlörhänge.
-
Verne, J. (d.19..) ;fransk förf.visionär; Känd bl.a. för Tzarens kurir, Fyren vid världens ände.( Om Kap Horn.) En världsomsegling under havet. & Den hemlighetsfulla ön*. Kapten Grants barn, En absurd allegori över mänskligheten -.Slutet är dock ngt märkligt.Han har skrivit mer ändå. -------Framstegsoptimist./ Jämte Defoe en av de främsta inspiratörerna för 1900-talets romanförf.
-
Verklighet.: ty, Wirklichkeit. H.: ”Det
verkliga är det förnuftiga.” / ett påstående, som har väckt mycket förargelse
alltsedan 1807.( Vilket är subjekt i satsen?). se: identitetsfilosofi,
o. idealism.
-
Versaillesfreden. Fred sluten efter 1sta världskriget i Versailles ( utanför Paris´ centrum ) 1919. Här deltog bl.a. Clemenceau, Wilson o flere, samt Keynes*,( i egenskap av tjänsteman ) - som blev så upprörd över det sanslösa faktum att man inte tog hänsyn till de ekonomiska realiteterna och till att människorna i Europa hungrade, att han skrev en bok om saken. ( Innan denne bok hade han skrivit en bok om sannolikhetskalkyl samt en om den indiska valutan.). V. är ett av de mest kortsynta fördrag som nånsin stipulerats.
-
Vetande: ty. Wissen,/...... Den bär sitt vetande lätt, som lätt delar med sig av det.( Man vet ofta ingenting, om man inte kan lära ut det.)jfr. hemligt vetande, tyst vishet, opublicerade upptäckter.
-
Vetenskap.: ty Wissenschaft./ H.s ideal var ( faktiskt )att göra filosfin till en vetenskap, - men inte till en naturvetenskap.
-
Däremot kan en filosof - med starkt fog - säga detta, men med tillägget:"om
man inte är filosof." Man kan inte bara logiskt komma underfund med
detta, men i själva läsandet av Einstein och Heisenberg konstatera
att dessa i användandet av vissa begrepp än använder dem i fysikalisk
betydelse, än i någon -för dem , och alla andra - suddig filosofisk.
Ja, man kan ju bara se på "Vetenskapens värld" på
TV, för att inse att DET programmet borde hålla sig strikt till vetenskap,
och inte fransa ut i de filosofiska utmarkernas kanter. Detta gör de ofta
o gärna. Nu är det väl så, att man föredrar att begrunda
Einsteins filosoferande framför "Vetenskapens värld" s,
men i grunden är de båda helt o. lika förvirrande.
DÄRFÖR, vill jag påstå, kan icke en kärnkraftstekniker
med minsta vederhäftighet tala om "kärnkraftens risker",
annat än på ett rent teoretiskt plan, ett "ritbordsstadium",
och DETTA, mina damer och herrar, detta är ändå vad som sker
och vad allmänheten och gemene man, hög och låg, låter
nöja sig med.
DETTA är - i sin tur - häpnadsväckande , då det FINNS filosofiskt
utbildade personer i landet, som VET detta. Men DE, de skita i att yttra sig,
ty det är jobbigt med blåsväder.
Det spelar ingen roll hur mycket man vet om kärnkraft, om man icke är
expert på allting ikring ( ergo:hela världen). Därför är
det inte bara löjligt, men HEMSKT, när en vetenskapsman säger:
kärnkraften har små risker. Han är ju bara expert på kärnkraft,
inte farorna ikring !!!!! ( id est: allt som kan interferera ...).
Så är det med det, och nu kanske skrattet stockar sig i halsen på
dem, som har periodiska systemet i huvudet.Det borde göra det, om de fått
en impuls till skratt.
Vetenskapslära.: J.G. Fichtes*.:( Grundlagen der gesamten Wissenschaftslehre ,) ”uttalar trehetens form: sättandets, tänkandets, oändlighet”,H.S.W.II.s.188.se Fichte.
-
Vetenskapssociologi, se: kulturgeografi.
-
Vett = implementerat vetande.
-
verifiera. (lat. veris=sanning.) En vetenskaplig sanning måste kunna verifieras genom att kunna provas upprepade ggr med experiment. Detta kallas verifikation. En sats´sanning kan av vissa likställas med dess verifikationsmetod. Det åligger den som påstår ngt nytt, som sant, att bevisa den nya sanningen - och alltså icke betvivlarne. Innan sanning är bevisad är påståendet om sakförhållandet att se som en hypotes. Mången menar att vi aldrig når sanning, men alltid lever bland en mängd hypoteser,mer eller mindre välgrundade.
se: Popper.falsifiera, Feuerabend.
-
veri similia, (eng. verisimiltude, ) = likt sanning.1.) En annan sorts sannolikhet än ren sonnolikhet (eng. probability) , - näml. den där något kan sägas vara eller bli mer och mer aktuellt sannolikt (likt saningen om verkligheten ) genom vet. forskning.jfr. sannolikhet, Keynes, Popper , Peierces vetenskapssyn. 2.) Aforismsamling av W. Ekelund.
-
veritabel.= sann.( som förstärkning ,"en veritabel katastrof" när man vält kaffekoppen ... jfr. formligen, överdrift, ipsissimus..
-
veritas. sanning. ( In vino veritas.Skrift av Platon.), jfr. Kierkegaards Enten-Eller.
-
Verktyg: Werkzeug./ Hegel har icke bara i Ph.d.G. uttryckt sig om ”tankens verktyg”, men även i Vorlesungen über die Geschichte der Philosophie, ss.55.,563.” Innan man går till sanningen själv, måste verktygets form och natur först antas vara kända. Det är aktivt, vi antas undersöka om det är kapabelt vad som fordras för att det skall kunna uppnå att gripa objektet….. Det är som om man skulle kunna attackera sanningen med käppar och påkar.”( jfr.J.Habermas, Knowledge and Human Interest,s. 321.)
-
Vertigo. yrsel, i vilka beslut - enl. Kierkegaard - fattas. ( Sannolikt även en filmtitel,...James Stewart, - inte vet jag...)
Whitehead, A.N.(.....d.1947 )eng.fil.& mat. Utgav med B. Russell Principia Matematica (1910-13 ) - ett manus som kördes till tryckeriet i skottkärra R. - och som är ett försök till grundläggn. och översikt över hela matematiken - som den då såg ut.Här söks en grundl. av mat. i logiken.
-
Att den alltså bara helt enkelt lyser. ( Som den ska. )
Men man kan också tänka sig, med lite fantasi, att den ( lampan )
var besjälad, och att den använde 50 watt till att visa att den lyser
, - och endast 50 Watt till att verkligen lysa ! Det är naturligtvis helt
orimligt i verkligheten, eftersom lampan är ett dött - om än
elektriskt laddat - ting ? Lampan tänker ju aldrig.
( Men utan att så här gå vid sidan av det ordinära ….
kommer man sällan riktigt åt filosofiska problem…) ( I Ironi och
existens - se:Genell )är det istället fråga om ett
stearinljus, en "levande" låga, - vilket ger en mer poetisk
anstrykning till det hela… )
Den grävande misslyckas, eftersom han. inte insett, att det att visa .något
är en akt av meddelande och så länge det inte finns en komponent
av meddelade i situationen, så länge kommer han också att miss1yckas.
( .När Wittgenstein säger, att det som kan visas inte kan. sägas,
öppnas ett flertal perspektiv……
Det f6refaller mig dock vara .något mystiskt med den tidige Wittgensteins
satser under "4-serien" i den berömda Tractatus ( 1921
) ( om: Tanken som den meningsfulla satsen ,) närmare bestämt undersatsen:
4.022 "Satsen visar sin mening." och undersatsen 4.1212 " Det
som kan visas, kan inte sägas." , eftersom man, som mitt övriga
resonemang visar, inte kan visa. något, om man inte först gjort klart
för adressaten., att man ämnar visa något .- även om schimpanser
och papegojor omedelbart " förstår" att det jag gör
går att härma, göra likadant , och alltså agerar som om
de antog att jag "visade" dom hur man gör, - jag antar att de
antar att jag visar hur man gör…. Det är ju inte troligt att de begriper
att jag visar! ----
Visandet tycks därför vara en halv meddelandeform eller en meddelelandeform,
som fordrar någon form av upplysning , en förvisning eller "hint"
s.a.s., som förtecken.. Visandet fordrar alltså t.ex. satsen.: "Jag
visar dig nu, att ...", så att inte adressaten. missförstår
och tar visandet för sig i stället för en ren handling ( vilken
han då knappast förstår ngn avsikt med ).
Ex. C.) ( Skådespelaren
.) En man har snickrat till en plattform bredvid grävaren. Där står
denna nya person, Skådespelaren, med en spade och låtsas att han
gräver. Han agerar på plankbotten med spade, svettas och stånkar
och står i. Bredvid plattformen finns också en liten pojke som har
en liten låda på magen. Denne pojke tar betalt av människor
som vill se skådespelaren agera grävare. Det hela bildar nu en egenartad
kontrast till den man som några meter bort faktiskt står och gräver
i marken ( och redan fått upp en hög med jord bredvid ett hål….
). Det är minst lika arbetsamt att låtsa att man gräver, om
inte värre. Man måste ha läst sin Stanislawskij ordentligt.
Man ser till att agerandet blir rätt, kommer före repliken, så
att repliken får riktigt och rätt falla in i den fullbordade gesten.
Folk förnöjs och betalar och förstår vad de ser. Man riktigt
s-e-e-e-r , att skådespelaren gräver och hur han gräver. Det
är ju svårare att se på den där mannen några meter
bort. Denne är man fortfarande osäker på. Man vet faktiskt inte
riktigt om han gräver, fast man ser att han gör det. Man tvivlar på
Grävaren, men inte på Skådespelaren! Alltså
är det två meddelandeformer W. tar upp. ) Det ar ett stort kvalitativt
språng mellan att handla och visa att man handlar: Ingen kvantitativ rörelse
förmår skapa en övergång till kva1ittet i detta fall !
Hur mycket Grävaren än gräver, så måste han visa
med en pekåtbörd, en ytterligare gest, att detta är en visning
i grävning. Då upphör egentligen själva grävandet.
Givetvis kan det vara Grävarens tysta avsikt att tyst visa, att han gräver,
men han kan aldrig vara säker på att i denna tysta avsikt uppfattas.
Hans avsikt med grävandet är därför ogenomskinlig och man
kunde säga: privat. Försöksvis gräver han och om någon
skulle uppfatta det som en instruktionsgrävning, så har denne uppfattat
den hemliga avsikten.
Så har vi ytterligare två exempel då:
Ex. D.) ( Instruktören.)
( Detta kan ni själv tänka er. Hur en man har en kurs i grävandets
konst, med skyltar och videos på plats i det fria, ett stycke från
Grävaren. Han är så himla duktig på detta att man bara
inte kan låta bli att se på hur konstfärdigt och roligt och
intressant gräveri egentligen är - och man undrar varför man
nu aldrig funderat på att bli grävare ! …. ( Om man inte är
det.).)
Ex. E.) ( Den misslyckade
grävaren. )
Denne lyckas med konststycket - ty det är en konst - att misslyckas med
att gräva. Han fipplar, fumlar. Bryter spaden och trillar och hittar inte
upp eller ner. Tappar byxorna, kepsen och får ont i handen, o.s.v.. (
något för Buster Keaton ) ett stycke ifrån Grävaren.
Ex .F. ) ( En glödlampa
som bara lyser.)
Denna glödlampa bara lyser. Den har ingen själ och visar ingenting,
alltså. Ett stycke - en bit bort ifrån Grävaren.
Det förefaller mig dock vara .något mystiskt med den tidige Wittgensteins
satser under "4-serien" i Tractatus ( 1921 ) ( om: Tanken som
den meningsfulla satsen, närmare bestämt undersatsen: 4.022 "Satsen
visar sin mening." och undersatsen 4.1212 " Det som kan visas, kan
inte sägas." , eftersom mn, inte kan visa. något, om man inte
först gjort klart för adressaten., att man ämnar visa något
.- även om schimpanser och papegojor omedelbart " förstår"
att det jag gör går att härma, ( göra likadant ) , och
alltså agerar som om de antog att jag "visade" dom hur man gör,
- jag antar att de antar att jag visar hur man gör…. Det är ju inte
troligt att de begriper att jag visar! ----
Visandet tycks därför vara en halv meddelandeform eller : en meddelandeform,
som fordrar någon upplysning , en förvisning eller "hint"
s.a.s., som förtecken.. Visandet fordrar alltså t.ex. satsen.: "Jag
visar dig nu, att ...", så att inte adressaten. missförstår
och tar visandet för honom i stället, t.ex. för en ren handling
( vilken han då knappast förstår avsikten med ).( jfr. Lacans
missuppfattn av W. i matéme.)
W. betraktade 99.9 % av all filosofi som strunt.( Samtidigt var han väldigt ....mån om sina egna papper.)
.se: .....Monk, W, ; Brian McGuiness, W, a life (1988). Norman Malcolm, Minnen av Wittgenstein,( 1958), S.Toulmin, Wittgenstein´s Vienna.(1978), A.Janik, Närvarons dimension, (1995).Engelmann, P. Brev....Steinius, Wittg. Tractatus....
-
-
Voltaire. Francois Marie Arouet de, (1694-1778);, filosof, författare,”L´homme unique à toute age”, encyclopedist, moralist, m.m. ”Förlåt universum för att det har begått misstaget att tro att materien existerar i sig själv. Kan det göra något annat.” Dictionnaire Philosophique, Filosofiskt lexikon, 1764., skrivet delvis under vistelsen hos Fredrik den store av Preussen. Voltaire hånar metafysiken, - t.ex. läran om ”tingens sanna natur” -menande att: ”Metafysik handlar om det som ingen människa kan veta och alla människor vet.”, och att den saknar all praktisk betydelse. I V.s kanske främsta verk, Candide ,1759, hävdas – enligt uttolkarna (se: Mischna o. Gemara ) - mot Leibniz att det onda* är ett nödvändigt* drag hos världen. Hans livs kärlek var mer Mme Chatelet* än filosofin. Voltaire är en motsägelsefull gestalt, som i många lägen vänder kappan efter vinden.Vän till Katarina den stora* av Ryssland, som efter V.s död inköpte V.s bibliotek.( jfr. H. Troyat.)
Beundrade starka män. Skrev ett histoiskt verk om Karl XII. Ställde aldrig de frågor som Machiavelli ställde. Turistattraktion på sin tid. I dåtida bildningsresor ingick ofta ett besök- som svensken Björnståhls - på Fernay*, V.s slott.-
Vad Voltaire måhända .... KUNDE ha sagt:
"Människan bör lita till
sitt förnuft och bekämpa vidskepelse och inte tro på sagor om
Adam och Eva. Var och en kan själv komma fram till vad som är rätt
och gott.
Människan har rätt att tycka vad hon vill. "Jag må ogilla
djupt vad en annan människa tänker och tycker, men jag tänker
slåss med mitt liv som insats , jag skulle ge mitt liv för att han
skall få tänka och tycka det." Alla människor har rätt
att leva fria.
Jag är upplysningsman, och anser alla människor lika inför lagen
. Det är viktigt att ta den svagares parti, det har jag alltid gjort på
mitt gods i Ferney. Men stort sätt skall det vara som i England tycker
jag. Hela mitt liv har jag stått på den svagares sida.
Ingen kung har fått sin makt av Gud. Man bör - som i England, där
jag varit i en massa år - införa en konstutionell monarki, där
kungen har begränsad makt. Folket skall välja sina makthavare. Här
i Frankrike är kungens makt absolut, d.v.s. fullständig. Och det är
fel.
Religionen bör skiljas från staten. Det finns, ty det måste
rent förnuftsmässigt finnas en Gud som har skapat hela världen,
men han är icke allsmäktig,( kallas DEISM, "Jag är deist"
) - ty det onda har en självständig existens och Gud kan inte hindra
t.ex. en jordbävning, som den i Lissabon 1755, som fick mig att skriva
Candide, där människan bara har att kämpa emot allt elände
och var och en "måste odla sin trädgård", d.v.s.
utveckla sina anlag så gott man kan. Man måste tillåta folk
att ha olika religioner, liksom dom får ha tankefrihet om allt.( Jag har
föresten byggt mig en egen kyrka på mitt stora gods Ferney nära
gränsen till Schweiz.) Man får absolut inte förfölja nån
av religionsskäl.
Jag är en enkel man av folket och den som är duglig bör ju uppskattas
för det och ingen efter sin börd. Fast jag är svag för vackra
adelsdamer. Jag har själv skaffat mig namnet de Voltaire. För att
jag tyckte jag förtjänade ett vackert namn. Egentligen heter jag Arouet.
Men det är vidskepelse att någon är född till något
bättre liv än nån annan.
Detta sekel, 1700-talet kallas Voltaires sekel. Jag förlöjligar ofta
adelsmän o tycker att dom inte bör finnas. ( Antagligen var han tveksam.
Osäker där är jag. )
.Jag är väldigt förtjust i starka ledare som Karl XII av Sverige,
som jag har skivit en tjock bok om . Å andra sidan så kritiserade
jag vår Ludvig den XIV i min bok om honom, alltså "Kung Sol"
och jag har ju alltid fått vara beredd att fly över gränsen
till det neutrala Schweiz varje gång nån kung, Ludvig den XV eller
nån har tyckt att jag gått för långt, när jag kritiserat
honom för hans för stora makt, eller katolska kyrkans väldiga
makt, ja jag har ju sagt "krossa den osedliga" om denna kyrka . Jag
beundrade också Fredrik den store av Preussen när jag var vid hans
hov, men, som vanligt, vi blev osams när jag försökte göra
lite affärer med hans statspapper. Det är väl viktigt för
en opinionsbildare och frihetskämpe som jag att hålla sig i närheten
av makten, ty jag måste ju synas och höras, annars är allt mitt
skrivande och kämpande för förnuft och frihet åt alla helt
omöjligt och kommer inte gå så bra alls. Dessutom tjänar
man bra hos kungar, så att man kan köpa sig slott.
Dom är ju rädda för mig, och mången gång har jag
fått sitta i Bastiljen ( känt fängelse i Paris, som stormades
under franska revolutionen ), men trots det har det liksom blivit ett ordspråk
i Frankrike, - ja jag är lite fåfäng - att: "Voltaire sätter
man inte i fängelse." Så stor är jag."."
-
Voluntarism./lat. voluntas/ Viljefilosofi. ------ Filosofi som hävdar att all vilja är fri ( att motsatsen är falsk) och att man (envar) bör bruka den till det yttersta och mer därtill.
-
Woolf V. (d.1941); se:Vågorna.(.....) Ett eget rum.( En av de bästa essäer jag läst.). V.W. kunde aldrig begripa vad........ J. Joyce var ute efter. Var en stor promenerare, och en förnäml. dagboksskrivare.Mrs Dalloway, The voyage out. (.....).Led av depressioner. Startade med maken Leonard Woolf Hogarth press. Hon blev tidigt präglad av sin far kritikern o. litt.vetaren Leslie Stephens, som nära nog alltid formligen skymtar ..... i hennes böcker.jfr. Bloomsbury, The charmed circle, Keynes, Strachey.
--
Wright, G.H. von (1........) finsk fil. ifrågasätter - med rätta - det vetenskapliga* arbetets & den teknisaka utvecklingens värde.----jfr. Vetenskapen och förnuftet (1986).jfr. Wittgenstein., Stenius, finsk fil. Finsk fil. har av trad. varit mer anglosaxisk än tyskorienterad, om man jämför med den svenska.
-
Världsande.: ty.Weltgeist./ se H.
-
Värste. Är man inte själv sin värste Andre*, så kan man råka illa ut.
( jfr."Nu kan det inte bli värre. ","Det kan alltid bli värre.","Varför ska jag alltid ha det värst?")
-
Väsen.:( ty. Wesen ), /. 1. Det sanna.
Det som är inneboende i Varat. 2.) det som har varit, i ordleken:” Wesen ist,
was gewesen ist.” 3.) Wesen, som 2:dra kategori i H.s Logik,
det område som är reflexionens sfär, - efter Sein,
som är omedelbarhetens sfär.se: omedelbarhet.
-
Våga. "Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv." ( S. Kierkegaard ).jfr. feghet, Sydney.
.
Vågpartikel. Missvisande begrepp inom kvantfysiken.Missvisande emedan det inte är fråga om en partikel, men ngt mitt emellan våg och partikel. Således är vissa kvantfysikers prat om att en "partikel " kan befinna sig på 2 ställen samtidigt fullständigt strunt. En"vågpartikel" kan det däremot. jfr. Bohr, Heisenberg, Schrödinger.
-
Väsenshet.: ty.Wesenheit./vanl. = essentia. El..hos Leibniz , diffust, lika med möjlighet till verklighet. (jfr. Om tings yttersta grund. S.3.ff).
X
x. mat.symbol. för en obekant.(jfr.y,z.)
-
Xanadu, = S.T. Coleridge´s* namn på Schang Tsu, Kublai Khans ( Djungis Khans sonsons...... ) sommarresidens i en bergstrakti Kina.:" In Xanadu did Kublai Kahn a stately pleasure dome decree, where Alph, the sacred river ran, through caverns, measureless to man...."; --------- nu framhöll C. alltid att denna dikt kommit till honom i sömnen, och att han rusat upp och skrivit ner den på första bästa papperslapp. Lika sannolikt är att det var under opierus, (jfr. Shakespeare och vallmona i dennes trädgård i Stratford on Avon ) som denna - ganska långa dikt - författades. Ch. Lamb* har i en rörande essä beskrivit hur illa ställt det var med C. och hans missbruk.( jfr. även Th.De Quincey.)
C. var dock en fin kännare av tysk romantik och filosofin bakom denna.
Till Xanadu inbjöds inte bara Marco Polo*, (ca.1260) men även påven och hans folk, men p.g.a. den krisartade situationen för det påvliga väldet på Polos tid så blev det inget av med påvebesöket. jfr. J. Hilton. Baudelaire. mm.
-
Xantippa. Sokrates´ fru. Förmodl. en alldeles extraordinär person. Hos Xenofon* berättar S. om sin fru, att han anser henne "svårhanterlig", liknar henne vid en bångstyrig häst, (!!!!!) och menar att han visst icke vill skilja sig från henne men träna sig med henne, så att alla möten med alla andra människor kommer att bli lätta och angenäma.( Som alltid - när det gäller S. - vet man inte om S. bara pratar strunt.) -S. anser- enl. Xenof. - kvinnor o män vara lika i allt, utom att männen är överlägsna i "vilja och kraft". jfr. Kierkegaard, genusvetenskap, Faludi.
-
xenofobi.-( gr. rädsla för det främmande.).Högst befogad (?) o genetisk (?).jfr. rädsla.
-
Xenofanes.( d.480 f.Kr ) gr. fil. fr. Kolofon. ( Mindre Asien ). Angrep Homeros´ Iliad o...... främst mytologin. Menade att det fanns EN gud och att den guden var moraliskt högtstående.
-
Xenofon. (430-354 f.Kr.). gr. militär o skald. /// .Greken Xenofon var godsägare på Peleponnesos, fältherre och författare, och nära bekant med Sokrates. Efter sin aktiva strid i perserkrigen skrev X. bl.a. Anabasis, en grekisk historia, Hellenika, en roman om perserkungen Kyros, samt - och det är av intresse här - en dialogseirie "Minnen av Sokrates","Memorabilia".I dennes verk möter vi en ganska medioker och oförarglig , pratsjuk sofist. Xenofon var ute i apologetiskt syfte. Många, alltför många hade retat sig på Sokrates många anarkistiska åsikter. Ty Sokrates satte ändå i alla sammanhang i slutänden individen, inte staten, i centrum. Och det var naturligtvis något hotfullt, även om det handlade om en sjuttioårig gubbe, som vägrade låta sig försvaras av den briljante Lysias*…. Sokrates, som ju också kom att avrättas av den grekiska staten.jfr. Platon, Faidon.........:" Gudarna avslöjade aldrig, från början, tingen för oss, men med tiden, genom att söka kan vi komma att lära känna och lära oss om tingen bättre. Men vad gäller säker sanning, så har ingen människa känt den, eller skall komma att känna till den, inte genom gudarnas försorg, inte heller genom allt det varom jag talar. Ty även om människan av en slump skulle yttra den slutgiltiga sanningen, så skulle hon själv inte veta om det: ty allt är inget annat än ett nät vävt av gissningar."…….
-
xenomani. förhäxelse o. entusiasm inför allt främmande.
-
Vi möter dem såväl i statistik från den psykologiska forskningen som i den nyåterfunna essän ( Essän , som alltid förblir … att den icke är konst.); vi ser ytligheten på TV, på nätet, i bloggen, i ansiktet på de flesta vi möter, som en naturlig reflex av deras erfarenhet av …. denna allt överflödande ytlighet.
Vi lever bland dessa ytliga bilder och kan inte hantera dem, ty vi kan inte kasta bort dem, och vad tjänar det till att djupt söka studera dem närmare: de ÄR ju ytliga I SIG. Men ett öga på ytlighetens varför:
De kan vara skickligt gjorda, de ytliga bilderna. ( ytligheten kan vara omedveten , men den kan vara medveten också ! Ty som upplevare är vi i alla lägen inte naiva, eller dödströtta. Något – märker vi.) Dessa bilder kan vara gjorda utstuderat, av intelligenta människor.( Filmare, reklamare, författare, forskare, bloggare, politiker, advokater o.s.v.). Dessa människor är skickliga på att göra ytliga bilder, ju skickligare de är, desto ytligare blir bilderna !!! De tror att de tjänar på det, dessa personer. De skulle aldrig kunna göra en annan slags bild, ty de rör sig då icke i en sådan riktning som de inte tror att de tjänar på.
Andra, som inte är så skickliga , reproducerar de skickligas ytligheter, beundrar och idoliserar de skickliga ytlisterna och citerar dem, och nöjer sig med dem, i blogg efter blogg i all oändlighet. Eftertruppen – den stora – vet någonstans (!) om att de har fel, eller ingen kunskap, men de förtränger detta, och det, det är – som man sade förr – ….. samvetssynd. (“Bort det!”)
Det enda som inte är ytligt är det som både får oss att förstå något i grunden och samtidigt bli känslomässigt engagerade av det. Det som inte är ytligt väcker också hos oss lusten att tacka för djupet. Tack för djupet !!!!
Frågan är då – om vi nu vill rota i det som hos oss engagerar och gör oss tacksamma, om det behöver vara KONST för att nå dithän. Nja, men det kanske hjälper. Vi kanske kan få det djupa ur vilken personlighet som helst, alltså även en icke-konstnär, men ur en personlighet som har en reflexion som sträcker sig långt. Vi måste också tänka oss denna reflexion såsom en som inser att “den måste ge bort sin visdom för att äga den “, – alltså : vi måste ha att göra med en genuint generös reflexion, som inte reflekterar för reflexionens skull, men för att finna och för att – i samma ögonblick – distribuera.Som gammeldags upplysningsmän ofta gjorde.
Han eller hon behöver inte vara poet. Det kan röra sig om en poet, men likaväl en skribent, en tidningsman, eller en människa vem som helst vi möter på bussen, vars ord är viktigare än det vi är på väg att köpa i stan.
Den som är på jakt efter annat än ytliga bilder, den kan alltså – enligt denna tankegång – försöka finna de osjälviska personligheter som kan liknas vid djupa svarta tjärnar uti vilka då och då uppstiger ur djupet glitter från reflexionens silver på deras bottnar. ( Ty det refereras här inte till dem som – i gigantisk livsnonchalans – håller på att drunkna i egenspekulation över Självet.”Der Wahnsinn des Eigendunkels”( Hegel)) Dem kan vi läsa, dem kan vi lyssna till i verkligheten. De igenkänns av våra hjärtan, har alltid gjorts så och kommer alltid att göras.
Ty utan sådana människor ( HUUU!) får vi ju enbart , enbart ….. ytliga bilder. Eller hur ? Om vi erkänner deras existens , så kan vi också snabbt sortera bort det ytliga,( nonchalera ytlisterna, som ju nonchalerar oss ) utveckla oss själva och – som genom ett trollslag – genom denna vars och ens enskilda protest, bli envar … en räddare i nöden.
I denne Tilstand er der Fred og Hvile; men der er paa samme Tid noget Andet,
hvilket ikke er Ufred og Strid; thi der er jo Intet at stride med. Hvad er det
da? Intet. Men hvilken Virkning har Intet? Det føder Angest. Dette er
Uskyldighedens dybe Hemmelighed, at den paa samme Tid er Angest. Drømmende
projekterer Aanden sin egen Virkelighed, men denne Virkelighed er Intet, men
dette Intet seer Uskyldigheden bestandig udenfor sig.
Naar vi ville betragte de dialektiske Bestemmelser i Angest, da viser det sig,
at disse netop have den psychologiske Tvetydighed. Angest er en sympathetisk
Antipathie og en antipathetisk Sympathie. Man seer, tænker jeg, letteligen,
at det er i en ganske anden Forstand en psychologisk Bestemmelse end hiin concupiscentia.
Sprogbrug bekræfter det fuldkommen, man siger: den søde Angest,
den søde Beængstelse, man siger: en underlig Angest, en sky Angest
o. s. v.
Endnu er Uskyldigheden, men der behøver blot at lyde et Ord, saa er Uvidenheden
concentreret. Dette Ord kan Uskyldigheden naturligviis ikke forstaae, men Angesten
har ligesom faaet sit første Bytte, istedenfor Intet har den faaet et
gaadefuldt Ord. Naar det saaledes hedder i Genesis, at Gud sagde til Adam: »blot
af Kundskabens Træ paa Godt og Ondt maa Du ikke spise«, saa følger
det jo af sig selv, at Adam egentlig ikke forstod dette Ord; thi hvor skulde
han forstaae Forskjellen paa Godt og Ondt, da denne Adskillelse jo først
fulgte med Nydelsen.Naar man nu antager, at Forbudet vækker Lysten, da
faaer man en Viden, istedenfor Uvidenhed, thi Adam maa da have havt en Viden
om Friheden, siden Lysten var den at bruge den. Denne Forklaring er derfor bag
efter. Forbudet ængster ham, fordi Forbudet vækker Frihedens Mulighed
i ham. Hvad der gik Uskyldigheden forbi som Angestens Intet, det er nu kommet
ind i ham selv og er atter her et Intet, den ængstende Mulighed af at
kunne. Hvad det er, han kan, derom har han ingen Forestilling; thi ellers forudsætter
man jo, hvad i Almindelighed skeer, det Senere, Forskjellen mellem Godt og Ondt.
Kun Muligheden af at kunne er der som en høiere Form af Uvidenhed, som
et høiere Udtryk af Angest, fordi det i en høiere Forstand er
og er ikke, fordi han i en høiere Forstand elsker og flyer det.Efter
Forbudets Ord følge Dommens Ord: da skal Du visseligen døe. Hvad
det vil sige, at døe, fatter naturligviis Adam slet ikke, hvorimod der
jo Intet er til Hinder for, hvis man antager det sagt til ham, at han har faaet
Forestillingen om det Forfærdelige. Selv Dyret kan jo i denne Henseende
forstaae det mimiske Udtryk og Bevægelsen i den Talendes Stemme uden at
forstaae Ordet. Dersom man lader Forbudet vække Lysten, saa maa man ogsaa
lade Straffens Ord vække en afskrækkende Forestilling. Dette forvirrer
imidlertid. Forfærdelsen her bliver kun Angest; thi det Udsagte har Adam
ikke forstaaet, og har altsaa kun igjen Angestens Tvetydighed. Den uendelige
Mulighed af at kunne, som Forbudet vakte, rykkes nu nærmere ved, at denne
Mulighed udviser en Mulighed som sin Følge.
Saaledes er Uskyldigheden bragt til sit Yderste. Den er i Angesten i Forhold
til det Forbudne og Straffen. Den er ikke skyldig, og dog er der en Angest,
som var den tabt.
Længere kan Psychologien ikke komme, men dette kan den naae, og fremfor
Alt dette kan den i sin Iagttagelse af Menneskelivet vise atter og atter.
Jeg knyttede mig her i Slutningen til den bibelske Fortælling. Jeg lod
Forbudet og Straffens Røst komme udenfra. Dette har naturligviis piint
mangen Tænker. Den Vanskelighed er dog kun at smile ad. Uskyldigheden
kan jo godt tale; forsaavidt eier den i Sproget Udtrykket for alt Aandeligt.
Forsaavidt behøver man blot at antage, at Adam har talet med sig selv.
Den Ufuldkommenhed i Fortællingen, at en Anden taler til Adam om hvad
han ikke forstaaer, falder da bort. Fordi Adam har kunnet tale, deraf følger
jo ikke i dybere Forstand, at han har kunnet forstaae det Udsagte. Fremfor Alt
gjælder dette om Forskjellen mellem Godt og Ondt, hvilken vel er i Sproget,
men kun er for Friheden. Uskyldigheden kan godt sige denne Forskjel, men Forskjellen
er ikke for den, og har for den kun den Betydning, vi i det Foregaaende have
viist."
Ändlighet. ( ty.Endlichkeit.) lika med att vara begränsat.någots i sig är lika med för något annat. Allt Annat är ändlöst satt. Det ändlösa kan liknas vid en linje, medan det oändliga är ngt annat, mer som en cirkel. Det är alltså hos H. en kvalitativ skillnad mellan det ändlösa och det oändliga ( Unendlichkeit.).Oändligheten vilar i sig själv.En kvantitativ oändlighet, - som där ett läggs till ett till ett – är en dålig oändlighet, som övervinns med begreppet ”mått”.( Se detta begrepp.).Eller dyl.jfr. akt. o pot. oändl..--- Vad som för en fysiker är oändligt är det sällan för en filosof. jfr. fysik, fysiker, logik, matematisk oändlighet.
-
Ängel. /Angelus /; Andlig figur, som brukar tänkas ha vingar, som om den nu behövde sådana.se: symbol, Swedenborg, Aquino m.fl.---------jfr.skyddsängel.jfr, tonfall. Engel.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
"Att ge ut en bok kan bara ursäktas om den lär ut något." F.M.A. de Voltaire
© Kaj Genell 2009-11. All rights reserved.